Browsing by Author "Andersson, Kristina"

Now showing 1 - 4 of 4

Hinder för god kommunikation intraoperativt- systematisk litteraturstudie
(2022-04-29) Lilja, Caroline; Andersson, Kristina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Arbetet på operationssal sker oftast på en relativt liten yta och klassas som en högriskmiljö där flera olika professioner ska samarbeta och arbeta tillsammans med olika utbildningsnivå, olika kunskapsområden och olika mål. För att möjliggöra att säker vård ges är det viktigt att kommunikationen fungerar väl och att inga missförstånd uppstår inom operationsteamet. Brister i kommunikationen sker dagligen och är den enskilt vanligaste orsaken till vårdskador. Genom en förbättring av kommunikationen mellan teammedlemmar och en ökad förståelse av vilka hindren för god kommunikation är kan patientsäkerheten intraoperativt förbättras. Syfte: Syftet med studien var att sammanfatta och granska vetenskaplig litteratur avseende vilka hinder som finns för god kommunikation inom operationsteamet under den intraoperativa fasen. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturöversikt med sökningar utförda i de två databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna utfördes under perioden 220126-220209 och 12 kvalitativa studier identifierades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys analysmetod i nio steg. Resultat: Resultatet av det analyserade materialet resulterade i tre huvudteman följt av sju subteman; Faktorer på individnivå - Sviktande humör och Brist på kunskap/erfarenhet, Faktorer på gruppnivå - Hierarki/rädsla, Brist på tydliga roller och Brist på familjär känsla och Faktorer på organisationsnivå - Miljö och Stress. För att främja god kommunikation i teamet intraoperativt behöver alla nivåer bejakas. Slutsats: Hindren för god kommunikation inom teamet intraoperativt är inte endimensionellt utan bestod av hinder på individ-, grupp- och organisationsnivå och behöver alla involveras i förbättringsarbetet för god kommunikation för att säkerställa patientsäkerheten.
Retoriska mönster i nutida brottsdomar
(2012-10-11) Andersson, Kristina; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Bakgrund och problem: I arbetet undersoks hur domstolar argumenterar i brottma.lsdomar. Kan man pasta att en domstol domer med hjarta och/eller hjarna? Hjarta i den meningen att kanslomassiga overvaganden tar styra vid domstolens bedomning av fallet och hjama i den meningen att logiska overvaganden i stallet far bestamma utgangen. Tanken, att domstolen domer med hjarna och hjarta, ar inte ny utan har funnits med sedan antiken. Da myntades de retoriska begreppen ethos, pathos och logos, som handlar om fomuft och kansla. Till dessa begrepp hor ocksa topiken och statuslaran, som handlar om hur man hittar argument som passar till fomuft och kansla, vilka i sin tur kan anvandas i en rattegang. I var tid finns mycket lite forskning om hur domstolama argumenterar retoriskt och det ar darfor intressant att undersoka detta. Syfte: Undersokningen syftar till att belysa retoriska monster i nutida brottmalsdomar utifran ethos, logos och pathos samt topiken och statuslaran. Avgransningar: Studien omfattar endast domstolens retoriska argumentering i domen i fraga om den tilltalade ar skyldig eller inte till garmngen. Metod och material: Fern brottmalsdomar har valts ut dar det firms en dom bade fran hovratten och fran tingsratten. Metoden utgors av en argumentationsanalys (kvalitativ metod) av domstolens argumentering. Resu I tat och sl utsatse r: Mina resultat visar att argumenteringen val foljer antikens retoriska monster for ethos, logos och pathos forutom topiken, som har anpassats till moderna forhallanden i vissa avseenden. Forslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att undersoka kanslomas betydelse for utgangen av malet.
Revisorns roll som brottsförebyggare – Hur förebygger och hur skulle revisorer kunna bli bättre på att förebygga ekobrott?
(2006) Strauss, Maria; Andersson, Kristina; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Brottsbekämpande myndigheter, som exempelvis Ekobrottsmyndigheten (EBM), har svårt att förebygga ekobrott eftersom de befinner sig långt ifrån där brotten begås. EBM försöker förmedla sin kunskap till aktörer som befinner sig närmare företagen för att på så vis få till stånd ett brottsförebyggande arbete. Revisorer anses vara en viktig brottsförebyggande aktör. EBM samarbetar med revisorernas branschorganisationer FAR och SRS både vad gäller anmälan om misstänkt brottslighet och förebyggande av brott. Revisorers anmälningsplikt vid misstanke om brott har varit omdiskuterad varför det blir intressant att undersöka hur EBM, revisorers branschorganisationer och revisorer ser på revisorn som brottsförebyggare av ekobrott. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur EBM ser på revisorn som brottsförebyggare av ekobrott samt att undersöka hur revisorer och branschorganisationen SRS ser på detta. Skiljer sig EBM:s uppfattningar om revisorer som brottsförebyggare åt från revisorernas egna uppfattningar? Avgränsningar: Undersökningen avgränsas till att undersöka hur revisorer kan förebygga ekobrott ur EBM:s och revisorers perspektiv. SRS och FAR spelar en viktig roll eftersom kontakten med EBM går via dessa branschorganisationer. Endast SRS är intervjuade då FAR inte har haft möjlighet att medverka. Metod: Kvalitativ metod är utgångspunkt för undersökningen. Intervjuer med en företrädare för EBM och en företrädare för SRS samt sex intervjuer med revisorer har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån referensramens material. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att revisorer har en viktig roll i att förebygga att ekonomisk brottslighet begås. EBM:s respektive SRS och revisorernas åsikter om hur revisorer förebygger och bättre skulle kunna förebygga ekobrott stämmer ofta väl överens, men skillnader kan urskiljas. Författarna har reflekterat över att majoriteten av de intervjuade revisorerna inte anser att brottsförebyggande ingår i deras roll, trots att de ändå anser att revisorn har stor betydelse för att minska den ekonomiska brottsligheten i företagen. Denna inställning kan vara en konsekvens av att revisorer inte vill uppfattas som myndigheternas förlängda arm. Förslag till fortsatt forskning: Samarbetet mellan EBM, FAR och SRS har pågått i två år. Det skulle vara intressant att göra en liknande undersökning om några år för att se på om och i så fall hur revisorers inställning till rollen som brottsförebyggare förändrats. Undersökningen visar att ett samarbete mellan Skatteverket, FAR och SRS, liknande det samarbete som idag finns med EBM, vore önskvärt. Att undersöka hur berörda parter ser på ett sådant samarbete skulle vara mycket intressant.
Upplysningar enligt IFRS 7 – Kommer IFRS 7 leda till att användare av företagens finansiella rapporter får en bättre bild av företagens finansiella risk och riskhantering?
(2006) Cederfalk, Mats; Andersson, Kristina; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: En konsekvens av ökad global konkurrens, rörliga växelkurser och räntefluktuation är att många nya finansiella instrument skapats och användningen av finansiella instrument har blivit allt vanligare. I takt med att alltmer komplexa finansiella instrument vuxit fram har frågan om hur finansiella instrument ska hanteras i redovisningen varit föremål för stor diskussion. I dagsläget behandlar IAS 32 upplysningar om och klassificering av finansiella instrument och IAS 30 behandlar specifika regler om upplysningar för banker och liknande finansiella institut. I januari 2006 godkändes en ny standard, IFRS 7, av EU – kommissionen. IFRS 7 ersätter hela IAS 30 och delar av IAS 32. IFRS 7 ska börja tillämpas den 1 januari 2007, men tidigare tillämpning uppmuntras. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om användare av företagens finansiella rapporter i och med införandet av IFRS 7 kommer att få tillgång till information som användarna tidigare inte har haft tillgång till avseende finansiell risk och riskhantering. Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att undersöka vilka upplysningskrav som finns i IFRS 7 som inte funnits i IAS 32. Dessutom begränsas undersökningen till de delar av IFRS 7 som behandlar upplysningar om finansiell risk och riskhantering. Metod: Undersökningen är indelad i två delfrågor. Den första delfrågan undersöks med kvalitativ metod. Avsnitten om finansiell risk och riskhantering i IFRS 7 jämförs med motsvarande avsnitt i IAS 32. Den andra delfrågan undersöks med en typ av kvantitativ metod. I detta avsnitt studeras upplysningar i 62 företags årsredovisningar. Resultat och slutsatser: Undersökningen visar att de största förändringarna i IFRS 7 i jämförelse med IAS 32 är att IFRS 7 kräver upplysning om löptidsanalys för finansiella skulder och känslighetsanalyser för varje typ av marknadsrisk som företaget är utsatt för på balansdagen. Årsredovisningsstudien visar att vissa företag redan idag lämnar upplysning om löptidsanalys och/eller känslighetsanalys. Dessa analyser följer dock inte de krav som IFRS 7 ställer. Det innebär att användarna i och med införandet av IFRS 7 kommer att få ta del av information de tidigare inte har haft tillgång till och att de därmed kommer att få en bättre bild av företagens finansiella risk. Vad gäller finansiell riskhantering har det inte kunnat urskiljas att IFRS 7 kommer att innebära någon stor skillnad i upplysningskraven i jämförelse med IAS 32. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i denna undersökning valt att undersöka ickefinansiella företag i två branscher. Det skulle vara intressant att undersöka hur finansiella företag som tidigare omfattats av IAS 30 påverkas av övergången till IFRS 7.