Browsing by Author "Andersson, Klara"

Now showing 1 - 5 of 5

Kulturellt avfall
(2017-09-27) Andersson, Klara; University of Gothenburg/Academy of Music and Drama; Göteborgs universitet/Högskolan för scen och musik
Kulturellt avfall är material som skapas genom och i våra sociala och kulturella samhällen men som inte har ett marknads- eller användarvärde och därmed blir ett avfall. Jag vill arbeta med detta material för att utmana de rådande hierarkiska strukturerna. Samhällets maktstrukturer cementeras i konstnärens val av material eftersom konstnärer reflekterar och formar samhället och är delaktiga i skapandet och upprätthållandet av idéer om vad som är vackert, viktigt och intressant. Men dessa idéer är i grunden hierarkiska idéer som bygger på ojämlikhet och skillnader. Att som konstnär jobba med material som har en inneboende kontext innebär inte att vara en skapare av mening och värde utan att istället vara lyhörd, närvarande inför materialen och att underkasta sig deras intrinsikala mening. Det öppnar upp för ett nytt sätt att förhålla sig till världen och idén om vad som är meningsfullt.
KVINNORS UPPLEVELSER AV BESLUTSPROCESSEN INFÖR PROFYLAKTISK KIRURGI VID BRCA-GENMUTATION En allmän litteraturöversikt
(2025-06-18) Andersson, Klara; Delshammar, David; Lembing, Emy; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Bröst- och ovarialcancer är vanliga cancerformer bland kvinnor, där en ärftlig mutation i BRCA1/2-generna ökar risken för insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomgå profylaktisk kirurgi är dock komplext och påverkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor ställs inför svåra val gällande fertilitet, identitet och kroppslig integritet. Syfte: Syftet var att utforska de komplexa upplevelser som påverkar kvinnors beslutsprocess inför eventuell profylaktisk kirurgi i samband med BRCA1/2- genmutationer. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med fokus på kvalitativa, peer-reviewed originalartiklar. Datainsamlingen gjordes via PubMed, CINAHL och Scopus. Tio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning enligt SBU:s granskningsmall. Analysen följde Fribergs modell för tematisering av kvalitativ data. Resultat: Resultatet presenteras i 6 huvudteman; Medvetenhet av cancerrisken, Känslomässiga upplevelser, Kroppsbild och kvinnlighet, Informationsbehov, Stöd och support från omgivningen och Framtidsplaner och timing för operation. Slutsats: Beslutsprocessen för profylaktisk kirurgi hos kvinnor med BRCA-genmutation är komplex och påverkas av känslor som oro och rädsla, samt faktorer som riskuppfattning, kroppsbild och tillgång till information samt stöd. Behovet av individualiserat stöd och support och en balans mellan vägledning och autonomi är avgörande för att fatta välgrundade beslut om framtida hälsa.
Lek eller allvar? En kvalitativ studie av lärares uppfattningar om att arbeta med estetiska läroprocesser på gymnasiet HT 2012
(2013) Andersson, Klara; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Frågeställningar: Arbetar lärarna med estetiska läroprocesser i sin undervisning? I så fall hur? Varför arbetar/arbetar inte lärarna med estetiska läroprocesser i undervisningen? Metod: Metoden som använts är kvalitativ samtalsintervju. Sammanlagt sex gymnasielärare har intervjuats, tre som undervisar i historia och tre som undervisar i samhällskunskap. Resultat: Studien visar att hälften av lärarna aktivt arbetar med estetiska läroprocesser i sin undervisning. De vanligaste anledningarna till att man gör, eller skulle vilja göra det är att man uppfattar att det bidrar till ökad förståelse, variation och till ett lustfyllt lärande. Att man inte arbetar med estetiska läroprocesser beror istället främst på bristande utbildning, tid, resurser och förmåga att bedöma. Att lärare väljer bort att arbeta med estetiska läroprocesser får negativa konsekvenser för undervisningen, eftersom forskning visar att olika människor lär sig olika bra beroende på vilken undervisningsmetod som används. Om estetiska arbetsformer inte används finns en risk att de elever som lär sig bäst på sådana sätt förlorar motivationen att lära. En del forskning visar också att skolan kan motverka kreativitet, men att arbete med estetiska läroprocesser ger möjlighet att låta elever utveckla sådan. Utan arbete med estetiska läroprocesser ökar risken för att skolan fortsätter att vara en kreativitetsdödande institution.
Morgondagens morgontidningar – en studie om att nå den yngre publiken
(2011-09-15) Andersson, Klara; Dahlquist, Johan; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel: Morgondagens morgontidningar – en studie om att nå den yngre publiken Författare: Klara Andersson och Johan Dahlquist Uppdragsgivare: Göteborgs-Posten Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitet Termin: Vårterminen 20112011 2011 Handledare: Jenny Wiik Antal ord: 19693 Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publiken Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer Material: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna. Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av.
Stigma and socioeconomic outcomes in epilepsy
(2022-12-21) Andersson, Klara
Epilepsy influences all aspects of life. While the treatment of seizures is the natural starting point in epilepsy care, social aspects of epilepsy need consideration for successful outcomes. The purpose of this doctoral thesis is to investigate the impact of stigma and socioeconomic status in epilepsy. The thesis is based on four studies with different methodological designs. By using data from national registers (Paper I), self-report questionnaires (Paper II), individual face-to-face interviews (Paper III) as well as focus group interviews (Paper IV), stigma and socioeconomic outcomes in epilepsy are investigated from both a quantitative, population level and a qualitative, individual experience level. The results indicate that higher education and better income levels are not only associated with less severe epilepsy but also to greater access to a neurologist (Paper I). A higher educational level also appears protective against low income and unemployment in epilepsy compared to healthy controls (Paper I). Within the Swedish population foreign-born people with epilepsy report higher levels of stigma compared with Swedish-born persons with epilepsy (Paper II). Factors that predict higher levels of stigma are seizure frequency, higher levels of anxiety and lower levels of mental health (Paper II). People with epilepsy born outside of Sweden were found to experience multiple stigma that may increase the risk of social isolation and present barriers to epilepsy care (Paper III). Social barriers, stigma and complex medical situations increase the need for support in specialized epilepsy care. A multidisciplinary team that facilitates communication, education, psychological support, and cooperation with external sectors is crucial to support vulnerable persons with epilepsy (Paper IV). This thesis contributes to our knowledge of stigma, stigma-associated factors, and socioeconomic disparities in epilepsy care in Sweden. The results from Paper I-IV highlight the importance of an individual approach acknowledging patients’ social circumstances and the need for multidisciplinary teams in epilepsy care. They further underscore the need for targeted interventions aiming to reduce stigma and improve the support for vulnerable persons with epilepsy.