Browsing by Author "Andersson, Bengt"

Now showing 1 - 3 of 3

Diversity in residential care and treatment for young people in Sweden
(2007) Andersson, Bengt
The overall aim of this thesis was to explore and describe the diversity in residential care and treatment for young people in Sweden on the individual level, the interactional level and the contextual level. This thesis consists of five papers based on two studies. Papers I and II use data from a survey of residential care for young persons in Sweden. Papers III, IV and V are based on qualitative data from interviews with staff and residents in a single treatment home. In Paper I, different residential settings were compared according to the problems of the youths in care, the mean length of stay, staff characteristics and aspects of the care and treatment provided. In Paper II the aim was to identify different approaches to treatment and investigate whether these approaches were related to characteristics in the home, the staff and type of care. In Paper III the aim was to examine whether there are personal approaches to treatment among careworkers. In Paper IV the adolescents’ experiences of living in the treatment home were explored. The intention in Paper V was to describe how careworkers and young persons have perceived their relationships with each other. According to the results reported in Paper I, different settings in residential care are related to differences in the care and treatment delivered. Institutions run by the public sector have better educated staff and a higher staff-resident ratio than privately run institutions. Despite this, they were found to be more restrictive in their intake and had youths with fewer problems, especially delinquency and other antisocial behaviours. There were indications that the longer time in care was related more to the setting per se than to the needs of the young persons. In Paper II the diversity of residential care became evident when the homes described the care they give in their own words. Despite this diversity it was possible to identify five different approaches to care and treatment that different homes agreed with to different extents. These approaches were found to be related to the variety within residential care. In Paper III six different intentions in the care delivered could be identified. The distribution of each careworker’s statements created a pattern that illustrated the careworker’s general treatment perceptions. This pattern made it possible to study and compare different careworkers’ perceptions of treatment which indicated that each careworker had a rather unique and stable personal approach to treatment. In Paper IV interviews with the six young persons conducted two or three years after they had left the institution, revealed that living in the same institution during the same time period does not mean sharing the same experiences. Paper V illustrates how interactions between the young person’s needs, his/her former experiences of relationships, the climate in the youth group and the psychological availability of the careworkers could influence the young person’s need of support as well as experiences of support. In conclusion, diversity in residential care was found on multiple levels: on the individual level, the interactional level and on contextual levels such as settings and approaches to treatment. It was also found that some of these differences, for example careworkers’ perception of treatment and institutions’ approaches to treatment, are not only possible to describe but also to “measure”. Keywords: Residential care, treatment approach, youth, staff, relationships
Köksvägen: om genus och utbildning på Hotell- och restaurang programmet.
(2009) Andersson, Bengt; Sjöberg, Thomas; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Vi är tre yrkeslärare med olika bakgrund, och vi har var för sig tyckt oss se att det föreligger ett tydligt genusmönster vid val till våra olika program. Vi har var för sig varit intresserade av dessa frågor. Detta arbete har gett oss möjlighet att fördjupa oss i frågan. Syftet med denna uppsats är att analysera hur genus kan påverka ungdomars val till Hotell- och restaurangprogrammet (HR), och även hur genus kan bidra till att forma vilka yrkesvägar ungdomar väljer efter sin utbildning. Vi har valt att behandla frågorna: Hur ser könsfördelningen på restaurangprogrammet ut idag? Vilka möjliga förklaringar ger eleverna som studerar på restaurangprogrammet själva till att könsfördelningen? Vilka ytterligare faktorer och förutsättningar kan bidra till att förklara att könsfördelningen? Utifrån tidigare forskning försöker vi ge svar på möjliga faktorer och förutsättningar som kan bidra till att förklara könsfördelningen inom HR–programmet. I uppsatsen görs en historisk tillbakablick, med en övergång till hur situationen ser ut idag. Vi har genomfört fem fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever som går sista årskurs på restauranginriktningen inom HR, som ger sin bild av problematiken. I analysen diskuterar vi hur väl forskningen stämmer gentemot intervjuerna. Vårt arbete har gett oss ökad förståelse för genusproblematiken. En av de viktigaste lärdomarna vi fått är den omedvetenhet som finns hos tonåringar. Vi kan i vår fortsatta profession lyfta frågan i olika sammanhang. Om vi kan få eleverna att börja tänka i de banorna tror vi mycket är vunnet.
Om elevers förkunskaper inför gymnasiematematiken. Analys av elva årgångar matematikdiagnoser från en medelstor svensk gymnasieskola
(2013-01-08) Andersson, Bengt; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession; University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies; Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession
Syfte: Syftet med uppsatsen är att utgående från elva års diagnosresultat från en gymnasieskola analysera elevernas kunskaper i matematik, främst inom områdena taluppfattning och aritmetik. Av speciellt intresse är de elever som uppvisar svagast resultat. Ett syfte är även att diskutera diagnosens egenskaper som mätinstrument. Teori: Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism som kännetecknas av en analys i olika nivåer. En övergripande nivå i denna studie utgörs av kvantitativa analyser av diagnosresultaten och den analys och beskrivning som görs av elevernas förståelse svarar mot en djupare nivå. Analysen av elevernas begreppsförståelse vilar på matematikdidaktisk teori. Metod: På den aktuella gymnasieskolan har mellan åren 2000 och 2010 alla elever som påbörjat ett nationellt program fått genomföra en matematikdiagnos. Diagnosen omfattar innehållsmässigt delar inom taluppfattning, aritmetik och geometri. Analysen bygger på de data som finns kvar från de totalt 4588 diagnoserna och i en kvantitativ analys studeras resultatens förändring över tid. Ett mindre antal diagnoser från en grupp elever med låga resultat har studerats mer ingående och deras uppvisade förståelse har analyserats. För två av årgångarna har resultatet på diagnosen relaterats till vilket betyg eleven senare uppnått i Matematik A. Denna analys tillsammans med en korrelationsanalys mellan diagnosens olika delar utgör ett underlag för en diskussion om diagnosens kvaliteter. Resultat: Analysen visar att kunskapsnivån på skolan har förändrats väldigt lite under de elva år diagnosen genomfördes. Den enda trend som är urskiljbar är inom elevgruppen med svagast resultat där kunskapsnivån tycks ha stigit något. Detta resultat står i kontrast till TIMSS, PISA och nationella prov som under samma period visar på sjunkande matematikkunskaper för svenska elever. Utifrån de svar som en grupp elever med svaga resultat på diagnosen har lämnat dras slutsatsen att många har stora brister i sin förståelse inom grundläggande taluppfattning vilket kraftigt försämrar deras förutsättningar att kunna tillägna sig gymnasiets första matematikkurs. En intressant iakttagelse är att många av eleverna tycks kunna hantera bråk- och decimaltal på en viss grundläggande nivå, men de tycks inte alls förstå relationen mellan dessa typer av tal. Detta indikerar att de har en procedurell, snarare än begreppslig, förståelse för bråk- och decimaltal. Den analys som gjorts av diagnosens resultat i relation till uppnått betyg i Matematik A leder inte till några tydliga slutsatser. En diagnos av denna typ bedöms ändå kunna vara en viktig del i en kartläggning för att kunna hitta och ge extra stöd till elever som har svaga förkunskaper i matematik, även om man också kan tänka sig ett arbetssätt där kartläggningen av matematikkunskaper har tydligare formativ karaktär.