Almqvist och svenskhetens ursprung - Var finns Sveriges och svenskhetens ursprung? Kring denna fråga kretsar ett av Carl Jonas Almqvists (1793-1866) minst kända och minst lästa verk, Sviavigamal från 1849. Titeln är Almqvists eget påhitt och betyder enligt honom Sveas krigspoem eller hjältehistoria genom alla tider och i alla länder. Johan Almer gör i sin avhandling en mer ingående analys av detta verk och sätter in det i en svensk motiv- och idétradition, som går under benämningen göticism. Han visar dock att Sviavigamal
är en variation på götiskt tema, där verket både ansluter sig till göticismens tradition som sökt finna svenskhetens ursprung, samtidigt som det distanserar sig från samma tradition genom sin ironiska konstruktion. Genom skämtsamt allvar söker Almqvist en djupare sanning om svenskheten. Den själsliga läggning som är svenskhet blir i Sviavigamal till i mötet, det ömsesidiga utbytet och föreningen mellan människorna runt Mälaren och invandrarna från Asien. Invandringen har alltså, enligt Almqvist, en grundläggande betydelse för
Sveriges och svenskhetens tillblivelse.

 - Sviavigamal, som ingår i Almqvists stora samlingsverk Törnrosens bok, är också hans mest
omfattande götiska diktverk. Det är götiskt i meningen att det handlar om förhållanden och företeelser i det forntida Norden, närmare bestämt händelser rörande asarnas och vanernas invandring till Sverige och deras kolonisation av landet runt sjön Mälaren. Den för verket grundläggande invandringstraditionen går tillbaka på Snorre Sturlasson och återges både i "Prologen" till Snorres Edda och i början
av Kungasagornas "Ynglingasaga". Alltsedan sistnämnda verk nedtecknades under första hälften av 1200-talet har föreställningen att Sverige blir till genom Odins ankomst och att landets historia därmed tar sin början varierats i olika historiska och litterära verk. - Genom att använda samma berättelsestoff i Sviavigamal anknyter Almqvist till traditionen från Snorre, men genom sitt sätt att bruka stoffet
bryter han också på många sätt mot densamma. Både kontinuitetens och brottens orsaker kan sökas i Almqvists uppfattning om svenskheten, i hans estetik, där ironin spelar en viktig roll, och i flera av hans aktuella ideologiska tankegångar kring historia och samhälle. Det är sättet att använda och sammanfoga det mytiska stoffet till en ny helhet i Sviavigamal och vad den säger om Almqvists syn på det svenska, dess estetik och ideologi, som är avhandlingens övergripande problemställning.
 - Avhandlingens titel: Variation på götiskt tema. En studie i C.J.L. Almqvists Sviavigamal. - Disputationen äger rum lördagen den 28 oktober 2000 kl 10.00 - Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6 - Närmare upplysningar kan fås från Johan Almer, tel 031-773 4430 (arb),
 - e-post:johan.almer@lit.gu.se Se även Johan Almers hemsida