Ultraljud enkel metod för undersökning av urinblåsan

En enkel och ofarlig metod att med ultraljud undersöka muskelskiktet i urinblåsans vägg kan komplettera eller ersätta omständliga och besvärliga undersökningsmetoder av urinblåsan hos barn. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

I avhandlingen konstaterar röntgenläkaren Lennart Müller att urinblåsans vägg kan bli förändrad vid olika sjukliga tillstånd. Exempel på detta är när patienten har svårt att tömma blåsan på grund av avflödeshinder, i samband med urinvägsinfektion eller vid störd nervfunktion i urinblåsan. Den del av blåsans vägg som är intressantast att studera är muskelskiktet, eftersom det är den som utför själva tömningsarbetet.

– Ultraljudsmetoden har visat sig vara lätt att använda och ha en god mätsäkerhet, säger Lennart Müller. 

Metoden kan vara ett komplement eller en ersättning till mer krävande undersökningar där en kateter förs upp via urinröret för att studera blåsans utseende och funktion.

– Dessa undersökningar är inte bara påfrestande för barnet utan upplevs även ibland som obehagliga av föräldrarna och kan vara svåra att genomföra, säger Lennart Müller.

Studierna visade att muskelskiktets tjocklek hos friska barn i åldrarna 0 till 13 år är maximalt en och en halv till två millimeter, beroende på mängden urin i blåsan. Kunskap om muskelskiktets normala tjocklek och förändring beroende på ålder och mängden urin i blåsan gör det möjligt att lättare identifiera patienter med avvikande funktion i blåsan.

Metoden prövades också på en grupp barn och ungdomar med ryggmärgsbråck, en åkomma förenad med störd nervfunktion i blåsan. Denna störning kan leda till stora svårigheter att tömma blåsan med vidgning av övre urinvägarna och försämrad njurfunktion som följd. Det har tidigare ansetts att dessa barn har en förtjockad blåsvägg. Studien visade att den grupp barn med ryggmärgsbråck som nu undersöktes hade ett tunnare muskelskikt än friska barn. Detta kan tala för att den intensiva behandling som dessa barn genomgår, med bland annat självtömning av blåsan med kateter, är mycket effektiv när det gäller att förhindra förtjockning av blåsväggen.

Avhandlingen visar också att ultraljudundersökning av njurar och urinvägar i anslutning till akut urinvägsinfektion hos spädbarn har begränsad förmåga att identifiera patienter som utvecklar njurskada ett år senare. Avflödeshinder från de övre urinvägarna, liksom dilaterande reflux, det vill säga backflöde av urin från blåsan tillbaka till de övre urinvägarna, ger ökad risk för njurskada och kunde påvisas hos hälften av de barn som utvecklade njurskada. Ultraljud kunde endast identifiera hälften av de barn som hade dilaterande reflux. Om en ultraljudundersökning väl visar på vidgning av urinvägarna är detta emellertid ett viktigt tecken på att patienten löper ökad risk att utveckla njurskada. 

– Resultaten har stor betydelse för hur barn med urinvägsinfektion bör utredas och följas upp, säger Lennart Müller.