Browsing by Author "Andersson, Linnea"

Now showing 1 - 6 of 6

“Därför ska du klicka här” En kvantitativ analys av pushnotisers innehåll
(2023-03-10) Andersson, Linnea; Johansson, Emma; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Abstract Title: This is why you should click here Authors: Linnea Andersson and Emma Johansson Level: Bachelor thesis in Journalism Term: HT 2022 Supervisor: Emil Östlund The aim of this thesis is to investigate what characterizes the content of push notifications. More specifically, the study examines what defines push notifications, the tone of the notifications, and how the content differs between public service and commercial media. The study’s framework is based on theories surrounding news selection and commercialization. The results are also analyzed through previous research on forward referencing headlines, news selection by different media types, as well as the frequency of conflicts, individualization, and emotionally charged words. The thesis is based on a quantitative analysis conducted over the course of one week, from November 22, 2022 to November 29, 2022. The basis of the study is the eight most popular news apps in Play Store and App Store. These are Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio Play, SVT Nyheter, and TV4 Nyheterna. In total, 892 push notifications were collected. The results show that interesting news subjects such as sports and crime/law far outweigh important news such as politics and economy in push notifications. Public service media tend to report more informative news. In a similar fashion, famous people (profiles in culture or sports) appear considerably more often than important people (politicians or other people of power). Evening newspapers have a higher share of famous people than other media types, and report more breaking news. However, general news updates were far more common than breaking news notifications. Within all types of media, negative news is the most common. Push notifications often contain emotionally charged words, particularly negative ones. A large majority of the notifications do not portray any conflict. However, the results divided by subject area show that conflicts are most common in political journalism. A large majority also do not contain forward-referencing headlines, but the results indicate that this type of headline is more often used in exclusive news and in content locked behind a paywall. Key words: Push notifications, news application, digitalization, news selection, commercialization, news media, public service, commercial media
Hazel- Ett mjukvarusystem för automatisk och optimal schemaläggning
(2015-06-25) Andersson, Linnea; Bogdanffy, Philip; Jungmark, Erik; Ragnhult, Mikael; Takahashi Boman, Yukie; Talebi, Behrouz; Göteborgs universitet/Institutionen för data- och informationsteknik; University of Gothenburg/Department of Computer Science and Engineering
This report documents the development of a software system for automatic scheduling called Hazel. This system is comprised of a server where an automatic scheduler has been implemented, as well as a web and mobile application that allows users to interact with the system. The scheduler has been developed with the functional programming language Haskell and uses a SAT-solver. Manual scheduling has long been the bane of managers everywhere, as matching the needs of the employer with those of the employee is often a difficult and time-consuming task. There already exists several automatic schedulers that attempt to solve this problem. The issue with said schedulers is that thay tend to be expensive, or developed to only fulfill the needs of a particular organisation. As such, this project has developed a generic scheduler that may be used within several types of smaller organisations.
Personlighet & behandlingsutfall: En klusteranalys av patienterna på terapimottagningen
(2017-12-19) Andersson, Linnea; Norrby, Cornelia; University of Gothenburg/ Department of Psychology; Göteborgs universitet/Psykologiska institutionen
Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns olika kluster med avseende på personlighet bland patientgruppen på en utbildningsklinik för psykoterapi, samt hur dessa eventuella klusters behandlingsutfall såg ut. Deltagare var 900 patienter på terapimottagningen på Psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Tre personlighetskluster framträdde utifrån personlighetsformuläret HP5i, vilka samtliga uppvisade en signifikant förbättring mellan föremätning och eftermätning. Det förelåg dock en signifikant skillnad i behandlingsutfall mellan klustren, där ett kluster uppvisade en något sämre förbättringskurva än övriga.
Semantisk särdragsanalys: behandlingsmetodens effekt på benämningsförmågan hos tre personer med ordfinnandesvårigheter till följd av afasi
(2013-10-18) Andersson, Linnea; Larsfelt, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Semantisk särdragsanalys (semantic feature analysis, SFA) är en behandlingsmetod som används för att behandla ordfinnandesvårigheter till följd av afasi efter stroke. Metoden har tidigare utvärderats med positiva resultat på tränade ord, medan effekten på otränade ord har varierat. Syftet med föreliggande studie var därför att utvärdera metodens effekt på benämningsförmågan av otränade substantiv och verb, både på ord- och på diskursnivå. Studien är den första som utvärderar SFA på svensktalande personer. I studien, som var av single-subject design, deltog tre personer med ordfinnandesvårigheter till följd av olika typ och grad av afasi. Resultaten i föreliggande studie kunde inte påvisa någon förbättring av benämningsförmågan på ordnivå hos någon av deltagarna. Dock kunde en mindre förbättring av benämningsförmågan iakttas på diskursnivå. En av studiens slutsatser är att behandling enligt SFA bör föregås av noggrann utredning av deltagarnas språkliga förmåga för att klargöra om de lämpar sig för behandling enligt metoden.
Stamcellsforskning. En källa till både förhoppningar och oro
(2007-09-21T11:53:39Z) Andersson, Linnea; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Vi har sedan länge varit medvetna om att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler. De adulta stamcellerna har redan sedan årtionden tillbaka använts vid behandlingen av blodcancer. Under senare år har dock stamcellsforskningen utvecklats oerhört och möjligheterna tycks nu oändliga. Att man numera kan isolera totipotenta och pluripotenta stamceller och få dem att dela sig utan att ändra karaktär har öppnat upp för möjligheten att odla stamcellslinjer med oerhörd potential. Eftersom forskningsresultat har visat att stamcellerna under vissa omständigheter kan specialisera sig och förvandlas till mer specifika celler, som till exempel hjärnceller eller muskelceller, hoppas man genom denna kunskap kunna hjälpa patienter som lider av bland annat Parkinsons sjukdom och diabetes. Det finns många andra möjliga medicinska tillämpningsområden för stamcellsforskningen, speciellt med tanke på att denna ännu befinner sig på ett mycket tidigt stadium. Samtidigt som stamcellsforskningen erbjuder nya möjligheter att avhjälpa några av våra vanligaste men svåraste sjukdomar inbjuder den till kommersialisering och annat missbruk. Forskningen drivs idag allt längre och vi kan göra fantastiska saker som man för tio år sedan knappt trodde var möjligt. Vi får dock inte ta alltför lätt på de etiska frågeställningarna kring denna forskning. På samma gång som vi utvecklar metoderna för somatisk cellkärnöverföring kommer vi ett steg närmre att kunna genomföra reproduktiv kloning på människor. Många av de tekniker som finns idag är därför mycket omdebatterade. Vi måste vara vaksamma för de oönskade effekter som forskningen ger upphov till och genom lagar förhindra att dessa effekter uppstår. Det svåra är att avgöra var gränsen skall dras. Vad skall vi tillåta och vad bör vi förbjuda. Vi hamnar återigen i det klassiska dilemmat där möjligheten att lindra eller bota svårt sjuka människor vägs mot risken för missbruk samt risken att människovärdet förminskas eller urvattnas. I slutändan blir det upp till lagstiftaren att avgöra var gränsen skall dras genom att skapa förbudsregler, men i Sverige är vi mycket försiktiga med att begränsa stamcellsforskningen och förbudsreglerna är därför ganska restriktivt utformade.
Vad händer med svensklärarens återkoppling när den landar hos eleven? En fallstudie om återkopplingen till elevernas skrivande i tre gymnasieklassrum
(2016) Andersson, Linnea; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Nyckelord: Återkoppling, feedback, skrivande, elevtext, skrivutveckling, formativ bedömning, bedömning för lärande Sammanfattning I föreliggande studie undersöks återkopplingens plats i skrivundervisningen och elevers uppfattningar och användning av den återkoppling som ges av svenskläraren till deras skrivande i Svenska 1. Det empiriska materialet bygger på 72 enkäter, besvarade av elever i tre olika klasser på en gymnasieskola. Enkätresultat relateras till intervjuer med respektive undervisande lärare för att ge en förståelse av de villkor som eleverna möter i skrivundervisningen. De frågeställningar som ligger till grund för studien berör elevernas uppfattningar om återkopplingens informativa funktion, elevernas tid för bearbetning av återkoppling och elevernas användning av återkopplingen. En sociokulturell teori om lärande och ett situerat lärandeperspektiv är teoretiska utgångspunkter. Lärarens återkoppling antas vara ett medierande redskap och elevens förståelse och meningsskapande av denna skapar förutsättningar för skrivutveckling. Resultatet visar att skrivundervisningen i de tre klassrummen skiljer sig åt och att tidpunkten för när återkopplingen ges är olika. Eleverna uppfattar också att den återkopplingen de får till sitt skrivande är något svagare när det gäller att ge information om hur de ska redigera sina texter än vad som behöver redigeras. Resultatet visar även att det finns en stor variation i elevernas svar vad avser om de använder återkopplingen till att redigera sina texter. En utmaning kan vara att skapa förutsättningar i skrivundervisningen för eleverna att tillvarata den återkoppling som ges. En förändrad undervisningspraktik, där återkopplingen får en mer framträdande roll och ges i ett tidigare skede, kan möjligen göra att fler elever använder den. För att undvika att elevens känslor tar överhanden vid återlämnande av elevtexter föreslås det även att, framåtsyftande återkoppling som eleven kan arbeta med och återkoppling om