Browsing by Author "Andersson, Martin"

Now showing 1 - 12 of 12

Bara bönder? Ekonomisk skiktning och lokalpolitik i ett värmländskt samhälle 1629–1718
(2012) Andersson, Martin; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
This thesis deals with a society long gone: a local peasant community in the hundred of Visnum in central Sweden during the 17th and early 18th centuries. The aim of the study is dual: to examine how the wealth was distributed among the peasants in the local community and how this economical stratification changed over time, but also how the unevenly distributed wealth corresponded with which of the peasants who held public offices on the local political arena. Previous historians have not considered these problems due to lack of source materials. By using a previously neglected kind of source, population registers (mantalslängder), this study fills in the gap between studies done on earlier and later time periods. Although the method approximates a landed peasant’s wealth with the size of the farm he cultivated, thus omitting crofters and other landless people, it is still useful for determining the wealth distribution within the local community, especially regarding the local public office holders. The results of the study of the peasants’ wealth show that the average wealth of the peasants nearly halved during the period 1629–1718. This was due mainly to a rise in population, which led to several peasant families living off acres previously cultivated by one alone. The size of the smallest farms in the area shrunk many times during the period. At the same time, a number of peasants still managed to keep the largest farms (helgärdshemman) undivided for large amounts of time and several generations, hereby creating an economic upper stratum. What in 1629 only had been small differences in wealth had by 1718 grown to become unbridgeable gaps. Except for tenant farmers from one parish particularly rich in farms owned by the nobility, most of the jurors of the local court were freeholders. This is true, although to a slightly lesser degree, also for the church wardens and sexmän. On top of this, the freeholders fully monopolized the position as the hundred’s representative in the peasant estate in the Swedish parliament. Most of the public office holders were richer than the average peasant in the area. But the group was heterogeneous and also poor peasants served as office holders, especially as sexmän. Not all of the public office holders had the same position of influence. Some office holders distinguished themselves from the rest by holding the same position for many years or holding more than one office. These politically influential peasants must have held a deep 87 respect within the local community, as well as they themselves must have been particularly politically interested. A few of them were also amongst the richest peasants, thus forming a small group of men combining both considerable economic and political powers. By covering both these angles, the study lets us witness the formation of a new group within the local Swedish agrarian society: a local peasant elite.
Designing a Meta-Architectural Support för Standard Systems Evaluation A case study at OSS Sales, Ericsson Corporation.
(2002) Aleksic, Darko; Andersson, Martin; Göteborg University/Department of Informatics
The main purpose of this thesis is to contribute to an increased feeling of security and confidence in the process of making a sound choice of a standard system. We started our work with a theoretical study in order to learn about systems, in particular standard systems; methods, in particular methods in information systems development and methodological knowledge i.e. methods from a knowledge perspective. Further on, we assembled a tentative view of the unbalance between our need for knowledge and our accumulated knowledge. Relevant theories, i.e. methods relating to the field of standard systems evaluation, were analyzed and combined by method-fragments. This resulted in, by our means, a confident and secure meta-architecture for standard systems evaluation. We empirically tested the meta-architecture at OSS Sales that needed professional aid in making a sound choice of a standard system for request handling.
Den fallande kroppen
(2016-04-21) Andersson, Martin; University of Gothenburg/HDK - School of Design and Crafts; Göteborgs universitet/HDK - Högskolan för design och konsthantverk
Kolonisationen av Karlskoga. Bebyggelse och befolkning 1540–1620
(2010) Andersson, Martin; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
yftet med föreliggande uppsats är att redogöra för bebyggelsen och befolkningen i Karlskogaområdet under perioden 1540–1620. Målet med uppsatsen är att undersöka hur antalet hushåll förändras under perioden, hur många medlemmar som ingår i ett genomsnittligt hushåll och om ökningen av bebyggelsen och befolkningen under tidsperioden kan visas bero på ett överskott av födslar inom området eller på inflyttning, främst från Finland. Undersökningens grundläggande källmaterial är kronans jordeböcker, vilka för delar av undersökningsområdet finns bevarade först från år 1555. Eftersom dessa i regel bara redogör för den beskattade bebyggelsen måste deras uppgifter kompletteras genom uppgifter om nybyggen och hemmansklyvning. Uppgifter om nybyggen finns främst i särskilda rannsakningslängder från början av 1580-talet samt därefter även i jordeböckerna. Hemmans-klyvning upptäcks då två eller flera brukare står antecknade i samma gård i till exempel tiondelängder eller andra skattelängder. För att bestämma hushållens genomsnittliga storlek finns källmaterial endast för perioden 1606–1619, då det i hjonelagslängder och längder över Älvsborgs lösen redogörs för antalet bönder, hustrur, drängar och pigor. Antalet jordeboksgårdar stiger ständigt under hela undersökningsperioden, från 13 i mitten av 1550-talet till över 50 år 1600 och slutligen 76 år 1620. Allra högst är skattläggnings-frekvensen i slutet av 1580-talet samt kring år 1605. Då den siffran kompletteras med antalet nybyggen och hemmansklyvningen visar det sig emellertid att de snabbaste ökningarna i antalet hushåll äger rum i början av 1580-talet samt åren 1605–1610. 1610 uppgår antalet hushåll till 98, maximum för hela perioden, men därefter faller antalet och är under hela 1610-talet lägre. Vid undersökningsperiodens slut 1620 finns 96 hushåll i området. Den genomsnittliga hushållsstorleken varierar kraftigt under åren 1606–1619, främst beroende på det ojämna antalet tjänstefolk. I befolkningssiffror (för personer mellan 16 och 60 år) innebär det ett maximum 1611 (296 personer) och ett minimum 1617 (209 personer). Hushållens från år till år mycket skiftande storlek medför att det inte är möjligt att ge någon uppskattning av befolkningens storlek under tidigare år. I mindre än 20 % av fallen är det möjligt att fastslå nybyggarnas ursprung. Cirka 15 % av nybyggarna anges uttryckligen vara finnar. Av dessa är de flesta belagda i området redan i början av 1580-talet. Färre än 5 % av nybyggarna har bevisligen sitt ursprung i 30 undersökningsområdet. Även om troligen båda dessa tal är lägre än de verkliga är det ändå troligt att en stor del av nybyggarna är invandrare från andra områden, närmast till hands från Värmland och Närke. Den troligaste förklaringen till invandringen är att den i tidigare studier uppmätta befolkningsökningen leder till överbefolkning och brist på jord i dessa områden, vilket medför att en del människor väljer att bryta ny jord i folktom bygd och dessutom få skattebefrielse för detta.
A Literature Review of the Barriers and Attitudes Towards ICT Integration in the EFL Classroom
(2022-08-03) Andersson, Martin; Skoglund Olsson, Jakob; University of Gothenburg / The Board of Teachers Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
The use of information and communication technology (ICT) has become more widespread in all areas of the world which has made it more relevant to use ICT in schools as well. Therefore, it is important to understand what barriers can block the integration of ICT in the English as a foreign language (EFL) classroom. This literature review aims to investigate what types of barriers hinder teachers from using ICT in the EFL classroom. Simultaneously, it aims to investigate what types of barriers and factors teachers perceive stop them from integrating ICT in their teaching, as well as the effect they have on teachers’ attitudes towards ICT integration. The review includes 11 contemporary studies from various parts of the world. All the included studies were published between the years 2016–2022. Nine main factors have been found, infrastructure, time, training, support, confidence, competence, resistance to change, perceptions and demographics, which acts as barriers affecting teachers’ perception and attitudes regarding the integration of ICT in the EFL classroom. Although the research in this review is rather unanimous there are some studies that point to the contrary regarding the effect age, gender, time and experience has on the integration of ICT in the EFL classroom.
Lönsamhetsprognoser - kan Du Pont-modellen användas från ett prognosperspektiv?
(2008-01-25T12:48:55Z) Andersson, Martin; Nyberg, Olof; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Med hjälp av beräkningar och nyckeltal försöker aktörer på de finansiella marknaderna prognostisera aktiekursutveckling, lönsamhetsutveckling och tillväxt för företag. Inom företagsekonomin diskuteras idag vilka modeller och beräkningar som är relevanta när lönsamhetsprognoser görs. En välkänd modell är Du Pont-modellen som visar hur ett företags lönsamhet kan beräknas som produkten av dess kapitalomsättningshastighet och vinstmarginal. Även om Du Pont-modellen är en välkänd modell, finns det förhållandevis lite forskning som visar hur denna praktiskt kan användas från ett prognosperspektiv. Syfte: Med Fairfield och Yohns (2001) studie som bakgrund, syftar denna uppsats till att undersöka om nedbrytningen av företags lönsamhet, enligt Du Pont-modellen, kan användas för att prognostisera företags lönsamhetsutveckling. Metod: Studien tar en kvantitativ ansats och utgår från ett investerarperspektiv, vilket innebär att den undersöker hur en analys av företags lönsamhetsutveckling, enligt Du Pont-modellen, kan användas av företags externa intressenter för att öka chanserna till lönsamma investeringar. För att testa modellens användbarhet har statistiska regressionsmodeller konstruerats, vilka sedan testats på ett urval av 162 bolag noterade på Stockholmsbörsens Large och Mid Cap-listor. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att den underliggande mixen av ett företags nuvarande lönsamhet, genom dess nivå på kapitalets omsättningshastighet och vinstmarginal, inte är av något informativt värde vid lönsamhetsprognoser. Vidare tyder resultaten på att lönsamhetsprognoser kan förbättras genom att studera förändringen i ett företags kapitalomsättningshastighet men att det inte går att förbättra förutsättningarna för goda lönsamhetsprognoser genom att studera dess förändring i vinstmarginal. Slutligen har en känslighetsanalys genomförts, vilken tyder på att studiens resultat är behäftade med en stor osäkerhet, då det verkar som att extremvärden till stor del driver utfallen från regressionsmodellerna.
Det medeltida Visnum
(2013) Andersson, Martin; University of Gothenburg/Department of Languages and Literatures; Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer
Från en period som omfattar lite drygt trehundra år, från tiden mellan 1200-talets ingång och den nya tidens början, finns ett sextiotal dokument bevarade rörande jordägande och bebyggelse i det sydvärmländska område som utgör Visnums härad. Ungefär en tredjedel av dessa är författade på latin, huvudsakligen från perioden före år 1350. I uppsatsens första del utgår jag från dessa liksom från fornsvenska källtexter för att belysa den medeltida kolonisationen och jordhandeln i området. Sammanställningen är strukturerad kronologiskt, där bebyggelseutvecklingen redogörs för varje enskilt århundrade från 1200-talet och framåt. Inom de olika avsnitten frångås dock den strikta kronologin ofta så att källmaterialet istället behandlas tematiskt. På grund av källäget är det främst klosteraffärer som framskymtar i de äldsta tidevarven, och Varnhem och Riseberga kloster är de tidigaste kända jordägarna i området. Risebergas jordinnehav ökar med tiden, både genom bytesaffärer och genom donationer från fromma kristna. Det går också att i källmaterialet tydligt utläsa hur klostret strävar efter att samla sitt jordinnehav geografiskt, i synnerhet till häradets centralbygd kring älven Vismans södra lopp. Vid medeltidens slut hade Riseberga kloster blivit den utan jämförelse största jordägaren i området, även om också andra andliga institutioner, biskopsstolen i Skara och Mariefreds kloster, ägde jord i häradet. All denna jord kom emellertid att förstatligas i samband med reformationen, vilket är bakgrunden till den höga andelen kronojord i häradet under tidigmodern tid. Från och med åtminstone slutet av 1300-talet går det också att följa det världsliga frälsets jordaffärer i källmaterialet, men uppgifterna är mer strödda och ofullständiga än vad gäller klostergårdarna. Bara ett fåtal frälsemän har varit bosatta i häradet under medeltiden, och vid mitten av 1500-talet saknas adel helt i området. Ägarna till frälsejorden har varit frånvarande, och i många fall utgjorts av de mäktigaste och rikaste personerna i riket. Häradets invånare däremot har gjort få avtryck i källmaterialet före tiden kring år 1500. Först då framträder skattebönderna i källmaterialet i någon vidare utsträckning, och de kända medeltida jordaffärerna självägande bönder emellan är få. Vad gäller den medeltida bebyggelseutvecklingen tycks den tidiga medeltiden ha varit en expansionsperiod, medan det däremot finns ett antal tydliga belägg för bebyggelseregression under 1400-talet. Bilden är dock inte entydig, utan åtminstone i vissa delar av området, kanske främst på frälsejorden, kan också under 1400-talet nya gårdar ha tagits upp. Den andra delen i uppsatsen innehåller avskrifter och översättningar av de använda källtexterna. För varje källa anges också korta kommentarer om hur och var den bevarats, samt uppgifter om eventuell tidigare publicering. I den tredje delen slutligen följer en alfabetiskt ordnad geografisk uppställning av det medeltida materialet gård för gård, med summariska uppgifter om jordnatur, ägare och egendomstransaktioner, samt tre kartor över det medeltida Visnum.
Meningens motstånd. 29 studenters perspektiv på humaniora
(Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, 2014-10-05) Alarcón, Meri; Amundsen Bergström, Matilda; Kaveh, Tania; Pettersen, Vilde Andrea; Jagemark, Lisa; Karlsson, Moa; Juliusson, Carl Magnus; Leffler, Olof; Vikström, Ylva; Andersson, Alexander; Allzén, Simon; Wollter, Sebastian; Lindbo, Johanna; Ramberg, Jens; Lindh, Mattias; Westberg, Anders; Wedin, Robert; Martinsson, Lars; Emanuelsson, Jimmy; Kostenniemi, Peter; Egerzon, Tobias; Svensson, Therese; Jirenfelt, Helena; Lindström, Miranda; Falk, Linus; Möller, Mirjam; Kåregård, Ingrid; Lingaas Türk, Johanna; Andersson, Martin; Andersson, Viktor; Alarcón, Meri; Amundsen Bergström, Matilda; Kaveh, Tania; Pettersen, Vilde Andrea; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet
Många röster har på senare tid uppmärksammat att dagens humaniora är i kris. Marginaliserad av en ointresserad offentlighet, ifrågasatt av andra vetenskapliga discipliner, stundtals betvivlad även av humanister själva. Men hur står det egentligen till med denna påstådda krissituation? Och hur upplever studenterna, en omistlig men i debatten ofta åsidosatt grupp, humaniora och humanistiska studier? I antologin Meningens motstånd presenterar 29 studenter verksamma vid Göteborgs Universitet sina perspektiv på humaniora, i ett försök att komplicera och nyansera bilden av detta ständigt omdebatterade vetenskapliga fält. Antologin är en mångfacetterad samling texter, där kärleksfulla försvarstal blandas med brännande kritik och konstruktiva förändringsförslag. Inga enkla svar ges, men i sex tematiska kapitel introduceras nya infallsvinklar både vad gäller humanioras dåtid, nutid och framtid. Sammantaget lyckas skribenterna därmed om inte utrota idén om humanioras kris så definitivt skapa nytt hopp för framtiden.
Migration och religion strax före Göteborg
(2021) Andersson, Martin; Vidén, Gunhild; Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg
“To Learn English, We Must use English” Teachers’ Perception of the Use of Other Languages in the EFL Classroom in Sweden
(2024-05-06) Andersson, Martin; University of Gothenburg / The Board of Teacher Education; Göteborgs universitet / Lärarutbildningsnämnden
Increased global movement has contributed to greater language diversity in schools, resulting in a growing number of multilingual students. This study explores the beliefs and practices of English as a Foreign Language (EFL) teachers in Sweden regarding the use of other languages than English in the classroom. A qualitative approach using semi-structured interviews was used to collect data from eight in-service EFL teachers from two schools with two distinct student cohorts in terms of language diversity. The results reveal a complex situation where teachers hold a generally positive view of translanguaging, perceiving it as beneficial for both teaching and learning. However, caution is expressed that its use could lead to overreliance on the first language (L1), potentially hindering the development of English. Findings also reveal that while teachers resort to Swedish to increase comprehension and facilitate learning, especially at lower proficiency levels, English remains the primary medium of instruction. The study also points to resistance amongst teachers towards integrating translanguaging within their practice, attributing it to their attitudes, beliefs, and inadequate preparation to work in the multilingual classroom. The findings have implications for a reevaluation of the teacher training programmes and pedagogical strategies to accommodate the needs teachers in of the multilingual classroom. Further research is needed to address these challenges and explore the how and when of strategic translanguaging as a pedagogical tool in the EFL classroom.
Value Relevance Effects of R&D Capitalization in US Companies
(2017-08-08) Andersson, Martin; Byegård, Filip; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
During the last few decades, investments in intangible knowledge have grown in importance. Along with this development, there has been an ongoing discussion on how to best treat such investments in the financial reports. This paper specifically focuses on expenditures labelled research & development (R&D). To this day, there are still significant differences regarding the treatment of such expenditures between the two major accounting standard-setters, FASB and IASB, and despite much critique in research, US GAAP still largely prohibits companies to recognize R&D spending as an asset in the balance sheet. Through the usage of standardized amortization schedules developed by Lev & Sougiannis (1996) and presented by Lev (1999), this paper sets out to investigate the overall value relevance effect of this prohibition. Hypothetical earnings and book values are created with the sole difference being the treatment of its R&D expenditures, and have subsequently been compared with its original counterparts in terms of ability to explain market value. The paper finds clear evidence suggesting that allowing for R&D to be capitalized increases the value relevance, however, still recognizes that all relevant factors might not be accounted for in the investigation. Furthermore, the paper continues by examining how this value relevance effect has developed over the years, but the evidence provided is weak and inconsistent, thus not completely supporting the notion that R&D accounting is an issue that has grown in importance over time.
Varför vill killar inte spela tvärflöjt? En studie om hur barn och ungdomar väljer instrument i musikskolan
(2007) Andersson, Martin; Hallman, Markus; Göteborg University/Department of Sociology
Denna uppsats undersöker varför killar och tjejer väljer så olika instrument på Sveriges musik- och kulturskolor. Syftet är att se om det finns några skillnader i tankesätt mellan killar och tjejer i detta avseende. Vidare vill vi undersöka om musikskolorna omedvetet påverkar barnen samt om de medvetet arbetar med jämställdhet. Vi har i undersökningen använt oss av en enkätstudie som vi genomfört samt statistik över elevunderlaget på två musikskolor i Sverige. Detta har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området. Resultatet visar på att det fortfarande är väldigt ojämnt fördelat på musikskolorna. Det är fortfarande mest killar på instrumenten gitarr, bas, slagverk och saxofon. Tjejerna är i sin tur i kraftig majoritet på stråkinstrument, piano, träblås och sång (både solosång och kör). De skolor som arbetar aktivt för bättre jämställdhet har fått goda resultat. Det verkar dock som att det är svårare att locka killar till traditionellt kvinnodominerade områden än det är att locka tjejer till de traditionellt mansdominerade.