Browsing by Author "Andersson, Elin"

Now showing 1 - 14 of 14

Arbetsfördelning och lönesättning inom läraryrket En studie ur ett genusperspektiv
(2024-06-25) Andersson, Elin; Rosén, Saga; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
The aim of this study was to examine whether there are gender differences in the distribution and allocation of work within the teaching profession, as well as whether there are gender-related differences in the factors influencing wage determination. The study was based on qualitative interviews conducted at various schools in Sweden, using feminist and institutional theory as the theoretical framework. The results indicated that gender structures, personality, and ingrained behaviors significantly influence the types of tasks undertaken and teachers' preferences for collaboration partners. There were no clear gender-related differences in the factors influencing wage determination. Instead, wage determination was more based on each principal's subjective evaluations, with self-development being one of the highly valued factors.
ATT HJÄLPA NÅGON HITTA RÄTT VERSION AV SIG SJÄLV - En kvalitativ studie om organisatoriska skillnader och likheter samt införande av Socialstyrelsens kunskapsstöd inom könsidentitetsenheter.
(2016-01-13) Johnsson, Emma; Andersson, Elin; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med uppsatsen var att jämföra de olika könsidentitetsutredningsenheterna i landet för att se på eventuella organisatoriska skillnader och/eller likheter dem emellan. Vi ville se på om dessa organisatoriska faktorer kunde påverka möjligheten till en likvärdig utredning för patienter med könsdysfori. Vidare ville vi se på om Socialstyrelsens kunskapsstöd hade implementerats och hur det i så fall kunde påverka till förändrings-/förbättringsområden inom de olika utredningsenheterna. En kvalitativ metod användes med telefonintervjuer, samt transkribering av dessa i sin helhet. Intervjuerna innefattade fem professionella som alla arbetade på olika utredningsenheter. Studiens teoretiska utgångspunkt var nyinstitutionellt perspektiv på organisationsteori, med fokus på människobehandlande organisationer och implementering. Genom analys framkom att det både finns organisatoriska skillnader och likheter mellan de olika utredningsenheterna som kan påverka möjligheten till en likvärdig utredning. Dock också att det inte alltid endast var skillnader som bidrog till en olikvärdig utredning, utan att alla delar behövde sättas i ett helhetsperspektiv. Dessutom att det hade skett förändringar i och med införandet av Socialstyrelsens kunskapsstöd, vilket kunde vara en bidragande faktor till en linjering av utredningsenheternas arbete och strävan mot en likvärdig utredning.
Att möta patienten där den är En kvalitativ studie om kuratorssamtalets betydelse för patienter i somatisk öppenvård
(2014-05-21) Andersson, Elin; Ståhl, Daniel; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med denna studie var att beskriva och söka förståelse för vilken betydelse kuratorssamtal kan ha för patienter i somatisk öppenvård samt på vilket sätt kuratorssamtalet kan komplettera den medicinska vården. Utifrån våra frågeställningar handlade undersökningen om vad som enligt patienterna varit viktigt i kuratorssamtalet, på vilket sätt kuratorssamtalet har förändrat patienternas sätt att förhålla sig till sin livssituation samt på vilket sätt kuratorssamtalet kan vara ett komplement till den medicinska vården. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerad intervju som insamlingsinstrument. Vi genomförde totalt sex intervjuer med dels patienter som har pågående kuratorssamtal och dels patienter som avslutat sina kuratorssamtal tidigast 2008. Vår empiri har vi analyserat utifrån begrepp ur teori för psykosocialt arbete, copingteori, känsla av sammanhang (KASAM), WHO:s definition av hälsa samt tidigare forskning. Resultatet visade att en viktig initial del i kuratorssamtalet var att patientens behov och hjälpförväntningar uppmärksammades vilket sedan kunde resultera i en god behandlingsrelation. Som andra viktiga faktorer kunde patienterna få vägledning samt använda kuratorn som ett bollplank. Vi kunde konstatera att flera patienter genom kuratorssamtalet förändrat sitt förhållningssätt till sin livssituation. Det framkom att ett förändrat förhållningssätt kunde vara av både praktisk och vardaglig karaktär men också kognitivt. Patienten kunde därav på ett mer adekvat sätt bemöta de följder som blivit av sjukdom. Resultatet visade även på att kuratorssamtalet som ett komplement till den medicinska vården bidrog till att patienten upplevde sig sedd utifrån sin helhetssituation och att någon hade förståelse för det som sjukdomen orsakat. Samtalsstödet som kuratorn erbjöd var en faktor som gjorde att patienten kunde bearbeta det som var en följd av somatisk sjukdom. Utifrån vår empiri drog vi slutsatsen att kuratorssamtalet har stor betydelse för patienter i somatisk öppenvård. Utan kuratorn riskerar sjukvården att inte ha någon som ser patienten i sin sociala kontext och kan ge stöd utöver den medicinska vården. Ytterligare konklusioner är att det är viktigt att kuratorn uppmärksammar patientens hjälpförväntningar för att stödet i kuratorssamtalet upplevs adekvat. Vi har även sett att kuratorssamtalet bidrar till en förståelse och att situationen upplevs påverkbar.
CoCo-obligationer inom europeiska banker - En studie over utvecklingen av innehavet samt specifika faktorer som påverkar emitteringen av dessa
(2019-07-03) Andersson, Elin; Svensson, Isabelle; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Introduktion och problem: Contingent Convertibles, benämnt CoCos, blev mer vanligt förekommande inom banker efter finanskrisen 2007 - 2008. Det är en alternativ obligationsform och klassificeras som ett skuldinstrument med inslag av egenskaper för eget kapital. Detta gör det möjligt för bankerna att inkludera dessa obligationer i sin kapitalbas och således påverka nyckeltal såsom kapitalrelationen. Problematiken kan ses ur en investerares perspektiv, där denna riskerar att stå utan kupongbetalningar eller att inte få obligationen inlöst efter 5 år. Syfte: Studien undersöker hur användandet av hybridkapitalet CoCos har utvecklats hos europeiska banker de senaste 5 åren och vilka faktorer som kan påverka en eventuell emittering av CoCos. Bakgrund: CoCos regleras bland annat under standarden IAS 32: finansiella instrument, där det i skrivande stund pågår ett projekt inom IFRS som syftar till att förtydliga klassificeringen av hybridkapital som har egenskaper av både skuld och eget kapital. Vidare är Basel III det regelverk som utgivit villkor som CoCos ska uppfylla för att få tillhöra kapitalbasen. Metod: Denna kvalitativa studien innefattar en tidserieanalys för att undersöka en eventuell utvecklingstrend av hybridkapitalet mellan 2014 och 2018. Vi har också utfört en statistisk dataanalys i form av en logistisk regression för att undersöka specifika faktorers påverkan på emittering av CoCos. Resultat & slutsatser: Under de senaste fem åren kan vi se en växande trend gällande mängden CoCos hos de studerade europeiska bankerna. Under 2017 och 2018 kunde vi se en markant ökning gällande hybridkapitalet. Börsvärde och skuldsättningsgrad visade sig vara faktorer som sannolikt påverkar valet att emittera CoCos. Kapitalrelationen kunde vi dock inte med statistisk säkerhet hävda hade en påverkan vid emittering av CoCos.
DU SKA TÅLA DETTA, ELLER SÅ ÄR DU INTE GJORD FÖR DET HÄR JOBBET - En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av hot och våld i arbetet
(2023-06-30) Andersson, Elin; Danielson, Johanna; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Syfte: Vi vill med denna studie få en djupare förståelse för vilken betydelse hot och våld har för socialsekreterares arbetsmiljö. Uppsatsens syfte är att undersöka befintliga rutiner och hanteringar av hot och våld inom en socialförvaltning i Göteborgs Stad samt studera hur socialsekreterare upplever hanteringen i praktiken. Teori: Teoretiskt ramverk i studien är Krav-resursmodellen, säkerhetsklimat och arbetsrelaterade normer. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer och dokument från Socialförvaltningen. Materialet har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De typer av situationer som är vanligast är främst kopplade till hot från klienter och anhöriga, och innefattar både direkta hot om våld eller död samt mer subtila hot som att socialsekreterare ska ”passa sig”. De subtila och diffusa händelserna upplevs som svåra att definiera och hantera. Förvaltningen har flera policys och rutiner för säkerhetsarbete som är välkända inom organisationen. Hanteringen av hot och våld i praktiken genomsyras av ett säkerhetsklimat som bygger på öppenhet och transparens till att diskutera dessa frågor. Resultatet visar på att det kan finnas lokala skillnader i säkerhetsarbetet mellan enheter. Det finns en accepterande mentalitet som till viss del rättfärdigar hot och våld från klienter, vilket ses som en del i socialsekreterarens roll och som kan resultera i att incidenter inte alltid ageras på.
Earnings announcements and Intraday Volatility -a study of Nasdaq OMX Stockholm
(2014-07-23) Andersson, Elin; Thörn, Simon; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
In this study, we investigate how the trading and its corresponding volatility appear after the release of financial reports. The focus is whether financial reports released on trading time appears to have a higher volatility relative to reports released off trading time; this makes the efficient market theory developed by Fama (1970) a cornerstone throughout this study. We investigate the volatility at the immediate time window (first 15 minutes) after earnings announcements are released, using the Realized Volatility approach. The study aims at investigating all companies and all trades listed on the Nasdaq OMX Stockholm Stock Exchange. Two different data sets are used, namely a Tick Time Data set and a Minute Data set. The results regarding Tick Time Data supports the assumption that the volatility is higher on average for reports released on trading time compared to reports released off trading time. For our Minute Data set the inclusion of overnight return violates the assumption, whereas by excluding the overnight return, the volatility after reports released on trading seem to be higher throughout this study with just a few quarterly exceptions.
Faktorer som påverkar upprätthållande av nedgången vikt - En kvalitativ studie om individers erfarenheter kring att minska i vikt och behålla den efter att ha deltagit i en sex månader lång livsstilsintervention
(2015-08-10) Andersson, Elin; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Övervikt och fetma är idag utbrett världen över och bidrar till hälsoproblematiken i vällevnadssjukdomar. För att få bukt med problemet är en viktnedgång nödvändig. Studier visar dock att en stor del av de som minskat i vikt inom fem år är tillbaka till ursprungsvikten igen. Svårigheterna ligger således inte i att minska i vikt, utan snarare i att lyckas behålla den nedgångna vikten. För att framgångsrikt behålla den nya vikten visar forskning att långsiktiga livsstilsförändringar behöver göras i vanor och beteende av kost och motion. Motivation och autonomi har visats bidra till viktkontroll, men de faktorer som påverkar varaktiga livsstilsförändringar är många. En enskild faktors roll är ännu oklar i det komplexa sammanhang som föreligger upprätthållandet av minskad vikt. Syftet med studien är därför att undersöka faktorer som upplevs betydelsefulla för upprätthållandet av nedgången vikt hos individer som deltagit i en viktminskningsintervention. Studiens teoretiska ramverk utgörs av motivationsteorin Self-Determination Theory. Kvalitativa telefonintervjuer utfördes med sex deltagare, varav två minskat ytterligare i vikt, och fyra ökat i vikt igen efter viktminskningsinterventionen. Resultatet bekräftar att förändringar i levnadsvanor är betydande för att minska i vikt och att behålla den. Vidare indikeras interventionens roll i reglering av yttre motivation till att utföra olika förändringar. Tillfredsställs de grundläggande behoven av autonomi, kompetens och samhörighet, finns det enligt det teoretiska ramverket en möjlighet för en individ att integrera yttre reglerad motivation till inre, och chansen för varaktiga förändringar ökar. Förlängs viktminskningsinterventioner in i upprätthållandefasen av nedgången vikt, ökar följaktligen möjligheten att lyckas upprätthålla nedgången vikt.
Fem tysta minuter, eller kan barnet inte be om vattnet? En kvalitativ intervjustudie kring förskollärares beskrivningar av AKK som ett medel för kommunikation i måltidsituationer
(2023-10-19) Carlhammar, Anna; Andersson, Elin; Tenblad, Frida; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sin användning av AKK i måltidssituationer som ett medel för kommunikation för att främja delaktighet. Detta då läroplan för förskolan (2018) poängterar att utbildningen i förskolan ska anpassas efter barns behov och förutsättningar. I situationer i förskolan kan barn mötas av olika typer av kommunikation och samspel i sin omgivning. Då ett barn upplever att det är svårt att kommunicera eller göra sig förstådd, kan det uppstå frustration för barnet när omgivningen har svårt att förstå. Genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sociokulturell teorigrund ges möjlighet att få förskollärares beskrivningar och erfarenheter kring hur AKK kan fungera som ett medel för kommunikation som i sin tur verkar för att främja delaktighet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare som har arbetserfarenhet av att arbeta med AKK. Förskollärarna jobbar på nio olika förskolor i olika kommuner. Den insamlade och analyserade empirin visar att förskollärare har olika erfarenheter av att arbeta med AKK samt olika beskrivningar om vad de tycker om AKK som verktyg för att främja delaktighet. Resultatet visade att förskollärare beskriver att olika typer av AKK möjliggör kommunikation samt möjlighet till delaktighet för barnen och barngruppen, och det var en gemensam positiv inställning till AKK.
Music is the key: En undersökning om hur musik används i skolor i Kimilili, Kenya
(2012) Söderlund, Johanna; Andersson, Elin; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Vårt syfte är att ta reda på hur musik används i skolor i Kimilili, Kenya. Vi vill även undersöka på vilket sätt musikanvändning och styrdokument skiljer sig från de erfarenheter vi bär med oss från den svenska skolan. • Vad kännetecknar de lärandeperspektiv som framkommer under fältstudien i Kimilili? • Hur och med vilket syfte används musik i skolan? • Hur relaterar musikundervisning i Kimilili till kenyanska styrdokument? Under fältstudier som har genomförts i Kenya är insamlat material i form av intervjuer samt observationer hämtat. Vi har även studerat kenyanska styrdokument. Dessa metoder har gett oss möjlighet att få en bild av det organisatoriska samt det praktiska arbetet. Svarspersonerna har bestått av lärare och rektorer. Studien har lett till att vi har fått en inblick i hur musik kan användas med andra förutsättningar och traditioner som bakgrund. Studien har även visat oss att den kenyanska skolan utgår från ett behavioristiskt synsätt, som skiljer sig från våra erfarenheter i Sverige. Vi har upplevt att musik används som ett didaktiskt verktyg men även som ett hjälpmedel för att föra traditioner och värderingar vidare. Vi anser att denna studie kan skapa en förståelse och ge en bild av hur skolan speglar samhället. Det är viktigt att kunna utgå från barns olika förutsättningar och bakgrunder för att skapa en förståelse i verksamheten.
När patienter behöver läsa mellan raderna – en analys av mallar för kallelser i sjukvården
(2023-07-31) Andersson, Elin; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I det här specialarbetet undersöks hur de kommunikativa syftena för kallelsebrev inom specialistvården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg realiseras textuellt, innehållsmässigt och multimodalt i kallelsebreven och dess bilagor. Syftet är att med hjälp av textanalytiska metoder synliggöra hur det som patienterna måste begripa framgår i breven, och hur enkelt det är att som patient göra rätt i den komplexa proceduren som dessa kallelsebrev initierar: att inför ett läkarbesök också boka tid för provtagning, lämna prover och – för vissa patientgrupper – förbereda sig inför provtagningen genom att fasta eller förbereda prover hemma. Materialet består av åtta kallelsemallar och tre bilagor från sex mottagningar vid Östra sjukhuset. Med hjälp av en verksamhetsförankrad intervjuanalys tas tre kommunikativa delsyften med kallelsebreven fram: att komma till läkarbesöket, att förbereda sig genom att lämna prover och att meddela mottagningen om något behöver anpassas, t.ex. om tiden behöver bokas om. Genom en genreanalys, en analys av den multimodala kompositionen och en interpersonell analys ställs materialet i relation till de kommunikativa delsyftena. Avslutningsvis jämförs dessa resultat med de nya kallelsemallar som universitetssjukhuset ska börja använda. Analysresultaten av de nuvarande kallelsemallarna och bilagorna visar att patienten uppmanas genom kongruenta och inkongruenta språkhandlingar med hög förpliktelse att utföra flera uppgifter inför läkarbesöket. Möjligheten till dialog är självklar enligt intervjun, men framgår inte tydligt i materialet. Instruktioner ges delvis i en ordning som inte är logisk och informationen följer inte någon tematisk struktur. Det som multimodalt framskjuts som viktigt i materialet överensstämmer inte alltid med delsyftena, och grammatiska metaforer gör att viss viktig information måste utläsas mellan raderna. Exempelvis får de två grupper som måste förbereda prover hemma innan provtagningstillfället inte information om detta i kallelsemallen, utan genom att en bilaga och provrör skickas med. För gruppen som ska fasta ges denna information inklämt i kallelsebrevet mellan text som riktas till provtagningspersonal. Detta sammantaget ökar risken för att patienter missförstår eller missar information och därför inte följer vårdens plan. De nya kallelsemallarna lever bättre upp till delsyftena, bland annat genom att explicit hänvisa till bilagor och uttryckligen meddela att patienten förväntas omboka tiden om den inte passar. Patienten måste dock fortfarande själv räkna ut platsen för läkarbesöket, och det framgår inte i materialet hur kallelsen kommer att instruera de som ska fasta eller om bilagorna kommer att återanvändas i sin nuvarande form. Den effektivisering och resursbesparing som vården genomgår bidrar till en ökad distans i relationen mellan vårdgivare och patient, vilket inte följer kraven om personcentrerad vård och patienters delaktighet. Möjligheten till dialog döljs i patientkommunikationen samtidigt som tekniska möjligheter ger patienten ökat administrativt ansvar för sin egen vård. Att texterna är enkla att begripa blir därmed ännu viktigare.
No Coffee Machine in the Cloud- A Qualitative Study Exploring the Experiences of Swedish Leaders Practicing Digital Leadership
(2025-09-09) Andersson, Elin; Svensson, Thyra; University of Gothenburg / Department of Sociology and Work Science; Göteborgs universitet / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Purpose: The study aims to explore Swedish leaders’ experiences of leading digitally within a multinational tech organisation, focusing on challenges, competencies, and the balancing of relational and task-related responsibilities. Additionally, it will examine how leaders strategically navigate the demands of digital leadership, available HR support, and how the balance between demands and support affects leaders’ well-being. Theory: The Job Demands-Resources (JD-R) model and Media Richness Theory (MRT) were used as a theoretical framework. The JD-R model provides a holistic perspective on how leaders’ experiences relate to job demands and available resources, while the MRT offers a more in-depth focus on how leaders interpret and engage with digital communication tools. Method: A qualitative research design was applied to investigate the study’s purpose and research questions. In total, 13 semi-structured interviews were conducted with 10 Swedish leaders and 3 HR professionals from a case company. Result: This study shows that digital leadership introduces new demands that challenge leaders, particularly in balancing task-oriented efficiency with relational responsibilities. While leaders have adapted through experience and strategies, relational aspects remain emotionally demanding and harder to replicate digitally. Existing HR support is often too general to meet these new competency demands. Thus, this study highlights the need for more targeted, context-driven support.
OMSTÄLLNINGSBEREDSKAP - En kartläggning av omställningsberedskap i kommunala förvaltningar i Västra Götalandsregionen
(2013-01-04) Andersson, Elin; Sahlin, Mikaela; University of Gothenburg / Department of sociology and work science; Göteborgs universitet / / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
The study focuses on mapping how well prepared the counties in the west region of Sweden is in case of restructuring. The study explores what kind of activities and routines that contributes to prepare the organization for restructuring. The study also aims to investigate the effect of precedent restructuring, and if the counties who experienced restructuring are more prepared than others. The research within the field of restructuring characterizes of an evaluating nature and the focus has been after the restructuring occurred. There have also been a lot of studies of the negative consequences on individual and organizational level. Since downsizing is a frequently used method by management despite its consequences is it important to investigate how organizations can learn and thereby be more prepared for restructuring. We use a systemic downsizing perspective and organizational learning perspective and link single-loop and double-loop learning in order to investigate how organizations learn from previous experience of restructuring. We also use a strategic human resource perspective and connect this to how the organization can be prepared by managing their staff. We used a web survey that was distributed to 47 counties in the region we studied. Before the survey was dispersed it was tested on two counties and followed up with phone interviews. The survey was then edited and spread to all the other counties. A model was developed to be able to analyse the counties readiness to restructuring. Result: The main findings of our study are as follows; the majority of the Swedish counties do have a low level of preparedness for restructuring. This is remarkable because of all the respondents 72% have experienced restructuring before, but this did not predict a higher level of preparedness in our study. This is also notably because 62% of the counties say that they need to restructure within a five years period.
PLÖTSLIG DÖD. - En litteraturstudie som belyser sjuksköterskans erfarenheter av att möta närstående vid plötslig död.
(2020-06-26) Malmberg, Annika Ebba; Andersson, Elin; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Att förlora en närstående är något av det mest emotionellt påfrestande en människa kan vara med om. Vårda närstående vid plötslig död kan vara något av det svåraste och mest utmanande sjuksköterskor står inför i sin profession. I yrkesrollen ingår det att kunna bemöta människor i kris. Trots detta är sjuksköterskor handfallna i mötet med närstående vid plötslig död. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående vid plötslig död. Metod: Studien genomförs enligt en litteraturöversikt som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier om sjuksköterskors erfarenheter av att möta närstående vid plötslig död. Tio vetenskapliga artiklar är inkluderade i studien och hittades i Scopus och PubMed. Granskningsmallen som användes var enligt Friberg (2017). Resultat: Studiens resultat delades upp i fyra kategorier. Tydligt framkom det att sjuksköterskorna saknar utbildning, rutiner och riktlinjer över hur det ska bemöta de närstående vid plötslig död. Situationen framkallar en stor stress och känsla av otillräcklighet hos sjuksköterskorna, dels för de upplevde ett stort ansvar över de närstående och deras behov. Resultatet visar även att sjuksköterskor har svårigheter med kommunikation till följd av tidsbrist och okunskap. Miljömässiga faktorer påverkade bemötandet av de närstående. Slutsatser: Sjuksköterskor saknar utbildning och kunskap av att bemöta närstående vid plötslig död. Rutiner och riktlinjer bör utvecklas för att sjuksköterskan ska kunna ge en säker och bra vård till de närstående. Sjuksköterskor bör vara bättre förberedda när situationen väl är ett faktum, då detta kan minska stress och obehag.
Vårdnadshavares attityd, beteende och upplevda kunskap om ljudexponering och dess risker
(2015-07-03) Erlandsson, Lisa; Andersson, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Ur ett folkhälsoperspektiv är det av stort intresse att förebygga risken för bullerorsakad hörselnedsättning, eftersom det förutom hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet också kan leda till andra hälsobesvär. Idag lever cirka 1,4 miljoner människor i Sverige med någon form av hörselnedsättning och av dessa är 25000 barn under 16 år. Studier har visat att hörselnedsättning bland ungdomar ökar och det kopplas ofta samman med fritidsrelaterade ljudmiljöer. Insatser har gjorts i form av preventionsföreläsningar på skolor för ungdomar men de flesta studier har inte fått de resultat som önskats. Syfte: Att ta reda på vårdnadshavares attityd, beteende och upplevda kunskap om ljudexponering och dess risker. Studiens syfte inkluderar även att undersöka intresset att lära sig mer om ämnet. Metod: Studien är en svensk enkätundersökning som riktar sig till vårdnadshavare på barnavårdscentraler. Resultat: Majoriteten av deltagarna upplevde sig besitta god/delvis god kunskap i hur dom bör skydda sin hörsel mot skadlig ljudexponering men visade trots det ett intresse av att lära sig mer inom ämnet. Det gick dock att utläsa ett visst risktagande i samband med ljudexponering hos enstaka deltagare.