Browsing by Author "Andersson, Cecilia"

Now showing 1 - 9 of 9

Att lätta familjens börda. Omvårdnadsåtgärder för anhöriga till personer med schizofreni
(2009-03-20T15:22:49Z) Andersson, Cecilia; Pedersen, Jesper; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa; Göteborgs universitet/Institute of Health and Care Sciences
I och med att den psykiatriska vården omorganiserats och antalet slutenvårdsplatser minskat har familjen en stor och viktig roll i vårdandet av psykiskt sjuka. När en anhörig drabbas av schizofreni uppstår en börda med effekter för hela familjen. Det kan vara inkomstbortfall, begränsad fritid, upplevelser av sorg, skuld, oro och ilska. Sjuksköterskor behöver vara rustade med användbara åtgärder för att möta de anhörigas behov. Den här litteraturstudien fokuserade därför på omvårdnadsåtgärder som är grundade i den problembild som anhöriga till personer med schizofreni beskriver. Teoretisk grund för uppsatsen var Orems omvårdnadsteori som riktar in sig på förhållandet mellan begreppen egenvårdskapacitet och egenvårdskrav. Artikelsökningar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Swemed+, under oktober och november 2008. 13 artiklar; åtta kvantitativa, fyra kvalitativa och en litteraturöversikt ingick i litteraturstudien. En induktiv innehållsanalys gjordes. Resultatet visade att det var viktigt för sjuksköterskan att vara professionell i yrkesrollen och att hon/han arbetar med att medvetandegöra sin attityd gentemot anhöriga. Resultatet pekade på att anhöriga vill mötas på lika villkor och att det är fruktsamt att upprätta ett samarbete sjuksköterskor och anhöriga emellan. Resultatet visade också att det var betydelsefullt att sjuksköterskan gav anhöriga grundläggande färdigheter, praktiska råd och information om sjukdomen. Sjuksköterskan ska vara länken in i hälso- och sjukvården och sammanföra anhöriga så att de kan dela erfarenheter med varandra. Studierna som ingår i resultatet har på många sätt föreslagit åtgärder där man fokuserar på vad familjen kan göra för att hantera situationen, omvårdnadsåtgärder där man ger familjen verktyg för att själva få styrka att lösa problem. Det vore värdefullt om fler studier i framtida forskning inriktades på utvärderingar av omvårdnadsåtgärder och att kartlägga behov hos anhöriga för att på så sätt fortsätta evidensbasera anhörigvården.
Barnmorskans stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen
(2014-09-22) Andersson, Cecilia; Källenius, Maria; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Barnmorskans stödjande roll är en grundläggande del i förlossningsprocessen där interaktionen mellan barnmorskan och den födande kvinnan är betydelsefull för stödets givande och mottagande. Barnmorskan har skyldighet att förhålla sig professionellt utifrån en humanistisk och holistisk människosyn. Det är därför betydelsefullt att få ökad kunskap om barnmorskans egna upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen. Syfte: Att beskriva barnmorskans upplevelser av sin stödjande roll till kvinnan på förlossningsavdelningen. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex barnmorskor. Datamaterialet från intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier. De fyra huvudkategorierna är; Möjlighet att ge professionellt stöd ger arbetstillfredställelse, Styrande beslut påverkar barnmorskans stödjande roll, Hög arbetsbelastning påverkar och Teamarbete förbättrar förutsättningarna att ge stöd. Diskussion: Stress och tidsbrist försvårar barnmorskans möjlighet att ge professionellt stöd i form av närvaro, bemötande och kommunikation till föräldraparet. Teamarbete, kollegialt stöd och tydligt ledarskap ökar barnmorskans arbetstillfredsställelse och förbättrar arbetsmiljön vilket bidrar till att främja det professionella stödet till den födande kvinnan. Konklusion: Barnmorskans förutsättningar att ge stöd påverkades av styrande beslut och ekonomiska resurser. För få barnmorskor i relation till antal födande kvinnor gav en hög arbetsbelastning, tidsbrist, stress och minskat teamarbete, vilket påverkade stödet till kvinnan på förlossningsavdelningen.
Har de senaste årens konjunkturförändring påverkat företags antaganden vid nedskrivningsprövning av goodwill? En studie av svenska börsnoterade företag
(2010-06-28) Andersson, Cecilia; Andersson, Therése; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill på så sätt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras på företagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att det därigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftiga konjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat att nedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags nedskrivningar samt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidare undersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finns skillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner. Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill i rapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med brutet räkenskapsår exkluderades i studien. Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningar för åren 2007-2009. Uppsatsen baseras på information kring företagens nedskrivningsprövning, eventuell nedskrivning samt finansiell information. Företagens antaganden vid nedskrivningsprövningen sammanställdes utifrån kraven i IAS 36 not 134 och goodwillposten relaterades till eventuell nedskrivning samt finansiell information. Det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare studier samt testades statistiskt för att bekräfta om uppvisade skillnader var signifikanta. Resultat och slutsatser: Studien visar signifikanta ökningar i storleken på företags nedskrivningar mellan 2007 och 2009. Vidare har inga skillnader i företagens antaganden kunnat säkerställas under perioden förutom gällande diskonteringsräntan som sänktes under åren. Studien indikerar även att det föreligger skillnader i finansiella mått mellan företag som skrivit ner och företag som inte skrivit ner. Genomförda statistiska tester visar att företagen som skrev ner under 2008 och 2009 hade en signifikant större andel negativa resultat samt att företagen som skrev ner under 2009 hade en större goodwillpost i förhållande till det egna kapitalet jämfört med de företag som inte skrev ner. Förslag till fortsatt forskning: Det hade varit intressant att genom en kvalitativ studie undersöka ett antal företag för att få en djupare förståelse kring hur de val som ligger bakom företags antaganden påverkas av konjunkturella förändringar. Vidare hade det även varit intressant att utföra en kvantitativ studie på de företag i vår studie som lämnat samtliga upplysningar för alla de undersökta åren.
Hur styrning påverkar förutsättningar för lärande -en fallstudie av kommun LaDs styrning
(2017-08-17) Andersson, Cecilia; Rosén, Johanna; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Styrning i offentlig sektor har förändrats över tid med ett ständigt fokus på effektivisering och rättssäkerhet. Under senare tid har granskning och kontroll fått ett för stort utrymme i styrningen, vilket har skett på bekostnad av ett lärandeperspektiv. Styrningen är därför i ropet av förändring och regeringen vill skapa en styrning som baseras på lärande. Därför är det angeläget att studera om det idag finns förutsättningar för en styrning i offentlig sektor att göra det. Syfte: Att med hjälp av en fallstudie ge en ökad förståelse för hur en kommuns styrsystem används idag samt se om det i användningen av styrsystemet finns tecken på lärande faktorer. Avgränsningar: Studien undersöker endast en kommun och inom den ett mjukt område som är hårt lagreglerat. De intervjuade avgränsas till chefer på olika nivåer inom det studerade området. Fallstudien avser inte att mäta kommunens prestation som en konsekvens av dess styrsystem. Begreppet lärande har avgränsats till att fokusera på fem förutsättningar kopplade till begreppet lärande organisationer. Metod: En fallstudie har genomförts i kommun LaD, där åtta kvalitativa intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram för att få en ökad förståelse för hur styrning används för att skapa förutsättningar för lärande. Resultat och slutsatser: Det har identifierats både förutsättningar och hinder för lärande i hur styrningen används i kommunen, där förutsättningarna inte anses vara tillräckliga för att kommun LaD ska anses vara en lärande organisation. Förslag till fortsatt forskning: För att kunna dra mer allmänna slutsatser av resultatet anses det behövas genomföra ytterligare studier inom fler kommuner. Dessutom föreslås en fördjupad studie där kommuner studeras utifrån fler teorier inom området lärande.
”Jag är mer en stekt köttbit” En ANT-studie av ungdomars matvanor
(2015-02-09) Andersson, Cecilia; University of Gothenburg/Department of Cultural Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
Denna uppsats är en actor-network-theory studie av ungdomars matvanor. Syftet med uppsatsen är att försöka förstå och undersöka hur ungdomarna förhåller sig till och skapar sina matvanor när de flyttar hemifrån. Jag har genom att titta på hur vanor bevaras, förändras och förnyas velat se hur ungdomar skapar sig en egen matidentitet och vilka/vad som är aktörer i denna identitet. En identitet som är en kombination av gamla erfarenheter och nya kunskaper. Jag använder mig av aktör- nätverks-teori som metod och teori för att beskriva fältet och analysera det. Begrepp som aktör, svart låda och nätverk återkommer i texten och är de ANT begrepp jag använt mest i mitt material. Genom att använda mig av ANT har jag beskrivit fältet, tittat på vad det är som skapar ungdomarnas matvanor, de olika aktörerna som är aktiva i denna process och hur dessa aktörer binds ihop som ett nätverk. I empirin reder jag ut vilka dessa aktörer är och reder ut kopplingarna mellan dem. Pengar, tid, smak, familj, vänner och grönsaker är aktörer som tagit stor plats i materialet och väckt mitt intresse. Ungdomarnas matnätverk består av alla dessa aktörer och de agerar tillsammans, men inom nätverket finns det också mindre nätverk i speciella situationer som fest och kalas. Varje unik matlagningssituation binder sitt eget nät av aktörer och varje aktör har olika mening i varje situation. Genom arbetet för jag också en diskussion kring hur man kan se mat och minne som ett kulturarv, samt för och nackdelar med det. Jag funderar även kring vikten av samtidsdokumentation och hur våra personliga matnätverk kan ses ur ett större perspektiv.
Läroböckernas stöd för arbetet med genrer i svenska för tidigare åldrar.
(2008) Hallberg, Liv; Andersson, Cecilia; Yngve, Cecilia; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att granska ett urval av läroböcker inom svenska för tidigare åldrar (år1-6) vad gäller elevers och lärares möjlighet att arbeta med skrivutveckling inom olika genrer. För att uppnå vårt syfte har vi arbetat utifrån följande frågeställningar: 1. Vilket stöd finns för olika slags skrivande i läroböckerna? . Hur utnyttjar lärare detta stöd? Metod Vi har använt oss av läroboksanalyser samt kvalitativa lärarintervjuer. Intervjuerna undersöker om och vilka läroböcker lärarna använder och vilka olika genrer de väljer att låta eleverna skriva. Läroboksanalysen utgår från ett antal frågor som gäller det stöd lärare och elever får av böckerna i arbetet med olika genrer. Resultat Forskning påvisar elevens behov av genrekompetens för en god skrivutveckling. De lärare vi har intervjuat arbetar till största del med de berättande och beskrivande texttyperna. Det är också dessa texttyper som representeras mest i de läroböcker vi har analyserat. Anmärkningsvärt är att ingen av de intervjuade lärarna arbetar med förklarande texter, de får heller inte något stöd för detta i de undersökta läroböckerna. Majoriteten av lärarna utnyttjar dessutom inte allt det stöd som erbjuds i läroböckerna de använder.
Perioperativ trycksårsprevention - en litteraturstudie om operationssjuksköterskans skyddande åtgärder
(2013-07-02) Andersson, Cecilia; Kock, Karin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
SAMMANFATTNING Trycksår är en allvarlig vårdskada som medför stort lidande, förlängda vårdtider och ökade vårdkostnader. Patienter som genomgår kirurgi löper hög risk att drabbas av trycksår och det är operationssjuksköterskans ansvar att genom sin omvårdnad skydda mot vårdskada. Perioperativ trycksårsprevention är ett föga beforskat område. I syfte att undersöka perioperativa trycksårspreventiva omvårdnadsåtgärder som finns beskrivna i litteraturen för att få svar på frågan hur operationssjuksköterskan kan skydda patienten genomfördes en pilotstudie av en systematisk litteraturstudie. Sökningar utfördes i databaserna PubMed och Cinahl varifrån tio artiklar valdes ut och granskades utifrån kvalitet och innehåll. Fem teman som beskriver hur operationssjuksköterskan kan skydda patienten från trycksår identifierades; hudobservation, identifiering av riskfaktorer, riskbedömning, medvenhet och kontinuitet/samarbete mellan vårdenheter. Operationssjuksköterskans skyddande omvårdnad innebär att hen ställer riskdiagnoser som följer patienten genom den perioperativa vårdkedjan. Genom sin dokumentation och rapportering synliggör operationssjuksköterskan riskerna för trycksår och medvetandegör vårdpersonal om det kvarstående behovet av prevention.
Skriftliga omdömens komplexitet - En intervjustudie utifrån sex perspektiv om skriftliga omdömens syfte och funktion
(2011) Frisk, Sofia; Andersson, Cecilia; Göteborgs Universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning: Syftet med studien är att belysa hur skriftliga omdömen bemöts av elever, vårdnadshavare, lärare, lärarstudenter, rektorer och politiker. Vi vill synliggöra skillnader och likheter mellan dessa informanters uppfattningar kring vad skriftliga omdömen har för syfte och funktion. Vår studie bygger på kvalitativa samtalsintervjuer med två lärare, två lärarstudenter, två elever, två rektorer, två vårdnadshavare och två politiker. Intervjuerna har tolkats utifrån hermeneutiken som metodlära. Dessa tolv personers uppfattningar om skriftliga omdömen är tänkt att ligga till grund för en större diskussion om skriftliga omdömen och bedömning. Resultatet av vår studie uppdagade två perspektiv där syftet antingen var att informera om elevens skolgång eller att skriftliga omdömen skall fungera som ett verktyg för pedagogerna. Vårdnadshavarna, lärarna och politikerna var eniga om att syftet med skriftliga omdömen var information om elevens skolgång. Lärarstudenterna och eleverna ansåg dock att skriftliga omdömen skall fungera som ett verktyg för pedagogerna. Våra informanters erfarenhet om skriftliga omdömens funktion visade sig dels vara att de användes i samband med utvecklingssamtal och dels att de fungerade som ett mätinstrument. Alla informanter förutom två ansåg att skriftliga omdömen är bra om de är formativt utformade och fungerar som ett stöd för elevens fortsatta utveckling. En av de vårdnadshavare och en av de politiker vi har intervjuat tyckte dock även att en summativ bedömning kan ha effekt i olika aspekter. Med hjälp av våra resultat ser vi att åsikterna kring skriftliga omdömen skiljer sig åt och att en stor förändring inom skolan tar lång tid. Våra slutsatser kan vi därför sammanfatta i följande påstående: Vi måste komma överens om vilka syften bedömning bör ha för att få ett framtida förbättringsarbete inom skriftliga omdömen och bedömning. Med vår studie har vi vidgat vårt perspektiv och vår förståelse för skriftliga omdömen och bedömning. De resultat vi fick fram angående att lärarstudenterna kände sig dåligt insatta i arbetet med skriftliga omdömen tycker vi borde ligga till grund för vikten av att lyfta detta innehåll under utbildningen för blivande lärare.
Vinstsäkring av en aktieindexobligation - En fallstudie över hur redovisningen av en aktieindexobligation bör ske
(2006) Linder, Ellinor; Andersson, Cecilia; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: På senare år har ett finansiellt instrument som kallas ”strukturerad produkt” blivit intressant som komplement till vanliga aktier och obligationer. Ett exempel på en strukturerad produkt är den så kallade aktieindexobligationen som består av två komponenter; en nollkupongsobligation och en option på ett aktieindex. Vi kom i kontakt med ett företag som heter Svenska Garantiprodukter AB, vilkets affärsidé är att utforma och marknadsföra strukturerade finansiella instrument mot institutionella placerare. SGP hade blivit kontaktade av kunder vilka behövde hjälp med hur redovisningen av en så kallad vinstsäkring i en aktieindexobligation skulle ske. En vinstsäkring innebär att pengar säkras genom att en flyttning av medel från optionen till obligationen. SGP handlar med en mängd olika typer av företag och vi fick i uppdrag att ta reda på hur vinstsäkringen ska redovisas enligt de regler som finns. Vi valde att se på gällande regler för noterade icke-finansiella företag, stiftelser, försäkringsbolag och kommuner. Vår problemformulering blev således: Hur bör en vinstsäkring av en aktieindexobligation redovisas hos de olika juridiska formerna enligt gällande regler? För att ta reda ut detta behövde vi även behandla hur en aktieindexobligation ska redovisas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de sätt på vilka de olika juridiska formerna bör redovisa en vinstsäkring. Detta ska ske i enlighet med de specifika redovisningsregler och lagar som finns för respektive form. Avgränsningar: Vi ämnar endast behandla redovisningen av en aktieindexobligation, och utelämnar således övriga finansiella instrument. Vi har valt att avgränsa uppsatsen till att hantera noterade icke-finansiella företag, stiftelser, försäkringsbolag samt kommuner. Gällande de ickefinansiella företagen har en avgränsning skett till att endast behandla redovisningen på koncernnivå, vilket betyder att de följer IFRS. Vidare har vi valt att utelämna all eventuell skattekoppling, då detta skulle innebära ett alltför komplext problem. Metod: Vår studie kan bäst beskrivas som en fallstudie då vi gått in på djupet av en specifik företeelse, det vill säga en vinstsäkring av en aktieindexobligation. Samtidigt är studien bred då denna händelse undersökts i olika juridiska former. För att få en djupare insikt i ämnet och hur vinstsäkringen ska redovisas, valde vi att genomföra intervjuer med revisorer som var experter på respektive juridisk form. Efter att vi genomfört intervjuerna analyserades information vi fått med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsatser: Genom de intervjuer vi genomfört har det framkommit att redovisningen av en aktieindexobligation inte är helt självklar, utan att det i vissa fall finns valmöjligheter. Beroende på hur företagen väljer att klassificera tillgången kommer vinstsäkringen av behandlas på olika sätt. Genom vår studie har det även framkommit att de olika juridiska formerna som vi har studerat har olika syn på redovisning till verkligt värde respektive anskaffningsvärde vilket får effekt på redovisningen av aktieindexobligationen. Dock har det även framkommit, att oavsett på vilket sätt aktieindexobligationen redovisas, så är inte redovisningen av vinstsäkringen något större problem. Om anskaffningsvärde används händer i stort sett ingenting, beroende på om instrumentet redovisas som en eller två tillgångar, och om verkligt värde tillämpas har redan vinstsäkringen avspeglats i och med att alla värdeökningar syns direkt i redovisningen.