Browsing by Author "Almevik, Gunnar"

Now showing 1 - 12 of 12

Byggnaden som kunskapskälla
(Acta Universitatis Gothoburgensis, 2012-01-10) Almevik, Gunnar
Buildings are indeed mute, yet many historians and architects claim that they can nevertheless speak. The challenge is to understand their language. This thesis examines the building as a source of knowledge. Setting out from a repertoire of historical investigation methods used by professional actors within the field of architectural conservation, the thesis deals with the question of what standard buildings can teach us about the past. What can buildings say, and to whom? The thesis is based on a case study of the national cultural reserve of Örnanäs in the region of Skåne in the south of Sweden. Örnanäs serves as a laboratory for action-based research and involves both conservationists and craftsmen. The unit of analysis is not the site in itself but the context and process of investigation. The process is examined from three perspectives, which correspond to the layout of the thesis: the forensic perspective on material culture, the source pluralism perspective, which refers to the possibility of combining information from multiple sources, and the actor perspective, which sheds light on how the actors involved influence the investigation. A theoretical platform is given by Carlo Ginsburg’s perspectives on diagnosis through clues and Martin Weaver’s approach in ‘forensic conservation’. The results constitute a set of reflections and judgements on a range of different survey methods and sources. In focus are working methods that facilitate an increased exchange between practice-based research and research-based practice. The forensic perspective activates the building as a source of knowledge, and by combining different approaches it is possible to shed light on the history of the building from many different angles. Inquiry of historic construction, material use and signs of toolmarks, tested through processual reconstruction, is a method that has been systematically examined. The conclusion is that this method requires craft skills, yet it also opens up for cross-disciplinary work and thinking. The results articulate the importance of a heuristic approach. As conservationists and architectural historians we need to oscillate back and forth between the details and the whole, between observations and logical reasoning and between a physio-technical and socio-cultural perspective in order to uncover the layers and traces of the history of a building.
Craft Sciences
(Acta Universitatis Gothoburgensis, 2022) Almevik, Gunnar; Groth, Camilla; Westerlund, Tina; Westin, Jonathan; Hjort-Lassen, Ulrik; Källbom, Arja; Eriksson, Lars; Nyström, Ingalill; Palmsköld, Anneli; Knutsson, Johan; Høgseth, Harald Bentz; Rafnsson, Magnús Rannver; Seiler, Joakim; Holmberg, Annelie; Leijonhufvud, Fredrik; Botwid, Katarina; Holmquist, Anna Lovisa; Nordström, Birgitta; Medbo, Mårten; Thane, Gustav; Molander, Bengt; Westerlund, Tina; Groth, Camilla; Almevik, Gunnar
The ﬁeld of ‘Craft Sciences’ refers to research conducted across and within diﬀerent craft subjects and academic contexts. This anthology aims to expose the breadth of topics, source material, methods, perspectives, and results that reside in this ﬁeld, and to explore what unites the research in such diverse contexts as, for example, the arts, conserva-tion, or vocational craft education. The common thread between each of the chapters in the present book is the augmented attention given to methods—the craft research methods—and to the relationship between the ﬁeld of inquiry and the ﬁeld of practice. A common feature is that practice plays an instrumental role in the research found within the chapters, and that the researchers in this publication are also practitioners. The aut-hors are researchers but they are also potters, waiters, carpenters, gardeners, textile artists, boat builders, smiths, building conservators, painting restorers, furniture designers, il-lustrators, and media designers. The researchers contribute from diﬀerent research ﬁelds, like craft education, meal sciences, and conservation crafts, and from particular craft subjects, like boat-building and weaving. The main contribution of this book is that it collects together a number of related case studies and presents a reﬂection on concepts, perspectives, and methods in the general ﬁelds of craft research from the point of view of craft practitioners. It adds to the existing academic discussion of crafts through its wider acknowledgement of craftsmanship and extends its borders and its discourse outside the arts and crafts context. This book provides a platform from which to develop context-appropriate research strategies and to associate with the Craft Sciences beyond the bor-ders of faculties and disciplines.
Crafting Cultural Heritage
(Unik, 2016) Palmsköld, Anneli; Rosenqvist, Johanna; Almevik, Gunnar; Department of Conservation, University of Gothenburg
The making of artefacts is a core activity in society, the result of which contributes to the building up of our physical surroundings and material culture. Throughout history, craft skills have been highly appreciated and have often been seen as crucial component of a capable human. Despite this, the knowledge base that constitutes the actual making is often overlooked in research. What can we learn about things by learning about their making? How do different craft skills offer an understanding of its historical use? How can theoretical and methodological approaches be developed concerning the actual making? How can we study and understand craft as cultural heritage? This book contains a selection of papers from the session Crafting Cultural Heritage at the Assosiation of Critical Heritage studies inaugural conference Re/theorising Heritage 2012 in Gothenburg. The contributors are Anneli Palmsköld, Thomas Laurien, Eleonora Lupo and Elena Giunta, Gunnar Almevik, and Nicola Donovan. Their common interest are theories and methods of crafting that could benefit heritage studies approach to making.
Forskningsprojektet Södra Råda timmerkyrka: Att forska i hantverk
(Hantverkslaboratoriet, 2022) Almevik, Gunnar; Melin, Karl-Magnus; Bygdén, Bengt; Helje, Mattias; Persson, Christina; Samuelsson, Börje; Bonnier, Ann Catherine; Hedlund, Hans Peter; Lindblad, Linda; Anna, Lokrantz; Södra Råda Akademien, Byggnadskultur/Svenska byggnadsvårdsföreningen
Södra Råda medeltidskyrka brann ner 2001. Tidigt bestämdes att kyrkan skulle återuppbyggas. Rekonstruktionen har gjorts i form av ett hantverksforskningsprojekt där hundratals yrkesverksamma varit delaktiga. Projektet har gett upphov till och förmedlat kunskaper om medeltida timmerkonstruktioner som ligger till grund för vården av befintliga medeltida byggnader i Sverige och internationellt. Publikationen belyser både den hantverksvetenskapliga forskningen och olika aspekter av hantverket och materialen, som byggprocessen, kluvet virke, smidda spikar, stavspån, timrade konstruktioner, fönsteröppningar mm.
Hantverkare emellan
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2014-10) Almevik, Gunnar; Höglund, Sara; Winbladh, Anna; Hantverkslaboratoriet
I boken möts hantverkare för att tala om hantverksmetoder, material och redskap, men också om olika yrkesvägar och sätt att lära sig hantverk. Sammantaget har sjutton erfarna hantverkare från Sverige och Norge intervjuats av yngre hantverkare med intresse av att lära sig mer om just deras hantverk.
Hantverkslaboratorium
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2011-02) Almevik, Gunnar; Bergström, Lars; Löfgren, Eva; Hantverkslaboratoriet
Hantverkslaboratorium är en antologi med 22 olika artiklar om hantverk och kulturvård. Boken är producerad av Hantverkslaboratoriet, nationellt centrum för kulturmiljöns hantverk. 2008 tog Riksantikvarieämbetet och Göteborgs universitet initiativ till det nationellt verkande Hantverkslaboratoriet som ska möta kulturvårdens kunskapsbehov.
Hantverksvetenskap
(Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet, 2017) Dunin-Woyseth, Halina; Jarefjäll, Patrik; Karlsson, Tomas; Molander, Bengt; Nilsson, Fredrik; Nilsson, Nina; Renmaelmo, Roald; Rolf, Bertil; Seiler, Joakim; Sjömar, Peter; Westerlund, Tina; Almevik, Gunnar; Almevik, Gunnar
Hantverksvetenskap skulle kunna följa den akademiska traditionen och presentera forskning om hantverk. Vetenskapen som diskuteras i denna bok avser forskning i och genom hantverk. Skillnaden är avgörande. Texterna som presenteras tillhör olika genrer: en essä om teoribegreppet, en rapport från ett försök med hantverksinriktad forskarutbildning, en artikel om »the craft aspect« i arkitekturforskningen, ett kapitel om kompetens och praktisk kunskap till en tänkt bok, och avslutningsvis en reflektion över och vägledning till hantverkares dokumentation av föremål, handlingar och projekt. Den röda tråden är relationen mellan vetenskap och praktisk kunskap. Hur kan ett vetenskapsområde kring hantverk byggas, som upprätthåller kopplingen och relevansen för praktikfältet? Vilka teorier, metoder och kommunikationssätt svarar mot både vetenskapliga och hantverkliga begrepp om kunskap?
Ménards metod: Rekonstruktion och inlevelse i bebyggelsehistorisk forskning
(Hantverkslaboratoriet Göteborgs universitet Mariestad, 2024) Jönsson, Lars-Eric; Andersson, Göran; Bentz Høgseth, Harald; Qviström, Linda; Gustavsson, Karin; Almevik, Gunnar; Petersson, Bodil; Almevik, Gunnar; Jönsson, Lars-Eric
Ménards metod undersöker metoder för bebyggelsehistorisk forskning. I sin helhet visar bokens bidrag flera sätt att ställa frågor till bebyggelse: Varför ser det ut som det gör? Med vilka tekniker, verktyg och kunskaper byggdes husen? Hur kan vi utifrån byggda miljöer undersöka människors vardagsliv? Vad betydde den för människor, nu och då? Vad innebär det att rekonstruera? Och vad är egentligen en rekonstruktion? Hur kan inlevelse användas för att analysera och förstå det förflutna? Målsättningen är emellertid inte svaren i sig utan hur vi kommer fram till dem. De empiriska insikterna som läsaren får med sig kommer så att säga på köpet. Men det är metodutveckling vi är ute efter. Med vilka metoder kan vi förstå bebyggelse?
Spånkurs
(Hantverkslaboratoriet, 2015) Almevik, Gunnar; Persson, Christina; Lundvang, Anders; Hantverkslaboratoriet; Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet
Filmdokumentation av en kurs i tillverkning av stavspån i Ingatorp, Småland. Börje Samuelsson visar hur stavspån huggs fram och bearbetas med yxa enligt traditionella metoder. Kamera, ljud och klipp: Christina Persson och Gunnar Almevik. En film från Hantverkslaboratoriet 2014.
Valvslagning – En handledning i tillämpad valvgeometri
(2016) Göransson, Anders; Almevik, Gunnar
Vedeldade bakugnar
(2015-04) Andersson, Erik; Almevik, Gunnar; Hantverkslaboratoriet
En undersökning av äldre bakugnars konstruktion och funktion där 17 bakugnar undersökts.
Virkesberedning
(Hantverkslaboratoriet, 2015) Almevik, Gunnar; Persson, Christina; Hantverkslaboratoriet
Timmermannen Olof Andersson bereder en stock med yxa. Filmen är inspelad 13-14 maj, 2014, i Södra Råda, Värmland (alldeles intill gränsen mot Västergötland). Ljud, kamera och redigering: Gunnar Almevik och Christina Persson. En film från Hantverkslaboratoriet.