Browsing by Author "Alfredsson, Veronica"

Now showing 1 - 3 of 3

Med studenten i centrum. Vår process mot förnyad pedagogisk metod och utformning av undervisningssalar (ALC)
(2017) Alfredsson, Veronica; Biomedicinska biblioteket, Göteborgs Universitet
Rum för aktivt lärande. Lärares och studenters upplevelser av undervisning i Göteborgs universitets första Active Learning Classroom.
(Göteborgs universitet. Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande., 2017-05-16) Alfredsson, Veronica; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Enheten för pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL).
Lärare och studenter vistas dagligen i lokaler ämnade för undervisning och utbildning av olika slag. Många lärosalar är traditionellt utformade med studenterna sittande i rader och fokus på läraren som befinner sig längst fram i salen. På Göteborgs universitet iordningställdes under 2015 en lärosal som frångick den traditionella utformningen. Med studenterna kring runda bord och läraren vid en pulpet i mitten är den nya salen tänkt att stimulera samarbete och aktivt lärande. Syftet med studien som redogörs för i denna rapport har varit att återge och spegla lärares upplevelser av att undervisa i och studenters upplevelser av att delta i undervisning i ett Active Learning Classroom (ALC) vid Göteborgs universitet. Tio lärare och fyra studenter deltog i fokusgrupper för att diskutera sina erfarenheter och upplevelser i ALC-salen. Utifrån analyser och tolkningar av deltagarnas diskussioner har vissa teman kunnat skönjas; Förväntningar och förberedelser, förändrad undervisning, tidsaspekter och ramar, tillgång till salen, synpunkter på rummet, de runda borden samt tekniken. Dessa teman har sedan belysts utifrån tidigare forskning. Litteratur som denna rapport bygger på är framför allt internationell forskning om ALC och miljöers påverkan på studenters engagemang och lärande. Studenterna upplevde att salen hade en avslappnande effekt, samtidigt som den krävde engagemang. De menade även att det var lättare att fokusera i ALC-salen än i traditionella lärosalar. Lärarna uppgav att aktiviteten i rummet ökade betydligt jämfört med undervisning i andra salar, och konstaterade att den ökade aktiviteten inte bara gällde för studenterna, utan även dem själva. Samtliga deltagare i studien har haft positiva erfarenheter och upplevelser av undervisning i ALC. Både lärare och studenter önskade ökad tillgång till liknande salar på Göteborgs universitet.
Tolkning och tillämpning av god redovisningssed - En studie av fyra onoterade medelstora företag
(2005) Johansson, Lena; Alfredsson, Veronica; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Anpassningen av de allmänna råden till RR:s rekommendationer som Bokföringsnämnden har gjort, har inte givit något bra resultat för onoterade små och medelstora företag. Anledningen är att regelverket för onoterade företag har växt och är idag inte ändamålsenligt för dessa företag. En fråga vi ställde oss var om företagen upplever detta som problematiskt och om de har svårigheter att tillämpa god redovisningssed. I uppsatsen är vår huvudfråga; hur ser relationen ut mellan nuvarande regelverk och god redovisningssed i onoterade medelstora företag? Syfte: Uppsatsen syftar till att förstå och beskriva relationen mellan nuvarande regelverk och god redovisningssed i onoterade medelstora företag. Vidare var vårt syfte att få en djupare förståelse av begreppet god redovisningssed ur aktörers perspektiv och hur praktisk tillämpning av god redovisningssed sker utifrån nuvarande regelverk. Vårt delsyfte var att ta del av aktörernas synpunkter på ett framtida regelverk för onoterade företag. Avgränsning: Undersökningen är avgränsad till fyra svenska onoterade medelstora företag med olika verksamhetsinriktningar. Metod: I vår uppsats har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt synsätt. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie. Vi har genomfört intervjuer med ekonomiansvariga på fyra onoterade medelstora företag för att få en förståelse om deras nuvarande redovisningssituation och hur de tillämpar god redovisningssed. Analys och Slutsatser: Begreppet god redovisningssed är svårt att definiera, vilket leder till att olika tolkningar sker. Respondenterna tolkar innebörden av god redovisningssed som att lagar och regler ska följas. God redovisningssed baseras på aktörers omdömen och bedömningar, vilket påverkar hur de hanterar redovisningsregler. Reglernas betydelse för tillämpning av god redovisningssed är stor då dessa ger riklinjer för hur företagen ska redovisa. Relationen mellan regelverket och god redovisningssed i onoterade medelstora företag är komplicerad då aktörerna i företag upplever att regelverket är svårt att tolka och tillämpa. Respondenternas syn på ett framtida regelverk är att det ska bygga på traditionella redovisningsprinciper, vara lätt att förstå och få en starkare koppling till beskattning. Förslag till fortsatt forskning: Valmöjligheterna som företagen har idag har enligt BFN resulterat i att användaren som vill tillgodogöra sig informationen i årsredovisningen inte har kunnat förstå valen och principerna företagen tillämpat för att följa god redovisningssed. Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka om och hur användare av onoterade företags årsredovisningar upplever detta och om det har orsakat dem problem.