Browsing by Author "Almqvist, Anna"

Now showing 1 - 5 of 5

Från h till e Översättning av ordlekar i Enrique Jardiel Poncelas roman Amor se escribe sin hache
(2011-10-12) Almqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I detta arbete analyseras översättningar av ordlekar i skönlitteratur, och fokus ligger på Enrique Jardiel Poncelas roman Amor se escribe sin hache, publicerad 1929. Studien är indelad i tre analysdelar, varav den första delen behandlar neologismer, associationer, zeugman och likheter mellan ordklasser, den andra visar tendenser i översättningar av homonymer, medan den tredje och sista tar upp svårigheten med att översätta ett kapitel som i sig är en enda lång ordlek och som dessutom är mycket viktigt för bokens slutpoäng. I den sista delen diskuteras även problemet med bokens titel, som även den är en ordlek. Två teorier har applicerats på studien i syfte att se om de på något sätt kan hjälpa översättare att lösa problemet med översättning av ordlekar. Bistra Alexieva talar om ”domänkrockar” och menar att det är dessa olika krockar som ger upphov till det komiska, vilket innebär att man som översättare måste ta hänsyn till vilka domänkrockar som fungerar i målspråket för att lyckas med ordleken. Dirk Delabastita sätter istället upp en punktlista som översättaren kan följa. För varje ordlek bör man ta ställning till vilken punkt man vill och kan följa för att i största möjliga mån bevara den ursprungliga ordleken. Alexievas teori var till störst hjälp i den första analysdelen och slutsatsen som kunde dras utifrån detta var att denna teori kanske framförallt fungerar som en guidning i de fall där översättaren funderar på om det kan vara så att ordleken inte fungerar på målspråket just för att de domäner som används inte är lämpliga. Delabastitas punktuppställning var en stor tillgång då ett försök till generalisering gjordes vad gäller översättning av homonymer. Av 14 exempel var det i fem fall möjligt att behålla ordleken och i sex fall kunde delar av innehållet i dem behållas för att skapa nya ordlekar. Detta visade på att just homonymer är lättare att generalisera än övriga ordlekar, och mitt råd är man försöker göra dessa två val och använda andra tillvägagångssätt endast om dessa inte fungerar. Vad gäller det sista avsnittet utnyttjades ingen av de två teorierna. Det resultat som framgick av analysen var att om en ordlek ska behållas genom ett helt kapitel bör fokus ligga på en röd tråd. Man bör ställa sig frågorna: Vad har författaren för budskap? Finns det en viss stil som ska återges? Finns det liknande ord/ordlekar i svenskan som fungerar? I den översättning jag själv gjorde låg fokus på att hitta ord som i så stor utsträckning som möjligt hade samma innehåll som de i originalet och därmed kunde jag i mångt och mycket följa författarens röda tråd i originaltexten.
Från h till e Översättning av ordlekar i Enrique Jardiel Poncelas roman Amor se escribe sin hache
(2011-10-25) Almqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I detta arbete analyseras översättningar av ordlekar i skönlitteratur, och fokus ligger på Enrique Jardiel Poncelas roman Amor se escribe sin hache, publicerad 1929. Studien är indelad i tre analysdelar, varav den första delen behandlar neologismer, associationer, zeugman och likheter mellan ordklasser, den andra visar tendenser i översättningar av homonymer, medan den tredje och sista tar upp svårigheten med att översätta ett kapitel som i sig är en enda lång ordlek och som dessutom är mycket viktigt för bokens slutpoäng. I den sista delen diskuteras även problemet med bokens titel, som även den är en ordlek. Två teorier har applicerats på studien i syfte att se om de på något sätt kan hjälpa översättare att lösa problemet med översättning av ordlekar. Bistra Alexieva talar om ”domänkrockar” och menar att det är dessa olika krockar som ger upphov till det komiska, vilket innebär att man som översättare måste ta hänsyn till vilka domänkrockar som fungerar i målspråket för att lyckas med ordleken. Dirk Delabastita sätter istället upp en punktlista som översättaren kan följa. För varje ordlek bör man ta ställning till vilken punkt man vill och kan följa för att i största möjliga mån bevara den ursprungliga ordleken. Alexievas teori var till störst hjälp i den första analysdelen och slutsatsen som kunde dras utifrån detta var att denna teori kanske framförallt fungerar som en guidning i de fall där översättaren funderar på om det kan vara så att ordleken inte fungerar på målspråket just för att de domäner som används inte är lämpliga. Delabastitas punktuppställning var en stor tillgång då ett försök till generalisering gjordes vad gäller översättning av homonymer. Av 14 exempel var det i fem fall möjligt att behålla ordleken och i sex fall kunde delar av innehållet i dem behållas för att skapa nya ordlekar. Detta visade på att just homonymer är lättare att generalisera än övriga ordlekar, och mitt råd är man försöker göra dessa två val och använda andra tillvägagångssätt endast om dessa inte fungerar. Vad gäller det sista avsnittet utnyttjades ingen av de två teorierna. Det resultat som framgick av analysen var att om en ordlek ska behållas genom ett helt kapitel bör fokus ligga på en röd tråd. Man bör ställa sig frågorna: Vad har författaren för budskap? Finns det en viss stil som ska återges? Finns det liknande ord/ordlekar i svenskan som fungerar? I den översättning jag själv gjorde låg fokus på att hitta ord som i så stor utsträckning som möjligt hade samma innehåll som de i originalet och därmed kunde jag i mångt och mycket följa författarens röda tråd i originaltexten.
Lättläst samhällsinformation? En analys av samhällsinformation på lättläst svenska från en svensk myndighet
(2024-09-12) Almqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I uppsatsen undersöks lättläst samhällsinformation i förhållande till motsvarande originalversion och de råd för att skriva lättläst som finns idag. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som skiljer lättlästversionen och originalversionen av samma text åt, samt hur väl lättlästråden följs i texten på lätt svenska. Undersökningen utgår från en metodkombination där både kvantitativ och kvalitativ metod tillämpas. Metoderna tillämpas genom en textanalys med fokus på lexikogrammatiska aspekter och textbindning. Utvalda sidor ur originalversionen och lättlästversionen av broschyren Om krisen eller kriget kommer, utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ligger till grund för analysen. Resultatet visar att lättlästversionen och originalversionen av texten liknar varandra vad gäller de kvantitativa aspekterna, medan de kvalitativa är vad som skiljer dem åt. LIX-värde, genomsnittlig meningslängd och andelen långa ord förenar de två versionerna, medan texternas form, ordval och läsarperspektiv utmärker sig som skillnader dem emellan. Lättlästversionen följer övergripande lättlästråden, där textens form utmärker sig genom tydlig struktur och referensbindning, samt luftig layout. Däremot noterades enstaka brister i tilltal, varierad meningslängd och orsakssamband. Undersökningen visar att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap övervägande lyckas med att följa de lättlästråd som finns att tillgå idag. Däremot finns fortfarande ett stort behov av mer forskning om lättläst och lässvårigheter, för att råden för att skriva lättläst ska kunna bli ännu bättre.
Målspråksanpassning vid översättning av idrottsmedicinska termer. Användning av fackspråkliga och allmänspråkliga termer i amerikanska och svenska Runner’s World
(2010-10-13) Almqvist, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Syftet med denna studie är dels att jämföra användningen av allmänspråkliga och fackspråkliga termer i amerikanska och svenska Runner’s World, dels att se hur pass mycket man anpassat sig till den nya målgruppen då man översatt de amerikanska originalartiklarna till svenska. Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade och allmänspråkliga namn på både engelska och svenska. Av jämförelsen framgår det att problem som kan uppstå beror dels på de latinbaserade termernas status, dels på rena översättningsproblem, såsom falska vänner. Exempelvis är löparknä och runners knee inte överhuvudtaget besläktade skador, medan däremot hälsporre och heelspur är relaterade till varandra, även om de inte beskriver samma skada. De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, då två av dem är baserade på amerikanska studier och den tredje är en fristående artikel som inte direkt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för att beskriva när man bör vara försiktig med olika typer av underlag. Med stöd av tre intervjuer visar jämförelserna på att typ av artikel, informationsgrad och relevans är de faktorer som spelat in vid översättningen av de tre artiklarna. Artiklar som baserats på studier verkar i högre grad ha behållit latinbaserade termer, medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i fråga, tycks dra mer åt det allmänspråkliga hållet.
Una comparación: El futuro del subjuntivo en castellano y gallego
(2009-09-23T09:28:21Z) Almqvist, Anna; Göteborg University/Department of Romance Languages; Göteborgs universitet/Institutionen för romanska språk