Browsing by Author "Andersson, Anna"

Now showing 1 - 14 of 14

Analys av hovar via mätning av hovens termiska egenskaper
(2023-06-28) Andersson, Anna; University of Gothenburg/Department of physics; Göteborgs universitet/Institutionen för fysik
Hästen är ett djur som är beroende av att ha fungerande hovar. För att få bättre förståelse och för att bidra till välfärden för den domesticerade hästen har Hot Disk-tekniken använts för att analysera det organiska materialet i hovkapseln. Tidigare metoder har inneburit att skära upp hoven för att se om det kan finnas någon anomalitet i hoven. Med Hot Disk-metoden placeras en sensor, som även fungerar som en värmekälla, på materialet som ska undersökas. Sensorn ökar endast värmen med några grader, vilket inte är skadligt för hästen. Tidigare studier har testat Hot Disk-metoden på levande hästars hovar och kadaverhovar. För att kunna avgöra om Hot Disk-tekniken kan vara ett fungerande verktyg för veterinärer och hovslagare så behövs mer forskning inom området. Levande hästar i olika miljöer med olika förutsättningar skulle behöva undersökas för att se om tekniken effektivt kan användas i framtiden. I detta fall har en 3D-printad hovmodell i två delar använts för att simulera en riktigt hov. Mätningarna visar egenskaper för 3D-printad polymer och luft såsom vilken konduktivitet och diffusivitet materialen har.
”Att dömma, få sig en tanke ställare, och se med spända ögon” En undersökning av stavning, ordbildning och ordanvändning i nationella prov i svenska för gymnasieskolan
(2005) Andersson, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag. Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer.
Att ha ett annorlunda barn : Om föräldrar till barn med funktionshinder, deras behov och hur sjuksköterskan kan möta dessa
(2008-12-01T23:26:23Z) Andersson, Anna; Strandvik, Linn; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
Att få ett barn med funktionshinder kan innebära många olika känslor. Situationen för dessa föräldrar kan vara mycket speciell då de ofta vårdar sina barn hemma och på så vis blir experter både i sitt föräldraskap, men också på omvårdnaden som i vanliga fall är sjuksköterskan expertkunnande. De har även vissa konkreta behov som kan skilja sig från andra föräldrars. Detta gör att relationen mellan dem och sjuksköterskan är speciell och det finns en balans av givande och tagande som är viktig att uppnå. Sjuksköterskor styrs av en mängd lagar och författningar som bland annat betonar de skyldigheter som de har gentemot människor med funktionshinder och deras familjer. Vår uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar och syftet var att undersöka vilka behov som finns hos föräldrar som har barn med funktionshinder och hur vi som sjuksköterskor i mötet med dessa föräldrar skall kunna tillfredsställa deras behov. Med hjälp av en induktiv analysmetod togs subteman, teman och huvudteman ut. Vi kom fram till att det som övergripande speglade föräldrarnas behov var att de ville ha en omsorgsfull tillvaro. De teman vi fann kring föräldrarnas behov innefattade behov av att barnens vård- och livssituationen ser bra ut, behov av delaktighet, behov av god kommunikation och information, behov av stöd och förståelse, samt behov av trygghet. Sjuksköterskans uppgift är, enligt resultatet, att skapa en individbaserad trygghet. Hon bör exempelvis skapa en relation till barnet, uppmuntra föräldrarna till medverkan i vården, ha ett professionellt förhållningssätt, sträva efter en bra kommunikation, samt ge emotionell och praktisk support. I diskussionen gjordes jämförelser med Travelbees omvårdnadsteori. Den kunskap som framkom i resultatet tror vi kan komma till användning på utbildningsnivå, men även för sjuksköterskor i den kliniska verksamheten som arbetar med denna patientgrupp. Vad som även vore intressant att undersöka är vilka behov barnen har och om dessa sammanfaller med föräldrarnas. Att även belysa sjuksköterskors perspektiv och deras balansgång mellan att arbeta för barnens bästa, men också tillfredsställa föräldrarnas behov vore en intressant utgångspunkt.
Att leva med känselbiverkningar – efter cytostatikabehandling vid kolorektal cancer.
(2016-05-04) Andersson, Anna; Larsson, Marie-Louise; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Antalet personer som drabbas av kvarstående biverkningar i form av känselpåverkan efter att ha genomgått adjuvant cytostatikabehandling vid kolorektalcancer är många, enligt vissa studier mer än 80 procent. Biverkningarna är i många fall permanenta och det finns inte klinisk evidens för effektiv behandling eller lindring av besvären. Få studier har gjorts för att undersöka hur biverkningarna upplevs av och påverkar patienterna i det dagliga livet eller om de själva funnit metoder för att lindra besvären. Syfte: Att beskriva hur biverkningar i form av känselpåverkan upplevdes minst ett år efter adjuvant cytostatikabehandling och hur det påverkade det dagliga livet hos patienter som genomgått kurativ kirurgi för kolorektalcancer samt vilket stöd patienter efterfrågade av sjuksköterskan. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer på ett mindre sjukhus i södra Sverige. Nio deltagare, som hade genomgått adjuvant cytostatikabehandling med Oxaliplatin och avslutat behandlingen minst ett år tidigare, deltog i fokusgrupperna. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Presenterades i tre kategorier: erfarenheter av känselpåverkan, nya förutsättningar i tillvaron och hantering i det dagliga livet. Resultatet belyste deltagarnas upplevelse av kvarvarande känselbiverkningar efter cytostatikabehandling samt hur dessa påverkade dem i det dagliga livet. Deltagarnas upplevelse av känselbiverkningarna var nedsatt känsel i händer och fötter, stickningar, domningar och ibland även smärta. Att biverkningarna påverkade dem i det dagliga livet beskrevs med att nedsatt känsel i fötterna kunde begränsa deras förmåga att köra bil och gav sämre balans. Nedsatt känsel i fingrarna ledde till svårigheter med finmotoriken, exempelvis att handarbeta. Biverkningarna innebar även smärtproblematik som kunde störa nattsömnen. Deltagarna beskrev viss erfarenhet av tillfällig lindring av besvären då de provat olika egenvårdsmetoder som fotbad, massage och fysisk aktivitet men inga metoder som långsiktigt förbättrat besvären. Slutsatser: Sammanfattningsvis styrker denna studie tidigare forskning gjord på området om att många lever med kvarstående biverkningar efter genomgången cytostatikabehandling och att det på något vis påverkade dem i det dagliga livet. I studien framkom även att deltagarna ofta hade accepterat och anpassat sitt liv efter de nya förutsättningarna. För att nå dit hade de haft stort stöd från anhöriga och vänner men upplevde att de trots att det inte finns någon bot, önskade mer stöd från sjukvården i form av uppföljning och gruppsamtal efter avslutad behandling.
Digital vård och fysiska köer - en studie av nätläkarkostnadernas påverkan på tillgängligheten i primärvården
(2025-04-09) Andersson, Anna; Lindgren, Clara; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
Digitala vårdtjänster har blivit alltmer populära i Sverige under de senaste åren, men det råder delade meningar bland forskare och vårdanställda om huruvida dessa har en positiv påverkan på vårdsamhället eller inte. Denna uppsats syftar till att undersöka hur kostnaden för utomlänsersättning i samband med användningen av privata digitala vårdtjänster har påverkat väntetiderna inom primärvården. Detta görs genom en regressionsanalys, där ytterligare variabler så som bra självskattad hälsa, medianålder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras för. Undersökningen baseras på data över Sveriges samtliga regioner som samlats in för tidsperioden 2019–2023. I studien undersöks även om väntetiderna skiljer sig åt i landets största regioner jämfört med övriga. Eventuell förändring över tid studeras inte i denna uppsats. Med den data som används i studien kan inget signifikant samband mellan kostnadsandelen för utomlänsersättning i samband med digitala vårdbesök och väntetider i primärvården påvisas. Däremot tenderar ett flertal socioekonomiska faktorer, så som ekonomisk standard och eftergymnasial utbildning ha en påverkan på väntetiderna. Detsamma gäller för självskattad hälsa och om man befinner sig i en av de tre största regionerna i landet eller inte. Resultatet i denna undersökning bör tolkas med försiktighet på grund av bristfällig data. En stor del av den undersökta perioden präglades dessutom av covid-19-pandemin, vilket kan ha påverkat resultatet men inte ryms inom ramen för denna uppsats.
En fallstudie om hur pedagogerna på en förskoleavdelning arbetar med boksamtal för att stimulera barnens literacyutveckling
(2012) Lundström, Emelie; Johansson, Pia; Andersson, Anna; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte Syftet med min fallstudie är att ta reda på hur pedagogerna på en förskoleavdelning arbetar med boksamtal som ett stöd för barnens literacyutveckling. Jag belyser arbetet med boksamtalet ur ett sociokulturellt perspektiv där dialog och kommunikation är nyckelbegrepp. Huvudfråga - Hur använder pedagogerna boksamtal för att stimulera barnens literacyutveckling? - Finns skillnader mellan de olika pedagogernas sätt att arbeta med boksamtal och hur kan dessa i så fall förstås? Metod och material För att kunna besvara min frågeställning så användes en kvalitativ fallstudie i form av observationer med ljud- och videoinspelningar samt ett slags strukturerat observationsschema. Observationerna genomfördes på en förskoleavdelning under sju på varandra följande vardagar. I observationerna deltog två kvinnliga förskollärare, en manlig barnskötare samt barn i åldrarna 3-5 år gamla. Resultat De två äldre kvinnliga förskollärarna använder i större utsträckning än den yngre manlige barnskötaren ett sociokulturellt perspektiv. Förskollärarna använder stöden närhet och öppna frågor för att kunna föra dialog om bokens innehåll med sätten utåtriktad-, bakåtriktad- och framåtriktad textrörlighet som utvecklar kontextoberoende samtal. Barnskötaren använder inte stödet närhet eller sättet utåtriktad textrörlighet men försöker att med öppna och slutna frågor föra dialog om bokens innehåll med bakåtriktad- och framåtriktad textrörlighet. Arbetslaget representerar olika utbildningsnivå och ålder vilket jag fann har betydelse för skillnaderna i de olika pedagogernas sätt att arbeta med boksamtal. Betydelse för läraryrket Att arbeta aktivt och medvetet med boksamtal stimulerar barnens literacyutveckling som antas förebygga lässvårigheter. I undersökning framkom att det finns skillnader i pedagogernas olika sätt att arbeta med boksamtal vilket beror på pedagogernas utbildningsnivå och ålder. Min studie kan bidra till dokumentation i arbetslagen genom gemensamt samtal, eftertanke och granskning så att man blir medveten om varför och hur man ska arbeta med boksamtal. Denna dokumentation visar hur teori och praktik kan samverka vilket både föräldrarna och skolan kan få ta del av. 1
Finn fem rätt – ett annorlunda arbetssätt - En studie om att arbeta mot mål med ett lösningsfokus
(2013-01-11) Andersson, Anna; Sundberg, Fredrik; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Följande studie syftar till att undersöka hur en organisation kan arbeta mot mål med ett lösningsfokuserat förhållningssätt tillsammans med individuella målplaner och hur det upplevs av ett antal anställda. Med arbeta mot mål avses en process i tre delar; att formulera, genomföra och uppnå mål. Studien utförs på Abba Seafood som 2009 började arbeta med Appreciative Inquiry (AI) i samband med ett förändringsarbete. AI utvecklades sedan till ett verktyg och förhållningssätt inom organisationen. Abba Seafood införde även ett arbete med individuella resultatrapporter i samband förändringsarbetet. Kombinationen av AI som förhållningssätt och målplaner är ett mindre utforskat problemområde som intresserade oss och ledde fram till frågeställningen; Hur upplever ett antal anställda på Abba Seafood att deras sätt att arbeta mot mål påverkas av Appreciative Inquiry och individuella resultatrapporter? De flesta organisationer har ett intresse av att nå sina mål. Ur personalvetarens perspektiv är det av vikt att förstå faktorer som kan bidra till att anställda arbetar mot sina mål och att de uppfylls. På en strategisk nivå speglar studien hur man kan koppla organisationens mål till individers mål och belyser hur detta tillsammans med AI upplevs av anställda. AI kan ses som ett förändringsverktyg men också som ett långvarigt förhållningssätt inom en organisation och bygger på att fokusera på det positiva. Genom ett lösningsfokuserat förhållningssätt strävar man efter att lyfta fram människors och organisationens styrkor och tittar på framgångsfaktorer istället för att leta fel. AI utgår ifrån att det inom varje organisation finns en positiv kärna som kan mobiliseras för att se och genomföra sådant som organisationen tidigare inte trodde gick. Studien är av kvalitativ art och belyser anställdas upplevelser kring målarbete och AI. Som undersökningsmetod i studien har semistrukturerade intervjuer genomförts vilket fångar upp anställdas upplevelser kring ämnet. Resultatet visar att AI i kombination med en utarbetad struktur för hur man arbetar mot mål, upplevs generera ökat samarbete och ökad tydlighet inom organisationen, förutsatt att AI används i ett växelspel. Det finns en uppfattning om att ett alltför starkt fokus på användandet av AI kan få negativa konsekvenser och att AI bör användas på visst sätt för att få effekt. Denna uppsats bidrar med perspektiv på hur man kan arbeta med individuella målplaner tillsammans med den lösningsorienterade metoden AI. Studien ger en bild av hur organisationer kan arbeta aktivt med att koppla organisationens övergripande mål till individers, i kombination med att arbeta med AI och fokusera på styrkor, individers kapacitet och goda exempel inom organisationen. Vår förhoppning är att studiens upptäckter bidrar till forskningen kring mål och utvecklingsarbete samt kan inspirera organisationer och ledare som vill anta ett mer lösningsorienterat arbetssätt.
Homosexuella patienters erfarenheter av vårdmöten - En litteraturöversikt
(2014-01-21) Andersson, Anna; Nordin, Malin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Homosexuella personer i världen får ofta erfara diskriminering, känslor av otrygghet, homofobi, fördomar och exkluderande bemötande från vårdpersonal i samband med vårdmöten. Heteronormativt bemötande är vanligt i samhället, vilket bland annat innebär ett antagande om att människor är heterosexuella. Sjuksköterskan skall i sin profession se till varje individ och behandla alla patienter lika. Till grund för detta finns olika styrdokument och lagar som ska säkerställa att mänskliga rättigheter följs. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vuxna homosexuella kvinnor och mäns erfarenheter och upplevelser av vårdmöten. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. Resultat: Analys av studierna visade på både positiva och negativa erfarenheter och upplevelser av vårdmöten. Den genererade sex olika teman; egenskaper hos vårdpersonal, heteronormativitet som en svårighet, ”komma ut” inför vårdpersonal, icke anpassad information, bristande kunskap och strategier för att undvika homofobiska bemötanden. Konklusion: Resultatet visade att homosexuella kvinnor och män hade fler negativa upplevelser och erfarenheter av vårdmöten än positiva. Det fanns bristande kunskap och tydlig heteronormativitet i de beskrivna upplevelserna. Öppenhet och ökad kunskap hos sjuksköterskan är viktigt för att förbättra homosexuella patienters upplevelser av vårdmöten.
Hyssnamålet -En undersökning av hur mycket dialekt man bär med sig genom livet
(2013-05-07) Andersson, Anna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Detta är en undersökning om hur Hyssnamålet, den dialekt som talas i Hyssna i Västra Götaland ser ut idag hos de talare som föddes på 1920-talet. Frågeställningarna är följande: • Vilka drag av den dialekt som beskrivs i Landtmanson (1952) används idag av en person som föddes på 1920-talet, och som levt hela sitt liv i Hyssna? • Åt vilket håll har dialekten förändrats, mot standardsvenska eller mot någon annan dialekt? Kommer denna förändring fortsätta eller avstanna? • Vid en eventuell språklig förändring vad kan då vara anledningen till att dialekten har förändrats? Metoden som valts för denna undersökning är inspelade intervjuer för att bäst kunna se hur dialekten används idag. Urvalet är 4 stycken informanter som alla är födda på 1920-talet och intervjuerna är samtliga ca 20 minuter långa. I dessa intervjuer letade jag sedan efter de 20 språkliga drag som enligt Landtmanson representerar Västgöta-/Mark-/Hyssnamålet. På detta sätt framgick det att 15 av dragen används hos informanterna. Skillnaden är dock stor eftersom en av informanterna använder 15 av Landtmansons drag medans en annan endast använder två av dem. Det som informanterna byter ut dessa dialektala drag emot är standardsvenska och inte någon annan dialekt. Det pekar alltså mot att det i nuläget är standardsvenskan som är den språkliga varietet som påverkar uttalet hos de undersökta informanterna mest. Anledningarna till varför dessa 5 språkliga drag inte finns med i informanternas uttal idag kan bero på olika faktorer. De kan ha korrigerat bort sin dialekt i intervjuerna och detta kallar man för observatörens paradox. De skriftar alltså sitt språkbruk beroende på den situation de befinner sig i och beroende på hur formell en situation är. Den språkliga förändring som skett sedan 1920-talet kan ha gjort att dessa drag bytts ut till en mer standardiserad variant.
Ingen hastighet i fastighetsaffärer. En studie om kommunens roll i platsmarknadsföring och förmedling av ödehus på landsbygden
(2020-09-04) Andersson, Anna; Johansson, Sofie; University of Gothenburg / Department of Economy and Society; Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle
Denna studie har berört avfolkningsproblematik och tillväxtvilja på landsbygden utifrån ämnesområdet Regional utveckling och planering, med fokus på hur den kommunala rollen upplevs i förhållande till kartläggning och förmedling av ödehus, samt tillvägagångssätt och anledningar gällande kartläggningen. Därtill lyfts även hållbarhetsperspektiv kopplade till bland annat resursbesparande. Studien har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med kommunala aktörer som genomfört en ödehusinventering. I syfte att förstå och förklara vår empiri har vi utgått ifrån ett antal teoretiska och begreppsliga perspektiv. Detta fenomen har dels setts som en platsmarknadsföringsstrategi vilket berör begrepp såsom platsidentitet och autostereotyper, som kompletterats med perspektiv på kommunens roll där samverkan och entreprenörialism står i fokus. Några av anledningar till initiativen att kartlägga och förmedla ödehus beskrivs som tröghet i fastighetsmarknaden, där en oförståelse kring efterfrågan hos fastighetsägare för inflyttningsintresse och fastighetspriser lyfts som orsaker. Därtill ligger fokus på att skapa eller behålla en attraktiv landsbygd i fråga om både kommunal service och bebyggelse. Vilken roll kommunen tar i processen har betydelse för på vilket sätt kommunen platsmarknadsför landsbygden och att samverkan med olika parter beskriv som centralt för projektets resultat och långsiktighet. De perspektiv på hållbarhetsvärden som framkommer relaterar till bland annat resursnyttjande och hållbara livsstilar på landsbygden. Det står klart att geografin påverkar den kommunala rollen på så sätt att de olika landsbygdernas förutsättningar präglar både tillvägagångssätt och anledningar för projekten, men även vilken roll kommunen tar.
”Jag arbetar med den jag är” - En multidimensionell studie i västra Sverige om vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning.
(2011-04-04) Andersson, Anna; Andersson, Madelaine; Johansson, Sabina; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete. Det kvantitativa resultatet ger stöd för tidigare forsknings påstående att många studenter inom socialt arbete har utsatts för multipla trauman och att dessa påverkat som motiv till att studera socialt arbete. Resultatet stödjer dock inte påståendet att det skulle finnas en skillnad mellan högre och lägre socioekonomiska grupper gällande omfattning av trauma. Studenterna visar en reflekterad medvetenhet om inverkan av traumatiska erfarenheter i sina resonemang kring positiva och negativa aspekter i professionen. I den positiva aspekten ligger en ökad möjlighet till empati och inlevelse med klienten vilket anses vara möjligt om egna värderingar läggs åt sidan. Den negativa aspekten i kontrast anses vara att en icke bearbetad traumatisk bakgrund medför en risk för identifiering med klientens problem vilket kan äventyra socialarbetarens egna hälsa. Vidare finns en uppfattning av utbildningen i sig vilken innebär att kunna bearbeta erfarenheter sett som att ”arbeta med den de är”.
Normkritisk pedagogik. En väg till en skola för alla?
(2010-07-01) Andersson, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om normkritisk pedagogik kan vara en väg mot en skola för alla och i så fall, på vilket sätt? Teori: Den kritiska teorin har valts som övergripande ansats, där tolkningen bör få människor att tänka till och tänka om, men även teorier om sociala representationer, intersektionalitet och queer har använts. Sociala representationer är gemensamma föreställningar om världen som skapas genom kommunikation och interaktion. Intersektionalitet innebär att ha ett helhetsperspektiv på olika maktordningar och strukturer, t ex kön och etnicitet, som individer är utsatta för och queerteori handlar om att ifrågasätta kategorier och normer, framförallt heteronormen. De begrepp som används är normer, normkritisk pedagogik och en skola för alla. Metod: Den huvudsakliga metoden för materialinsamling har varit intervjuer, som har spelats in och transkriberats. Sex intervjuer har gjorts, med sju informanter, dels från skolor, dels från föreningar som arbetar med normkritisk pedagogik. Intervjuerna har handlat om perspektivet, om positiva och kritiska tankar, om hur lärare reagerar på det och vilka normer informanterna anser vara viktiga att ta upp. Utöver det har en deltagande observation genomförts, på en av Amnestys kurser om normkritik. Resultat: I resultaten har tre sociala representationer urskiljts, om normkritisk pedagogik, om lärare och om normer. Det har visat sig att informanterna från föreningarna och informanterna från skolorna talat på delvis olika sätt om dessa. Begreppet normkritisk pedagogik har t ex knappt använts på skolorna, medan föreningarnas representanter är väl insatta. Det viktigaste med normkritik enligt dem; är syftet att undersöka normen, istället för att titta på dem som hamnar utanför, de ”annorlunda”, den intersektionella ansatsen och skillnaden mot toleranspedagogik, som handlar om att skapa tolerans och empati för dem som är ”annorlunda”. Om lärare verkade flera av informanterna dela en social representation att de är positiva, tidspressade och gärna vill ha snabba, färdiga lösningar. Vad gäller normer så har det visat sig att informanterna på föreningarna utgått från grunderna i diskrimineringslagen, medan skolorna har fokuserat på köns- och genusnormer.
Rättspsykiatrisk vård som påföljd
(2012-02-07) Andersson, Anna; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar. Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag. All tvångsvård är som namnet visar – en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej. Lagstiftningen är därmed en kompromiss mellan psykiatri och juridik där konflikten mellan patientens rätt till integritet och vård och kravet på en rättvis och förutsägbar straffrätt blir tydlig. Utgången av prövningen av den tilltalades psykiska tillstånd har en avgörande betydelse för påföljdsvalet, och därmed också för den tilltalade. Dennes intressen, det s.k. individualpreventiva intresset, är inte alltid förenligt med ett allmänpreventivt intresse vari samhällets rätt till skydd ligger. Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning har fått kritik för att ha drag av smyginternering, då en patient kan fortsätta vårdas med hänsyn till att dennes återfallsbenägenhet i allvarlig brottslighet, utan att ha ett fortsatt vårdbehov. Detta ska jämföras med lagöverträdare som dömts till fängelse, där krav på varken förbättringsåtgärder eller uppföljning finns. Kravet för att erhålla en rättslig särställning med hänvisning till påverkan av en allvarlig psykisk störning är idag satt väldigt högt, och det har i praxis dessutom visats vara svårt att hitta en enhetlig tillämpning av vad som kvalificeras in under begreppet. Det finns en tydlig brist på en likformig begreppsanvändning, både såväl mellan olika yrkesgrupper men också mellan personer inom samma yrkeskategori. Domstolen tvingas förlita sig på sakkunnigas utlåtanden om den tilltalades psykiska hälsa, men ska ändock självständigt pröva, jämföra och bedöma den information som framlagts. Detta trots att rättens ledamöter i de flesta fall saknar psykologisk kunskap och de sakkunniga många gånger gör motstridiga bedömningar av en tilltalads psykiska tillstånd. När den medicinska bedömningen inte är tillfredsställande, faller det ned till en slags tillförlitlighetsbedömning – något som i högsta grad kan ifrågasättas ut ett rättssäkerhetsperspektiv. Vidare finns stora skillnader både i såväl tid för frihetsberövande som möjlighet till vård beroende på vilken påföljd som utdöms. Rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning tidsbestäms t.ex. inte alls och möjligheterna till psykiatrisk vård i fängelse för en psykiskt sjuk gärningsman kan vara begränsade. Såväl proportionaliteten som förutsägbarheten med denna ordning kan ifrågasättas. Det svenska systemet bygger idag på en föreställning om vårdandets positiva effekter – trots att det egentligen ännu inte finns någon forskning som stöder detta. En begreppsproblematik och brist på likformighet vid bedömningen av en tilltalads psykiska hälsa, tillsammans med en avsaknad av proportionalitet och förutsägbarhet vid såväl domstolsprövningen som vid verkställigheten av utdömd påföljd – gör att det rättsliga system som idag finns för att hantera psykiskt störda lagöverträdare har tydliga brister och kan ifrågasättas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Dessa utgångspunkter har varit det huvudsakliga innehållet för denna framställning.
”SEN” utveckling En studie om hur Europaskolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd samt ser på integrering
(Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, 2009) Andersson, Anna; Lundström, Emelie; Johansson, Oia
Titel: ”SEN” utveckling En studie om hur Europaskolor arbetar med elever i behov av särskilt stöd samt ser på integrering. Författare: Anna Andersson, Emelie Lundström och Pia Johansson Termin och år: HT 2008 Kursansvarig institution: Sociologiska institutionen Handledare: Girma Bernhanu Examinator: Björn Andersson Rapportnummer: HT-08 2611-027 Nyckelord: EU, Europaskolan, SEN, Funktionshinder, Integrering = = p~ãã~åÑ~ííåáåÖ= = Syfte: Att undersöka hur Europaskolan bemöter elever i behov av särskilt stöd samt ser på integrering. Våra frågor under arbetet har varit: hur Europaskolan arbetar med SEN (Special Education Needs), ser på integrering samt om elever i behov av särskilt stöd kan ta en Europeisk Baccalaureate (BAC) och hur den i så fall ser ut? Metod: De metoder som använts under studien är intervju med SEN-samordnare, SEN-lärare, skolpsykolog samt observationer under ett besök på en Europaskola i Bryssel. Resultat: Resultatet visar att Europaskolan använder sig av ett specialpedagogiskt program kallat SEN, designat för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Där får eleven specialundervisning men går fortfarande integrerad i vanlig klass. Europaskolan har ingen alternativ BAC för SEN-elever utan enda sättet att ta en examen från Europaskolan är att ta BAC:en på ordinarie vis. Betydelse för läraryrket: Eftersom Sverige är en del av den Europeiska Unionen och bemötandet av elever i behov av särskilt stöd ständigt är aktuellt inom läraryrket anser vi att denna studie är av högsta relevans för vår kommande yrkesroll samt som EU-medborgare.