Övriga bibliometriska analyser
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/62585
Browse
Browsing Övriga bibliometriska analyser by Author "Jarneving, Bo"
Now showing 1 - 10 of 10
- Results Per Page
- Sort Options
Item A Bibliometric Survey of the Medical Technology Literature(2019) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekIn this study, the literature of the field of Medical technology was analysed using bibliometric and common statistical methods. The overall objective was to supply with structured information facilitating more detailed analyses as well as additional research questions. To this end, several appendices with complementary information were generated. Conceptually, the study comprised a descriptive part where the growth of the literature and the contributions of actors on both an organisational and a national level were studied, and a mapping part where the cognitive structure of the field was analysed on basis of citation links between papers. For the mapping part, a cluster analytical approach was applied and a network analytical tools for the displaying of clusters' structures. The findings were divided up in two main parts:•the Global view, and •the Local view, where the former denotes analyses and findings on a global level and the latter analyses and findings restricted to papers published by Chalmers University of Technology or University of Gothenburg. The period of observation comprised 25 years for the global part and all years for the local. All analyses were based on bibliographic data from Web of Science, Core Collection. Findings showed a North American dominance of the field for the whole period, but also an increasing Chinese influence during the middle and later periods. With regard to the cognitive structure on the global level, a large variation of topics were found, and a clear change of emphasis on topics over time. On the local levelthe diversity and variation of topics was considerably more restricted and emphasised dental research.Item A note on the collaboration between Chalmers University of Technology and University of Gothenburg during the period 2000-2014(2015) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekChalmers University of Technologyand University of Gothenburg,located in close geographic proximity of each other, have over a longer period of time developed collaboration in many areas and in many ways,which is, amongst other things,reflected by jointdepartments andresearchcentersas well asjoint scientific publishing. In this study special attention is devoted to patterns emanating from such publishing efforts. The methods of choice are bibliometric which implies research questions operationalized by quantitative indicators and descriptive statistics.Item A preliminary study of local research fronts: the case of neuro-science(2019) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekItem Bibliometriska analyser Göteborgs universitet 2006-2010(2012) Jarneving, Bo; Henning, Karin; Sandberg, Cecilia; Göteborgs UniversitetsbibliotekRapportengerenöversiktligbildavGöteborgsuniversitetspubliceringsverksamhetunderperioden2006‐2010,samtenmerdetaljeradavspeglingpåinstitutionsnivå.Ettsärskiltavsnittägnasåtforskningssamarbeteitermeravsamförfattarskappåolikaaggregationsnivåer.Item Genus, produktivitet och samarbete En rapport från bibliometrifunktionen(2011) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekTermen produktivitetanvänds frekvent i studier av vetenskaplig publiceringsverksamhet. Oftast omfattas outputmen ej input(tillgängliga resurser), varför termen inte motsvarar begreppet fullt ut. Produktivitetsmätning omfattar ofta även kvalitetsaspekter. Relationen mellan kvalitet och publicering är dock svårfångad. Allt som oftast förknippas kvalitet med citeringar och inflytande (eng. impact). En publikation med en hög relativ citeringsfrekvens(impact) kan sägas ha använts flitigt i senare vetenskaplig produktion och publicering, men citeringsfrekvensen säger ingenting direkt om publikationens vetenskapliga kvalitet. Vi noterar dessa tvetydigheter i terminologin och ansluter oss till gängse språkbruk utan att utveckla dessa problem vidare.I denna undersökning försöker vi fånga skillnader mellankvinnor och män med avseende på publiceringsbenägenhet, impactsamt forskningssamarbete. I bibliometriska och vetenskapssociologiska studier av hur variabeln kön är korrelerad med produktivitetförsöker man oftastkonstanthålla övriga oberoende variabler såsom ålder, forskningserfarenhet och akademisk statusetc.Eftersom denna studiebaseras på publikationsdata är en sådan undersökningsdesigninte möjligt. Vi får nöja oss med att ge en översiktlig bild av skillnader mellan kön med avseende på de undersökta variablerna. Den undersökapopulationen är de författare som publicerat sig i GUP under observationsperioden. För att undersökningen skall bli meningsfull måste dock olika insnävningar vad gäller publikationsfrekvens, publikationsintervall och dokumenttypgöras. Detta innebär att olika delmängder av den ursprungliga populationen undersöksmed syftetatt lyfta fram viktiga egenskaper i data. Dessa restriktionerredogörs för i detalj under kommande rubriker.För enkelhetens skull används termen ”population” även när det gäller sådana delmängder. Hur en population definieras underde olika avsnitten varierar således.Observationsperioderna omfattar2004-2012 för analysen av publiceringsbenägenhet och analysen av samarbete,medan analysen av impact omfattar perioden 2006-2012.Item Göteborgs universitet: forskningsprofil, 2004-2013(2014) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekAvsikten med denna rapport är att ge en översikt av GU:s publiceringsmönster och inflytande på forskning över tid. Observationsperioden är satttill 2004-2013. Vi använder termen ”impact” i betydelsen inflytande, påverkan på ett kunskapsområde (fält). Impact mäts i antal citeringar (citeringsfrekvens) mottagna under observationsperioden. Det är oftast relevant att på något sätt normalisera citeringsfrekvens så att vi får relativa mått eller relativa indikatorer. Absoluta indikatorer säger oftast mycket lite och kan vara vilseledande. Något om terminologin: den engelska termen ”impact” har försvenskats för attförenkla texten. Vi har gått så långt att vi t.o.m. använder denna term i bestämd form.Item Jämförelse mellan tio svenska lärosäten över tre indikatorer samt den nationella indikatorn(2015) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekFör observationsperioden 2004-2013 har ett dataunderlag för tio svenska universitet/högskolor hämtats fråndatabasen InCites(Thomson Reuters) och analyserats. Dataunderlaget baseras på artiklar, reviewartiklar samt konferensbidrag indexerade i Thomson Reuters Web of Science,Core Collectionuppdaterad2015-09-11.Den första indikatorn mäter antalet indexerade publikationer (figur 1). Vi ser att Karolinska institutet har flest publikationer i Web of Science(WoS), följt av Lunds universitet, Uppsala universitet, KTH och därefter Göteborgs universitet på femte plats. Göteborgs universitet har noterbart fler publikationer än Stockholms universitetvilket troligenberor på att Stockholms universitet saknar en medicinsk fakultetoch att Sahlgrenska Universitetssjukhusets publikationer medräknats i denna version av InCites. Lägg därtill det faktum att medicin är ett område somhar hög täckningsgrad i WoS. I termer av synlighet på den internationella tidskriftsmarknadenser vi sammanfattningsvis att Karolinska institutet tillsammans med våra äldsta universitet (Uppsala, Lund) tydligt dominerar.Item Marin bioteknologi 2001-2020(2022) Jarneving, BoItem Reliabilitetsaspekter på bibliografisk information vid utvärdering av forskningsprestationer(2012) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekI denna rapport granskas relationen mellan bristfällig bibliografisk information och utvärdering av forskningsprestationer. Med utgångspunkt i ett obundet slumpmässigt urval påvisas och diskuteras diskrepans mellan adressinformation i GUP och i WoS.Item The cognitive structure of antibiotic resistance research, 2007,2016(2017) Jarneving, Bo; Göteborgs UniversitetsbibliotekOn basis of 46,220 source papers from Web of Science, the cognitive structure of antibiotic resistance research during the period of 2007-2016 was assessed by bibliometric methods. Co-citation relations between the most cited references were applied as input to a cluster analysis which resulted in 66 clusters. The featuresof these clusters were analyzed with regard to size, internal cohesion, temporal features and impact. It was concluded that the analysis provided with a comprehensible depiction of the cognitive structure of the field of antibiotic resistance.It was suggested that the study may lay a foundation for further, more detailed explorations and an example of application was presented.