Browsing by Author "Andersson, Anna-Karin"

Now showing 1 - 4 of 4

Att kasta sig ut - ett examensarbete om komposition
(2016-09-28) Andersson, Anna-Karin; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musik
Att kasta sig ut är ett examensarbete där jag undersöker komposition i folkmusikstil med hjälp av de två instrumenttyperna hardangerfela/fiol samt piano. Syftet är att träna upp min kompositionsförmåga och hitta musikaliska verktyg för detta, samt undersöka vad som hämmar respektive gynnar en kompositionsprocess, i det här fallet min egen. Jag diskuterar också begreppet kreativitet med vetenskapliga studier som underlag. Centrala frågeställningar: kan yttre intryck såsom promenader stimulera en kompositör? Kan användandet av fiol och hardangerfela ha en positiv inverkan på komponerande? Vilka skillnader uppstår om man komponerar på piano? Kan jag skapa en miljö som stimulerar en kreativ process och hur ser den miljön i så fall ut?
Begåvade barn en investering för framtiden
(2007) Hellström, Monita; Andersson, Anna-Karin; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte med studien var att få en inblick i hur lärare anser sig individualisera matematikundervisningen för de begåvade eleverna. Vi ville genom våra tre frågeställningar ta del av lärarnas uppfattningar och erfarenheter kring matematikbegåvade elever samt vilka faktorer lärarna ansåg hade betydelse för att de skulle kunna individualisera sin egen undervisning för dessa. En intervjustudie med fenomenografisk ansats genomfördes, då vi ville fördjupa oss i lärares uppfattning kring begreppet matematikbegåvade elever och hur de uppfattade sin undervisning för dessa elever. Vi utförde sju intervjuer med lärare som undervisar matematik i årtill 5. Intervjuerna var öppet riktade och respondenterna gavs också möjlighet att utveckla sina svar. Samtliga intervjuer spelades in på band och detta material transkriberades i stort sett i sin helhet. Därefter analyserade och letade vi i intervjumaterialet efter sådan information som kunde ge svar på våra tre frågeställningar. Slutligen kategoriserades detta material med en kvalitativ metod. Resultat av vår studie visade att lärare hade olika uppfattningar om hur de individualiserade undervisningen för de matematikbegåvade eleverna. Vi såg att de faktorer som lärarna angav som betydande för att kunna individualisera inte bara styrde utan också begränsade lärarnas sätt att utforma matematikundervisningen. Styrdokument och kursplan för matematik möjliggör ett stort tolkningsutrymme för hur lärare skall individualisera sin undervisning. Lärarna i vår undersökning individualiserade matematikundervisningen för de begåvade eleverna på skilda sätt. Majoriteten av lärarna angav flera faktorer som de ansåg påverkade deras möjlighet till individualisera undervisningen för de begåvade eleverna. Vi anser att lärare måste ges tid och möjlighet till reflektion kring den egna undervisningen. Vidare anser vi att kompetensutbildning bör ingå som en naturlig del i läraryrket för att en didaktisk utveckling inom skolan ska ske.
Kastanjegatan
(2010-07-07) Andersson, Anna-Karin; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverk; Göteborg University/HDK - School of Design and Crafts
NÄR REGELFÖLJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processpårande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
(2024-02-05) Andersson, Anna-Karin; Göteborgs universitet/Statsvetenskapliga institutionen; University of Gothenburg/Department of Political Science
Miljöområdet har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikområde inom den Europeiska unionen (EU). En förutsättning för att EU:s ambitiösa miljöpolitik ska realiseras är att medlemsstaterna säkerställer att nationella aktörer i praktiken implementerar miljölagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s miljölagstiftning. Den statsvetenskapliga forskning som ägnat sig åt efterlevnaden inom EU-forskningen har emellertid ägnat sig åt de juridiska aspekterna i implementeringen av EU-lagstiftning medan den ägnat mycket lite intresse åt den praktiska implementeringen av EU-lagstiftning. Därtill har framför allt den kvalitativa EU-forskningen tenderat att fokusera på ett fåtal medlemsstater. Det tre nordiska medlemsstaterna som är EU:s bästa efterlevare, förekommer sällan i efterlevnadsforskningen och de studier som intresserat sig för dem har då försökt att förklara deras goda efterlevnad. De nordiska medlemmarna är emellertid inga perfekta efterlevare och frågan är varför dessa tre emellanåt också brister i efterlevnad?