Browsing by Author "Andersson, Christoffer"

Now showing 1 - 3 of 3

Betalningsmedel & dess risker
(2013-09-20) Robinson, Philip; Andersson, Christoffer; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
Det finns idag många olika sätt att utföra betalningar på. Man kan bland annat använda sig av kontanter, bankkort, internet och även sin mobil när man handlar. Samtidigt ser vi idag att det dyker upp en del nya typer av tekniska betalningslösningar, så som till exempel Near Field Communication (NFC), mobilbank eller med hjälp av QR-koder. Eftersom att vi idag har relativt många sätt att betala på är det intressant att se vilket eller vilka betalningsmedel som människor främst föredrar. Användningen av olika betalningsmedel är inte helt riskfritt. Risker som till exempel skimming och nätfiske har fått mycket uppmärksamhet i media på senare tid, där det har skrivits om människor som blivit bestulna på sina kortuppgifter och blivit av med sina pengar. Därför har vi valt att undersöka vilka risker man upplever vid användning och hantering av olika betalningsmedel, samt vilket eller vilka betalningsmedel som främst föredras. För att ta reda på detta har vi utformat en enkätundersökning för att se hur människor ställer sig till dessa frågor. Det vi har funnit är att kontokort är det betalningsmedel som majoriteten föredrar, medan endast 5 % föredrar att använda mobilen. Detta tror vi kan bero på att det fortfarande är väldigt nytt i Sverige vilket vi kan se från vår enkätundersökning, där 32 % någon gång använt sin mobil för att betala. Däremot så kan vi se att 44 % av respondenterna kan tänka sig att använd sin mobil som ett betalningsmedel i framtiden. Detta tyder på att det förmodligen kommer bli allt vanligare i framtiden med denna typ av betalning. Det vi har sett är att det finns många olika risker som upplevs vid de olika betalningsmedlen. Resultatet visar att det kan vara situationen som spelar roll, eller hur van man är vid till exempel användning av tekniken. Men också att åldern verkar ha en betydelse till hur man uppfattar risker. Riskerna som vi har hittat har vi valt att kategorisera enligt följande för att på så sätt lättare få en överblick över dem. Dessa kategorier är: fysisk hantering, informationshantering, skadlig programvara, oseriösa aktörer och tekniska problem.
Faktorer som påverkar skuldsättningsgraden - En jämförande studie av svenska börsnoterade läkemedels- och fastighetsbolag
(2008-08-13T09:47:20Z) Andersson, Christoffer; Liljenvald, Jonatan; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Läkemedelsindustrins skuldsättningsgrad låg år 2006 på 1,2, medan den för fastighetsbranschen var 5,3. Trots att studier pågått under en längre tid har ingen givit en komplett förklaring till vilka faktorer som påverkar ett företags kapitalstruktur. Kanske beror det på att den verklighet som studeras ofta är mycket mångskiftande och föränderlig. Däremot har ett antal enskilda undersökningar genomförts vars slutsatser pekar på att vissa faktorer oavsett bransch har större betydelse än andra. Vi finner det därför intressant att jämföra de två motpolerna läkemedels- och fastighetsbranschen med avseende på ett antal sådana generella faktorer. Det vore även intressant att se om en modell innehållande dessa element kan styrka eventuella likheter och skillnader. Syftet med denna uppsats är att klarlägga och analysera likheter och skillnader mellan läkemedels- och fastighetsbolag med avseende på hur olika kapitalstrukturpåverkande faktorer, såsom lönsamhet och tillväxt, inverkar på skuldsättningsgraden. Vidare är syftet att undersöka om det med grund i tidigare forskning går att bekräfta faktorernas inverkan på skuldsättningsgraden. Studien omfattar svenska läkemedels- och fastighetsbolag som varit noterade på Stockholmsbörsen under 2000 till 2004. Läkemedelsbolagen arbetar med utveckling och tillverkning av läkemedel, medan fastighetsbolagens kärnverksamhet är förvaltning av fastigheter. Uppsatsen baseras på kvantitativ data som samlats in från den definierade populationens årsredovisningar. Den statistiska bearbetningen har gjorts med stöd av SPSS och resultatet har analyserats med hjälp av spridningsdiagram och en multipel regressionsmodell. Det är viktigt att de variabler som ingår i studien är väldefinierade och relevanta för studien, det vill säga att de ger ett mått på hur de förhåller sig till skuldsättningsgraden. Variablerna har därför valts utifrån väl underbyggda motiveringar och har sin utgångspunkt i tidigare forskning. Vidare är det av största vikt att den multipla regressionsmodellen ger ett svar på huruvida de enskilda sambanden går att bekräfta. Spridningsdiagrammen ger en överskådlig bild av hur branscherna förhåller sig till varandra. Det visade sig att lönsamheten, tillgångsstrukturen och företagsstorleken påverkar branschernas skuldsättningsgrad på till synes helt olika sätt. Den enda faktor som indikerade på likheter var tillväxten, som tycktes ha ett negativt samband med båda branschers skuldsättningsgrad. Det går dock inte att styrka sambanden utifrån vår regressionsmodell, vilket kan bero på för få observationer.
Lean-tänkandet i Sverige - en kvantitativ undersökning av medelstora tillverkningsföretag
(2009-01-29T15:13:17Z) Andersson, Christoffer; Liljenvald, Jonatan; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Sammanfattning Den allt hårdare globala konkurrensen har på senare år tvingat företag att bli mer lean, ett begrepp som bland annat innefattar eliminering av icke värdeskapande aktiviteter, bemyndigande av arbetsstyrkan och just-in-time-produktion. Det är inte bara stora internationella bolag som känner av den ökade konkurrensen, utan även medelstora företag påverkas av vad som händer på ett internationellt plan. Det gäller därför att vara väl förberedd inför ökade hot från omvärlden för att inte förlora marknadsandelar. Många författare menar att ett lean-tänkande är det i särklass bästa sättet att se på och driva ett företag. Denna studie undersöker hur långt användandet av lean har kommit i svenska medelstora tillverkningsföretag. För att få en god bild av utvecklingen studeras även hur implementeringen var för fem år sedan. Dessutom undersöks hur företagens förtroende för lean-komponenterna och konceptet som helhet ser ut. På så vis hoppas vi få en fingervisning om huruvida svenska medelstora tillverkningsföretag tar globaliseringen och den ständigt ökande konkurrensen på allvar. För att få svar på forskningsfrågorna gjordes först en ingående litteraturstudie för att kunna definiera lean-begreppet. Komponenterna som identifierades var bemyndigande av arbetsstyrkan, benchmarking, eliminering av icke värdeskapande aktiviteter, JIT, kontinuerlig förbättring, kundfokus, partnerskap, självgående och tvärfunktionella arbetsgrupper, TQM samt visuell styrning. En enkätundersökning med frågor baserade på komponenternas karakteristika genomfördes på ett urval om 400 företag. 108 svar inkom, vilka analyserades och sammanställdes i diagram med tillhörande konfidensintervall. Undersökningens resultat visade att det sammantagna lean-tänkandet i medelstora svenska tillverkningsföretag är relativt begränsat. Ett fullständigt lean-tänkande, som omfattar en implementering av samtliga komponenter, finns fortfarande inte. Mellan 24 och 41 procent av bolagen har ett omfattande lean-tänkande, det vill säga, de har i stor utsträckning, men inte fullständigt, infört lean-komponenterna. Mellan 54 och 72 procent har delvis implementerat lean. Endast en liten andel, mellan 0,6 och 8,5 procent, har i medeltal en liten implementering av komponenterna. Det har dock skett en förändring jämfört med för fem år sedan. Då var andelen som hade en omfattande implementering mellan en och nio procent. Mellan 42 och 60 procent hade en delvis implementering och mellan 34 och 53 procent hade en liten implementering Dessutom kan konstateras att förtroendet är ganska stort för att lean-konceptet påverkar ekonomiska prestationer positivt, trots att det faktiska lean-tänkandet är begränsat. Mellan 31 och 37 procent av populationen har ett stort förtroende och mellan 29 och 35 procent har mycket stort förtroende.