Med färre alternativ blir utvärderingar säkrare att jämföra

Bra, bättre, bäst. Patienter som rehabiliteras för olika neurologiska sjukdomar blir bedömda på hur de klarar sig, men det är svårt att jämföra olika utvärderingar. Jämförelser skulle bli säkrare om bedömningsskalan hade färre steg. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Åsa Lundgren har studerat ett speciellt formulär som kallas Functional Independence Measure. Formuläret används vid många neurologiska diagnoser och olika tidpunkter under rehabiliteringsperioden.

– Det handlar ofta om mjuka data inom rehablitering. Patienterna kan till exempel få frågor om hur ont de har, hur beroende de upplever att de är eller hur trötta de känner sig. Formulär är ett sätt att visa att patienten blir bättre av rehabiliteringen, säger Åsa Lundgren Nilsson.

Men den som vill försöka jämföra formulär från olika länder upptäcker snart att uppgiften är svårlöst. Olika begrepp kan betyda olika saker i olika länder. 

– Om man vill jämföra hur strokepatienterna i Sverige och Italien klarar av att klä sig och tvätta sig inser man snart att frågorna i de två länderna inte betyder samma sak. Svaren går därför inte att jämföra, säger Åsa Lundgren Nilsson.

Formulär från 14 olika rehabiliteringskliniker runt om i Europa ingår i studien. Granskningen har skett med så kallad Raschanalys. Det är en analysmetod som används för att omvandla frågor och resultat från formulären till en lineär skala.

Functionas Independence Measure har en sjugradig skala för svaren på frågorna, och i sin avhandling drar Åsa Lundgren Nilsson slutsatsen att skalan måste komprimeras för att ge mer pålitliga värden vid bedömning.

I sitt avhandlingsarbete har Åsa Lundgren Nilsson också tagit fram en modell för utveckling och granskning av bedömningsformulär. Modellen kan framförallt användas när resultat från olika länder, olika kliniker eller olika  diagnoser ska jämföras.

– Det är av stort intresse såväl vetenskapligt som kliniskt att kunna utvärdera interventioner inom rehabiliteringen. Instrument som har samma strukturella egenskaper behövs i olika situationer och för olika patientgrupper om man ska kunna jämföra olika regioner och nationer, säger Åsa Lundgren Nilsson.