Samhället bör tillhandahålla avlastningsstöd 

Den insats som är en av socialtjänstens mest populära, avlastning genom kontaktfamilj, borde vara en social tjänst. Detta slås fast i en ny avhandling. 

– När nätverket sviktar och pappan inte ställer upp söker ensamma mammor avlastning genom kontaktfamilj, berättar Margareta Regnér som disputerar inom kort. Detta är en av socialtjänstens mest populära insatser, och borde göras till en social tjänst för föräldrar som lever isolerade med sina barn, menar Regnér. Hon visar att det är allt vanligare att ensamma mammor avvisas när de söker hjälp. 
– De riskerar att bli en grupp som på alla nivåer – såväl samhälleliga som personliga – symboliseras av att stå ensamma. 
Kontaktfamiljsinsatsen ger ensamma föräldrar, i de undersökta fallen mammor, ett andningshål genom avlastning en till två gånger i månaden. Samtidigt blir dessa ensamföräldrar mer oberoende och får större självkänsla. 
Det ger i sin tur ett bättre utgångsläge i förhandlingarna med (som i de undersökta fallen) pappan, då de inte behöver hans stöd på samma sätt som tidigare. Vissa pappor tog större ansvar för kontakten med barnen efter att mamman fått en kontaktfamilj vilket visar att insatsen inte motverkar utan snarare understödjer hans deltagande.  
Ensamföräldraskapet kan inte ses som ett socialt problem i sig, men med kärnfamiljen som standarmodell blir bördan av att ha ensamansvar för sina barn än större för ensamstående mammor. 
Bilden av det gemensamma föräldraskapet efter separation var så stark hos mammorna att de tog ansvar inte bara för barnet utan också för pappans föräldraansvar. 
Genom att undandra sig stöd kunde pappan utöva kontroll över den ensamma mamman – inte minst genom att kunna neka mamman avlastning genom kontaktfamilj, när gemensam vårdnad förelåg. 

I avhandlingen har familjer som använder sådan hjälp, deras kontaktfamiljer och socialsekreterare intervjuats; sammanlagt 57 intervjuer. Avhandlingen beskriver hur hjälpen fungerar, men tar också fasta på vilka familj- och föräldraideal som påverkar hjälpen: Vilka familjebilder finns i samhället? Hur ser en ideal familj ut? Vilka familjebilder har klientfamiljer, kontaktfamiljer och socialsekreterare? Hur påverkar dessa bilder insatsen kontaktfamilj? Även om skiftande familjebilder finns och även om speciellt klientfamiljerna menar att alla eller inga familjer är normala i dagens samhälle, är fortfarande kärnfamiljen normen för kontaktfamiljsinsatsen. 
I avhandlingen påvisas stora skillnader mellan klient- och kontaktfamiljer med avseende på främst tre aspekter: 
1) ekonomisk situation
2) sociala nätverk
3) ensamt respektive delat föräldraskap 

Avhandlingens titel: Familjebilder. Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer.
Avhandlingsförfattare: Margareta Regnér, tel 031166206(bost.), 0317734756(arb.)
e-post: margareta.regner@socwork.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Docent Ingrid Claezon, Malmö 
Tid och plats för disputation: Fredagen den 15 december 2006, kl. 09.15, Malmstenssalen, 
Vasagatan, Göteborg Avhandlingen kan beställas hos  ingegerd.franzon@socwork.gu.se  för ca 200 kr plus moms, exklusive porto.