Ulf Cronquist undersöker i sin avhandling tre verk av den amerikanske prosaisten John Hawkes, The Blood Oranges, Death, Sleep and the Traveler och Travesty, tillsammans kända som 'sex-trilogin', vilka publicerades 1971-76. Huvudmålsättningen är att analysera Hawkes' konstant sammanvävda tematik av sexualitet och textualitet, vilken i avhandlingen betecknas som erotografisk metafiktion, för att visa fram det specifikt karaktäristiska i Hawkes' estetiska strategier och hans etiska ståndpunkter. Den erotiskt sammanvävda metaforiken i romanerna som kontinuerligt kommenterar sig själv som text ses också i ett vidare sammanhang där trilogin positionsbestäms i en konstnärlig brytningspunkt mellan modernism och postmodernism.
Vad beträffar Hawkes' estetiska strategier läggs tyngdpunkten på beskrivningen av en poetiskt postmodern problematisering av tidigare modernistisk textualitet. Speciell uppmärksamhet riktas här mot det sätt på vilket vissa modernistiska texter är konstruerade enligt en textstruktur där yta och djup korresponderar i rebusliknande konstellationer, medan det postmodernistiska skrivandet implicerar ett större intresse för symmetri och yta i ett språkspel som värjer sig för teleologiskt fastställande av 'djup' mening. I detta sammanhang refereras speciellt till Freuds ursprungliga distinktion mellan manifest och latent innehåll, till hans idé om betydelsen av 'fria associationer' - och till senare, företrädesvis estetiska, appliceringar av Freuds tänkande.
Analysen av Hawkes' etiska ståndpunkter bygger på förståelsen av en utvidgad postmodern problematisering, i detta fall med tonvikt på vissa modernistiska föregångares beroende av absoluta skillnader mellan sanktionerad och 'perverterad' moral och förhållandet till den Andre. Huvudfienden i Hawkes' trilogi är alltid den eller de som företräder och för vidare repression, eller bortträngningens mekanismer, och även i detta avseende refereras till Freud. Med intertextuella referenser till Freud's Drömtydning, och också till Ford Madox Fords The Good Soldier och Albert Camus' La Chute, fastställs hur Hawkes' etiska problematiserande formuleras kring värdet av metaforiskt erotiska 'perversioner' och förståelsen av den Andre.
Undersökningarna visar hur Hawkes' skrivande agiterar mot och försöker frigöra sig från modernistiska föregångares tillit till en textstruktur byggd på yta och djup, men också hur han bibehåller en viss konventionell symbolism i språket som både supplementerar och övervinner sådana föregångares tillkortakommanden. Analyserna visar också hur Hawkes' 'perverterade' berättarröster förhåller sig genuint kritiska gentemot alla slags moralismer byggda på repressiv ideologi, men också att nya, absoluta värdesystem inte konstrueras för sin egen skull: respekten för den Andre och för jagets splittrade erfarenhet bibehålls konsekvent. Hawkes' erotografiska metafiktion pekar således ytterst på det möjliga i att ett estetiserande jag konstruerar en livsvärld för vilken hans etiska ansvar alltid kvarstår som större än alla andras.
Avhandlingens titel är: Erotographic Metafiction: Aesthetic Strategies and Ethical Statements in John Hawkes's "Sex Trilogy".
Disputation äger rum lördag 12 juni 1999 kl 10.15
Rum D 311, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar: Ulf Cronquist, e-post: emit-flesti@spray.se