Browsing by Author "Albrektson, Katarina"

Now showing 1 - 3 of 3

Hur har debatten förändrats? En jämförande diakron samtalsanalytisk studie av två debatter i SVT: 1972 och 2017
(2019-02-14) Albrektson, Katarina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här samtalsanalytiska studien har jag kvalitativt undersökt och diakront jämfört två debatter i två debattprogram i Sveriges Television. Programmen sändes med 45 års mellanrum. Den första debatten sändes i Kvällsöppet (1972-03-02) och den andra i Opinion Live (2017-09-28). De aspekter som jag har undersökt och analyserat är olika dramaturgiska effekter i debattprogrammen, hur inledningarna är upplagda för att få TV-tittare intresserade av att se programmen, vilka roller aktörerna i debatterna representerar sett utifrån ett demokratiskt perspektiv, vilka signaler som lyssnarna visar, hur talarna hävdar sig retoriskt gentemot varandra och hur talarna överlappar varandras talturer.
Laag och rätt styrer Herre och Knecht. En undersökning inom kognitiv semantik av flerordslemman i ordspråkslexikonet Penu proverbiale (1665)
(2022-09-15) Albrektson, Katarina; University of Gothenburg/Department of Swedish, Multilingualism, Language Technology; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi
Ordspråkslexikonet Penu proverbiale (1665) skrevs av ämbetsmannen och språkforskaren Christopher Larsson Grubb. Verket innehåller sammanlagt 3915 artiklar. Alla artiklar börjar med ett flerordslemma i form av ett ordspråksliknande uttryck. Ordspråks funktion är att förmedla olika typer av allmänmänskliga värderingar och de kan därför ge oss information om vilka prototypiska värderingar som har funnits under olika tider i historien. Ordspråksartiklar i Penu proverbiale (1665) kan ge oss kunskap om vilka prototypiska värderingar och normer som fanns om olika grupper av människor under 1600-talet. Att få kunskap om sådana prototypiska värderingar är också syftet med den här studien. I min analys av flerordslemman har jag använt två teoretiska begrepp som finns i teorin om kognitiv semantik. Det teoretiska begreppet kategorisering är ett verktyg för att både undersöka vilka olika grupper av människor som framställs i flerordslemmana och att synliggöra vilka prototypiska värderingar som finns om dessa grupper. Jag har också använt det teoretiska begreppet föreställningsschema. Föreställningsscheman kan synliggöra vilka kroppsligt förankarade föreställningar och sinnesupplevelser som vårt mänskliga språk bygger på. Resultatet av studien visar att de grupper av människor som framställs i Penu proverbiale (1665) är rika och/eller mäktiga människor, fattiga människor, kvinnor, män, barn, unga människor, gamla människor, olika yrkesgrupper och människor som lever i olika familjekonstellationer eller som ensamstående. Det teoretiska begreppet föreställningsschema som jag använder i min analys synliggör till exempel att rika och/eller mäktiga människor metaforiskt framställs som Höga Herrar, stora djur eller träd. De här metaforiska uttrycken förmedlar att andra människor förväntas se UPP till rika och/eller mäktiga människor. Fattiga människor framställs tvärtom metaforiskt som mycket små. De liknas som små djur, till exempel bin och de påstås bo i det lägsta huset som andra människor kan kliva över.
Såsom X så ock Y. En konstruktionsgrammatisk undersökning
(2017-06-28) Albrektson, Katarina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I den här uppsatsen har jag undersökt hur konstruktionen såsom X så ock Y används. Konstruktionen består av två samordnade led och signalerar att det finns likheter mellan två företeelser: X och Y. Vilka likheterna mellan X och Y är framgår av kontexten. Kontexten är den externa texten till konstruktionen. Min undersökning visar att X och Y ofta är prepositionsfraser som t.ex. i den välkända konstruktionen såsom i himmelen så ock på jorden. Men X och Y kan även representera andra satsdelar t.ex. nominalfraser eller adverb. Uppsatsens syfte är att finna vilka textgenrer konstruktionen används i och hur konstruktionen används semantiskt och stilistiskt i dessa genrer. Det undersöker jag genom studier av autentiska texter i Språkbankens korpusar. Korpusundersökningarna visar att konstruktionen t.ex. kan användas med ett retoriskt syfte i tidningsartiklar och sociala medier. Ibland används konstruktionen också ironiskt, t.ex. i travestier på Herrens bön från 1917 års bibel. Undersökningen resulterar i att en konstruktikonpost upprättas i det svenska konstruktikonet på Språkbanken vid institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet.