Strindberg i operan
Florian Heesch, musikvetenskap – disputation 16 december 2006.
Pressmeddelande 2006-11-30

Man kan läsa August Strindbergs texter eller se hans dramer på teatern eller TV. Men visste du att man också kan se och höra Strindberg på operan? Både i Sverige och utomlands har det alltsedan 1900-talets början skrivits operor som refererar till strindbergstexter. Strindberg själv utvecklade tidigt sina första egna idéer om operor till sina texter. Florian Heesch har skrivit den första omfattande avhandlingen om hur mottagandet av Strindbergs texter visar sig i operaproduktionen fram till 1930.

Heesch diskuterar i sin avhandling både kända stycken som Ture Rangströms Kronbruden och även hittills ouppförda operor, samt sådana som först vid andra ögonkastet visar sig ha något med Strindberg att göra.

Förhistorian till strindbergsoperor bildas av diktarens egna föreställningar om operapoetik: Vilka av texterna skulle tranformeras till operor, hur skulle de bearbetas och hur och av vem skulle de tonsättas? Som avhandlingsförfattaren påpekar finns det vissa systematiska drag, men även skillnader och brott mellan Strindbergs operaidéer, som utvecklades vid olika tidpunkter och i olika sammanhang.

Den första operatransformationen av en strindbergstext tonsattes av författarens broder, Axel Strindberg: I Luthers barndomshem, första akten ur dramat Näktergalen i Wittenberg. Sedan följde Rangströms Kronbruden, tre strindbergsoperor av den tyske tonsättaren Julius Weismann, nämligen Schwanenweiß (Svanevit), Ein Traumspiel (Ett drömspel) och Die Gespenstersonate (Spöksonaten), samt Julius Röntgens tonsättning av enaktaren Samum. Varje strindbergsopera karakterisas av ett speciellt tillvägagångssätt vid textens bearbetning och tonsättande. Ett centralt syfte i Heeschs studie är analysen av de olika intertextuella och intermediala förhållanden som råder mellan dessa operor och Strindbergs texter. Dessa förhållanden hänger ihop med de sociala och kulturella kontexter, i vilka tonsättarna och librettisterna tog emot Strindberg och skrev sina operor. Heesch beskriver detta som en historisk process, där mottagandet av Strindberg resulterar i en kreativ praktik, en form av produktiv reception. Fram till 1930 handlar det till stor del om ett tyskspråkigt fenomen och sammanfaller med ett stort allmänt intresse för Strindberg i de tyskspråkiga områdena.

Till denna period hör också operor och libretti av Paul Hindemith, Hugo von Hofmannsthal och Arnold Schönberg. Här finns det inte några entydiga hänvisningar om att deras operor har något med Strindberg att göra. Men genom en jämförande läsning går det att finna specifika kopplingar till Strindberg, till exempel likheter i dramaturgin eller mellan dramatiska personer. Baserar sådana referenser på operaproducenternas mottagande av Strindberg eller handlar det snarare om tillfälliga paralleller? Heesch försöker hitta svar på detta, men det går inte alltid att finna ett entydigt resultat.

Med sin undersökning visar Florian Heesch att mottagandet av Strindbergs texter ledde till en rad olika reaktioner inom operaproduktionen. Även om analysen riktar sig mot denna historias tidiga fas under 1900-talets första decennier, har den en aktuell anknytning: strindbergsoperor har skrivits ända tills idag – den sista, Philippe Boesmans Julie uruppfördes i Bryssel i 2005. Operan var – och är – ett gränsöverskridande medium för mottagandet av Strindberg.

Avhandlingens titel: Strindberg in der Oper: August Strindbergs Opernpoetik und die Rezeption seriner Texte in der Opernproduktion bis 1930.
(Strindberg i operan: August Strindbergs operapoetik och mottagandet av hans texter i operaproduktionen fram till 1930.) Avhandling på tyska med engelsk sammanfattning
Disputationen äger rum lördagen den 16 december 2006 kl. 13.00
Opponent: Fil. dr Joakom Tillman, Stockholm
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Florian Heesch, tel. +49 221 139 5851,
e-post Florian.Heesch@gmx.de
Avhandlingen kan beställas från institutionen för kultur, estetik och medier,
tel 031-773 40 83 eller mats.hermansson@musicology.gu.se