Browsing by Author "Agrell, Beata"

Now showing 1 - 20 of 26

Att lära sig se. En didaktisk figur hos Sven Delblanc
(Söderströms, Atlantis, 2005) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Berätta, förklara och uppenbara. Om textens intentionalitet i Sven Delblancs Prästkappan
(University of Gothenburg, 1981) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Receptionsestetisk studie av Sven Delblancs roman Prästkappan (1963). Undersöker hur en i texten inskjuten berättelse speglar den omslutande textens och därmed förebildar en läsarposition.
Berättandets och läsandets konst - exemplet Hjalmar Söderberg
(Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället (KVVS), 2014-10) Agrell, Beata; Karlsson, Birger; Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället (KVVS)
Berättande och läsande har många funktioner: informerande, kunskapande, sociala, underhållande. Med utgångspunkt från författaren Hjalmar Söderberg (1869-1941) och hans historiett "Tuschritningen" diskuteras hur även en kort berättelse kan åstadkomma en mångfald av både direkta och indirekta associationer hos läsaren. I så måtto är allt berättande en konst.
Brukslitteratur, skönlitteratur och medkänslans estetik – betraktelse över läsarter
(Stockholm/ Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2007) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Receptionsteoretisk och responsestetisk ansats. Diskussion av den skönlitterära textens möjligheter att via olika retoriska grepp styra läsandet. Åskådningsexempel: Margareta Ekströms novell "Långt lidet" (i samlingen Överfallet, 1963).
Consolation of Literature as Rhetorical Tradition: Issues and Examples
(LIR. journal, 2015) Agrell, Beata
This article investigates a tradition of consolation in order to explore rhetorical strategies and literary devices of consolatory texts. The aim is to elucidate how the view of consolation has varied through history and the impact of these variations on the motives for and the right to consolation. Issues dealt with are which sufferings that justified consolation, which kind of consolation that was accepted in an individual case, and which rhetorical means that were considered as appropriate. At first a theoretical and historical introduction will discuss the concept of consolation, its variants in tradition, and different states of mind considered in need of consolation. A special discussion concerns the condition of melancholy. Thereafter a few examples of consolatory rhetoric from various genres and historical periods will be analyzed, from Homer to Derrida.
"Den döde gör succé". Dödsrunan och Dan Andersson
(Stockholm : Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2008) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Undersöker dödsrunan som genre med dödsrunor över Dan Andersson som åskådningsexempel.
Documentarism and Theory of Literature
(Rodopi, Amsterdam, 1997) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Analysis of documentarist strategies in terms of montage- and combine techniques analogous to baroque emblematics.
Editorial: Consolation – literary and religious perspectives
(LIR. journal, 2015) Agrell, Beata; Möller, Håkan
Genres and Their Problems: Theoretical and Historical Perspectives
(Göteborg: Daidalos, 2003) Agrell, Beata; Nilsson, Ingela; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
This book deals with problems of genre in various literary and cultural fields. Its point of departure is that genre concepts and genre thinking seem to be indispensable, in cultural debate as well as in teaching and research, despite there being no agreement about their nature and function. Generic expectations guide our ways of reading, helping us to an interpretation; but the texts oppose these expectations as often as they produce them. Nevertheless we think and talk in terms of genre: concepts of genre are habitually referred to, and issues of genre are continually raised. At the same time problems of meaning, reference, and demarcation of genre are annoying, the function of genre is disputed, and the very phenomenon of genre is called into question. The essays in this book focus on problems of genre from theoretical, methodological, and historical points of view. Scholars from all of Scandinavia contribute – the book is the first of its kind. The tasks processed are manifold: bringing out current research; critically scrutinizing prevalent key concepts, approaches, and thought habits; considering complementary or alternative concepts and approaches; discussing concrete applications in theoretical,methodological, and historical perspectives. Above all, the common aim of the authors is to stimulate further discussion, research and reflection.
Genreteori och genrehistoria
(1997) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Kritisk översikt av aktuella genreteorier utgående från boken Genreteori, red. Eva Haettner Aurelius & Thomas Götselius (1997).
Gömma det lästa i sitt inre. Fromhet och klasskamp i tidig svensk arbetarprosa
(2003) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Diskuterande analys av förhållandet mellan estetik och ideologi i tidig svensk arbetarlitteratur med exempel från Maria Sandel och Karl Östman.
"Hemskt morddrama i Sunnansjö". Estetik och didaktik i två kortberättelser av Dan Andersson
(Stockholm: Symposion, 2001) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Undersökning av våldtäktsmotivets variationer i novellerna "Dödsdansen" och "Kvinnohat" av Dan Andersson.
En het potatis? Västsvensk fromhet i litteraturen
(2021) Agrell, Beata; Vidén, Gunhild; Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg
I denna artikel behandlas den schartauanska fromheten sådan den framställs i västsvensk skönlitteratur
"Hoo kan wäl sljkt förstå?" : undringar över Haquin Spegels Guds werk och hwila
(Stockholm: Stehag, 2000) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Undersökning av hur Haquin Spegel gestaltar paradoxala aspekter av det gammaltestamentliga skapelsemotivet i sin dikt "Guds werk och hwila".
In Search of Legitimacy: Class, Gender and Moral Discipline in Early Swedish Working-Class literature c. 1910
(Würzburg: Ergon Verlag, 2007) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
This paper deals with certain tensions in early Swedish working-class literature of the first generation, c. 1910. These texts were a Gebrauchsliteratur— a literature for use in the class struggle of the time—but the use primarily was existential and political reflection, and it was effected by special (non-acknowledged) aesthetic means that did not conform to the aesthetics of the current literary institution. This literature was thus mainly considered illegitimate, and the theme of my paper is the tension between what might be called Gebrauchsliteratur and Kunstliteratur in the modern (post-romantic) era. I will argue that this tension is between two different aesthetics, which is to say that the conception of a Gebrauchsliteratur—a literature for use—presupposes a certain aesthetic and that this aesthetic requires certain non-aesthetic (or noncanonized) kinds of reading in order to be discovered.1 Only if accepted in its aesthetic otherness may the peculiar potential of these texts make itself felt, an otherness both cognitively and normatively unfamiliar.
”inte kan jag berätta allas historia?” Föreställningar om nordisk arbetarlitteratur
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2016-11-06) Mattsson, Per-Olof; Forssberg, Anna; Sjöberg, Birthe; Ekholm, Christer; Mischliwietz, Sandra; Öhman, Anders; Gemzøe, Anker; Nilsson, Magnus; Leppänen, Katarina; Johansson, Carl-Eric; Jonsson, Bibi; Hamm, Christine; Agrell, Beata; Karlsen, Ole; Agrell, Beata; Arping, Åsa; Ekholm, Christer; Gustafson, Magnus; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Denna boks titel är hämtad ur Kristian Lundbergs vittnesmål från bemanningsföretagens tidevarv, romanen Yarden (2009). Frågan rymmer en viktig förskjutning i föreställningen om arbetarlitteraturens anspråk – från förra sekelskiftets kollektivism till 2000-talets postindustriella individualism. Hur finns och görs klass, och hur märks detta i arbetarlitteraturen, nu som då? Hur gestaltar arbetarlitteraturen samhällets historiska och politiska förändringar, och hur påverkas den i sin tur av läsekretsens förväntningar? Detta är frågor som hela tiden måste ställas på nytt. Volymen samlar 14 bidrag som behandlar föreställningar om den nordiska arbetarlitteraturen utifrån följande perspektiv: arbetarlitterär tradition; genreproblem; reception, medier och offentlighet; genus och sexualitet; religion och existens. Medverkande: Beata Agrell, Christer Ekholm, Anna Forssberg, Anker Gemzøe, Christine Hamm, Carl-Eric Johansson, Bibi Jonsson, Ole Karlsen, Katarina Leppänen, Per-Olof Mattsson, Sandra Mischliwietz, Magnus Nilsson, Birthe Sjöberg och Anders Öhman.
Klassgränser, kulturblandning och nya läsarter: estetik, didaktik och ideologi i svensk arbetarlitteratur c:a 1910
(Åbo: Åbo Akademis förlag, 2008) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Artikeln diskuterar hur det tidiga 1900-talets svenska arbetarlitteratur deltar i omförhandlingen av politiska och kulturella gränser genom att bryta upp rågången mellan estetik, didaktik och ideologi. Det tidiga 1900-talet innebar i västvärlden kulmen på en rad omvälvande förändrings-processer, som hörde med till moderniseringen: industrialisering, urbanisering, proletarisering, sekularisering, demokratisering, massmedialisering. I dess spår följde politiska omvälvningar som första världskriget, ryska revolutionen och arbetaruppror i flera länder. Samtidigt som klassmotsättningarna skärptes fördes också en kamp för demokrati i allmänhet och rösträtt i synnerhet. I Norden var detta också folkrörelsernas mest intensiva period, då den äldre religiösa väckelsen får sällskap av sekulära varianter som nykterhetsrörelse och arbetarrörelse, men också hembygdsrörelse, ungdomsrörelse och inte minst bildningsrörelser av olika slag. Folkets breda lager kom på fötter och skapade inom folkrörelserna egna plattformar med funktionen av motoffentligheter till den etablerade politiska och kulturella offentligheten. Folkrörelseägda tidningar och förlag rekryterade författare inifrån de egna leden och spred nya typer av såväl sakprosa och agitationstexter som skönlitteratur. Den interna bildningsverksamheten stärktes genom rörelseägda folkhögskolor, som också blev en viktig faktor i ståndscirkulationen och den s.k. demokratiseringen av parnassen. Varje folkrörelse hade sin speciella profil, avgränsad från varje annan, men i praktiken var överströmningen mellan dem stor: medlemskap i en organisation uteslöt inte medlemskap i en annan. Detta nätverk av rörelser grundades på en ökad differentiering som samtidigt medförde kulturblandning. Det betydde t.ex. att den sekulära arbetarrörelsen kunde kritisera kyrkan och den officiella kristendomen, samtidigt som den organiserades efter väckelserörelsens religiösa mönster (med exempelvis »predikan» och »salmer» på mötesprogrammen) och rekryterade troende medlemmar från väckelsen. Allt detta skedde samtidigt som en massmarknad för kommersiella dagstidningar och populärlitteratur utvecklades, och den internationella modernismen började göra sig gällande också i Norden. I den nya litteratur som skapades i folkrörelsernas hägn korsades därför skilda tendenser: inflytande från folkligt arv, folkhögskolebildning, kanoniserad höglitteratur, kommersiell populärlitteratur och samtida experimentlitteratur blandades och omfunktionerades för uppbyggliga politiska eller religiösa syften. Denna nya typ av författare byggde samman vanligtvis åtskilda storheter som estetik, didaktik och ideologi, samtidigt som de flyttade gränserna mellan såväl högt och lågt som konstlitteratur och brukslitteratur. Denna pragmatiska orientering medförde också ett speciellt begrundande sätt att läsa, som även påverkade sättet att skriva. Detta var ett arv från väckelsen som vidarefördes inte minst i arbetarrörelsen. Den proletära texten blev därmed ett vanskligt konststycke inriktat på iscensättning på gränsen mellan skrivande och läsande. I artikeln diskuteras hur en sådan begrundande läsart förbereds i texten och hur den läsarten förhåller sig till ungmodernistiska föreställningar om litteraritet baserad på främmandegöring och desautomatisering. Som åskådningsexempel används texter av arbetarförfattaren Maria Sandel (debut 1908).
Kortprosastrategier i det svenska 1960-talet
(Aalborg Universitetsforlag, 2004) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Diskussion av textstrategier i Tage Aurells och P O Sundmans komprimerade novellistik från 1960-talet.
Litteraturens historia – och litteraritetens. Ett problem i 40 års svensk litteraturvetenskap
(2001) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Comparative Literature
Analys av litteraturhistorieskrivningens traditioner och nuvarande ställning i svensk litteraturvetenskap.
Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur
(Bokförlaget Daidalos AB, 2009) Agrell, Beata; University of Gothenburg. Department of Literature, History of Ideas, and Religion
Kapitlet "Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur" syftar till att belysa aspekter av text och läsning som är relevanta i den litteraturvetenskapliga undervisningen för att utveckla en uppmärksam, nyanserad och kritiskt reflekterande läsfärdighet hos studenterna. Utgångspunkt är ett didaktiskt problem: att de litterära verken många gånger studeras med inriktning på ett eller annat diskursivt informationsvärde, utan reflexion över texternas konstnärliga uppbyggnad och vad den kan tillföra betydelsen. Mot denna bakgrund undersöks appellstrukturen i ett antal litterära textexempel, det vill säga vilka förutsättningar för läsning som texten förser med i sin historiska kontext – hur olika litterära strategier förbereder läsandet och betydelseproduktionen. Huvuduppgiften är att pröva hur sådana med texten införlivade instruktioner kan friläggas och kommenteras i ett litteraturvetenskapligt (undervisnings)sammanhang. Analysen av appellstrukturen avser, närmare bestämt, förhållandet mellan textens litterära strategier och de förväntningar som dessa strategier är konventionellt förbundna med i en given kulturell situation. Därvid aktualiseras också frågan om textens litteraritet och signifikans – om och i så fall hur texten framstår som litterär och litteraritetens roll vad gäller textens signifikans. Kapitlet är disponerat i två delar: del I med begreppsbestämningar och teoretisk diskussion; del II med ett antal tillämpningar, som prövar perspektiv utvecklade i första delen på ett antal litterära texter. Del I inleds med ett avsnitt som behandlar författarperspektiv på läsandets problem, det vill säga på läsandet från skrivandets synpunkt. Två författare som särskilt arbetat med att bygga in en läsarroll i själva textkonstruktionen, C. J. L. Almqvist och Lars Ahlin, diskuteras här med utgångspunkt från var sin essä i ämnet. Därefter diskuteras sådana pragmatiska perspektiv på läsandet inom receptionsteoretisk forskning, och en rad nyckelbegrepp presenteras, vilka används eller förutsätts i den fortsatta framställningen. Tillämpningarna i del II utgår från problem med läsarter som framkommit i undervis-ningen och som dokumenterats i studentläsningar (vilka studeras i Thorsons kapitel i denna bok). Fokus ligger på de textstrategier genom vilka en appellstruktur kommer till synes och diskussionen avser vilken allmän och litterär repertoar som strategierna för-utsätter, samt vilken litterär kompetens eller supplering från läsarens sida som krävs för att strategierna skall bli verksamma. Varje avsnitt behandlar en text och en problem-ställning, som till exempel förhållandet mellan brukslitterära och skönlitterära läsarter; kanon, klass och kulturellt avstånd; fokalisation; ramkonstruktion och diegetiska nivåer; isbergsteknik; homodiegetiskt (jag)berättande; samt prosadikt och litterär signifikans. Representerade författare täcker ett bredast tänkbara kanonspektrum: från arbetarförfat-taren Karl Östman, gömd och glömd, till Tomas Tranströmer, världsberömd poet i No-belprisklass. Kapitlet avslutas med eftertankar och en reflexion över förda resonemang, som knyter an till nästa kapitel i boken, Staffan Thorsons "Att följa den röda tråden. Om studenters interaktion med prosafiktion", vilket undersöker empiriska studenters faktiska läsningar av samma texter som Agrell undersöker med avseende på appellstruktur.