Browsing by Author "Albin, Maria"

Now showing 1 - 5 of 5

Systematiska kunskapsöversikter; 1. Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2010) Torén, Kjell; Albin, Maria; Järvholm, Bengt
Fukt och mögelskador är vanligt förekommande problem. I många av de citerade studierna i denna översikt har 10-40% av de undersökta personerna rapporterat problem med fukt och/eller i inomhusmiljön. Sådana skador finns i varma fuktiga regioner, men också i subarktiskt klimat (Piipari 2005). Framtida klimatföränd-ringar i de nordiska länderna väntas medföra kraftigare regn och ökning av regn-mängderna. Det kan förväntas leda till ökad förekomst av fukt- och mögelskador i byggnader (Cecchi 2010). Målsättningen med den aktuella översikten var att kritiskt och systematiskt granska kunskapsläget avseende sambandet mellan astma hos vuxna och fukt- och mögelskador i inomhusmiljöer . Slutsatsen är att det idag inte finns evidens för att fukt- eller mögelskador i inomhusmiljön (inkl. arbetsplatser) ökar risken för att insjukna i astma som vuxen. Som påpekas i översikten, är avsaknad evi-dens inte detsamma som att ett sådant samband inte finns. Det finns endast ett fåtal studier av god kvalitet och de kommer till motsatta slutsatser. Så fann till exempel en studie (Thorn 2001) en dubblad risk för astma vid synligt mögel, men en annan studie inte fann ingen ökad risk (Jaakola 2002). För barn är kunskaps-läget mer entydigt och visar att det finns en risk för att insjukna i astma. Tidigare översikter har inte tydligt skilt på risken hos barn och vuxna. Översikten finner, liksom tidigare översikter, att bland vuxna är exponering för fukt- och mögelskador i inomhusmiljöer förknippat med en ökad förekomst av astma symptom (Fisk 2007, WHO 2009). Detta är tidigare även visat bland barn. Frågeställningen om astma har samband med mögel- eller fuktskador i inomhus-miljön är inte ovanlig. Från Finland har nyligen publicerats en fallserie av 2 200 patienter som under perioden 1995-2004 undersöktes på grund av symptom från luftvägarna som förknippades med fukt- eller mögelskador på arbetsplatsen. Vid en klinisk utredning bedömdes 156 patienter ha astma som hade samband med denna exponering baserat PEF-mätningar och/eller provokationstest med mögel-extrakt (Karvala 2010). Sambandet mellan exponering för fukt och mögel och en förhöjd förekomst av astmasymptom ger underlag för att på medicinsk grund rekommendera att denna typ av skador åtgärdas. Resultaten ger också stöd för att avråda personer med astma att vistas i dessa miljöer under längre perioder eftersom man avråder perso-ner med astma att vistas i miljöer som förvärrar deras besvär. Översikten visar tydligt att det finns behov av ytterligare forskning avseende sambandet mellan fukt- och mögel och astma hos vuxna. 1) Det finns alltför få studier av risken för vuxna att insjukna i astma i relation till vistelse i fukt- och mögelskadade byggnader. Det behövs ytterligare longitudinella studier av detta. 2) Prognosen för besvär utlösta av vistelse i dessa miljöer är oklar. Kliniskt är erfarenheten att vissa personer blir av med besvären medan andra tycks ha bestående besvär (Kalevala 2010). 3) Det är oklart vad det är i de fuktiga och mögliga miljöerna som utlöser besvär och mekanismerna bakom besvären. Detta begränsar både vår möjlighet till att följa effektiviteten i åtgärderna och att bättre kunna utreda de som drabbas av besvär eller astma. En ökad kunskap är väsentlig för både prioriteringar och praktisk handläggning. De är också väsentliga för den försäkringsmedicinska bedömningen. Kjell Torén Maria Albin Bengt Järvholm
Systematiska kunskapsöversikter; 2. Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet
(Arbets-och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2012-03) Torén, Kjell; Albin, Maria; Järvholm, Bengt
Exponering för helkroppsvibrationer är vanligt i vissa yrkesgrupper, framför allt bland yrkesförare. Kunskapsöversikter från de senaste 10 åren har, emellertid, varit tämligen samstämmiga i det att exponering för helkroppsvibrationer ökar risken för ländryggssmärta (lumbago). Om även risken för ischias (lumbago ischias) ökar har varit mera oklart. Målsättningen med föreliggande kunskapsöversikt har varit att kritiskt och systematiskt granska det aktuella kunskapsläget beträffande sambandet mellan exponering för helkroppsvibrationer och ländryggssmärta och ischias. Slutsatsen är att det finns ett tydligt och konsistent stöd för att exponering för helkroppsvibrationer ökar risken för både ländryggssmärta och ischias. De sammanvägda relativa riskerna ligger ungefär mellan 1,5 och 2,0. Det nya med denna översikt är att den visar att det finns tydligt stöd i litteraturen för att exponering för helkroppsvibrationer även ökar risken för ischias (diskbråck). Personer som är utsatta för helkroppsvibrationer har ofta även en exponering för långvarigt sittande och ogynnsamma arbetsställningar. Båda dessa faktorer kan också ge upphov till ländryggssmärta. Då de har en stark samvariation med exponering för helkroppsvibrationer har det varit svårt att ta hänsyn till dessa faktorer var för sig i analyserna, liksom att bedöma om de förstärker varandras skadliga effekter.. Författarna pekar också på att tidigare publicerade översikter många gånger har inkluderat helt olika artiklar. Detta trots att man har haft liknade inklusionskriterier. Att översikter som inkluderat olika artiklar kommit till liknande slutsatser, d v s att exponering för helkroppsvibrationer ökar risken för ländryggssmärta, tycker vi stärker validiteten i denna slutsats. En styrka med föreliggande översikt är att man för inklusion krävt att det finns mätningar eller skattningar av exponering i kombination med ett definierat hälsoutfall. Resultaten från översikten visar att man ska sträva efter att ha så låg exponering för helkroppsvibrationer som möjligt. Tyvärr finns inte tillräckligt med data för att avgöra om var en ”säker” nivå ligger för helkroppsvibrationer, dvs en nivå som innebär att risken skador inte är ökad. Det finns behov av ytterligare forskning om hur sambandet mellan dos och risk ser ut och eventuell avseende samverkan med andra faktorer som långvarigt sittande och ogynnsamma arbetsställningar.
Systematiska kunskapsöversikter; 3. Kan arbetsvillkor orsaka depressionstillstånd? En systematisk översyn över longitudinella studier i den vetenskapliga litteraturen.
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2013) Lundberg, Ingvar; Allebeck, Peter; Forsell, Yvonne; Westerholm, Peter; Järvholm, Bengt; Albin, Maria; Torén, Kjell
Rapporten undersöker det vetenskapliga stödet för om psykosociala arbetsvillkor kan utlösa depression och depressiva symtom. I databasen PubMed har vi identifierat 42 longitudinella studier i internationella vetenskapliga tidskrifter som uppfyllde våra kvalitetskriterier och som publicerats under perioden 1998 till och med februari 2012. De artiklar som ingår i översikten har i sin enklaste form baserats på två datainsamlingar där arbetsvillkor i den första datainsamlingen relaterats till depression eller depressiva symtom i den senare datainsamlingen. Mer avancerade uppläggningar har börjat användas under de senaste åren där inte exponering är självrapporterad. Flest studier (18 stycken) fanns kring psykiska krav. De visar måttligt stöd för att höga krav i arbetet kan bidra till depression. Fyra av de fem artiklar som hade de mest avancerade studieuppläggningarna visade samband mellan höga krav i arbetet (enligt jobb-exponeringsmatriser respektive överbeläggningar på sjukhusavdelningar som mått på krav på personalen) och inköp av receptbelagda antidepressiva mediciner eller diagnos av depression. I tre av artiklarna var deltagarna känt fria från depression (via sjukanmälan, inköp av antidepressiv medicinering eller krav på ersättning från sjukförsäkringen) under 6 månader till två år före uppföljningens början. I en femte artikel studerades ett första tillfälle av registrering för depression (Wieclaw et al 2008) men man fann där endast begränsade samband mellan arbetskrav, enligt jobb-exponeringsmatris, och depression. Höga emotionella krav, liksom arbete med människor visade samband med depression bland kvinnor. Bland män fanns inga motsvarande samband. Depressionerna i dessa artiklar kan vara effekter av tidigare eller underliggande depression (utlösande faktor) eller debut av ny depression (riskfaktor), men tillgängliga data kan inte skilja mellan dessa effekter eftersom det endast var känt om deltagarna i studierna av Kivimäki et al (2010), Virtanen et al (2008 och 2010) och DeSantos Iennaco et al (2009) hade varit fria från depression (rapporterad som sjukanmälan, inköp av antidepressiv medicin, krav på ersättning från sjukförsäkringen) under en begränsad period före starten av uppföljningen (6 månader-2 år). I studien av Wieclaw et al studerades det första tillfället av sjukhusvårdad depression. Det är osannolikt att de funna sambanden skulle vara överskattningar. Övriga studier av höga krav visade stöd, respektive inte stöd, för samband ungefär lika ofta. Relativt många studier (14 stycken) fanns också av kontroll. Det fanns inget stöd för samband mellan kontroll och utfall i fyra artiklar med den mest trovärdiga uppläggningen, men visst stöd bland de åtta artiklar vars uppläggning innebar att sambanden sannolikt kunde ha överskattats.
The Work Environment – Impact of Technological, Social and Climate Change. 55th Nordic Work Environment Meeting (Nordiska Arbetsmiljömötet)
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2011) Albin, Maria; Alkan-Olsson, Johanna; Bohgard, Mats; Jakobsson, Kristina; Karlson, Björn; Lundqvist, Peter; Ottosson, Mikael; Rassner, Fredrik; Svensson, Måns; Tinnerberg, Håkan
Underlag för information om covid-19 vid trångboddhet och flergenerationsboende
(Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet, 2020-04-23) Jakobsson, Kristina; Al-Nahar, Lina; Jakobsson, Eskil; Hansson, Erik; Magnusson, Maria; Frey, Bodil; Albin, Maria
Trångboddhet är en välkänd riskfaktor för luftvägsinfektioner. Att bo flera generationer tillsammans under trånga förhållanden gör det särskilt svårt att skydda de äldre som löper ökad risk för svår covid-19 infektion. De vanliga råden, som ges av svenska myndigheter har hittills inte varit anpassade till sådana boendesituationer. En arbetsgrupp från de arbets- och miljömedicinska enheterna i Göteborg, Lund och Stockholm tillsammans med personer med särskild erfarenhet av praktisk hälso- och sjukvård och hälsoinformationsarbete i trångbodda och mångkulturella områden, har tagit fram ett första underlag för anpassad smittskyddsinformation. Det bygger på existerande information från såväl svenska som internationella myndigheter och organisationer. Folkhälsoenheten vid Angereds Närsjukhus/Sjukhusen i väster, som har lång erfarenhet av metodutveckling för folkhälsoarbete med fokus jämlik hälsa, har därefter gett synpunkter på materialet. Underlaget har faktagranskats av Per Björkman, professor i infektionsmedicin med inriktning mot globala hälsofrågor, Lunds universitet.