Browsing by Author "Andersson, Moa"

Now showing 1 - 6 of 6

3500 röster på nätet.
(2013-04-09) Andersson, Moa; Skansholm, David; Stensrud, Martin; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; University of Gothenburg/Department of Journalism, Media and Communication; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation
Vad vi har undersökt: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på 3500 kommentarer på Sveriges sex största tidningshemsidor.
Medborgardialog i planeringsprocessen för utveckling av Arvika hamn - Verktyg för demokratiskt inflytande eller för legitimering av redan tagna beslut?
(2019-08-12) Andersson, Moa; University of Gothenburg/School of Global Studies; Göteborgs universitet/Institutionen för globala studier
Syftet med uppsatsen är att utifrån ett governmentality-perspektiv undersöka medborgardialogen i Arvika kommun för att urskilja tendenser gentemot rationaliteterna decentraliserad deliberativ demokrati och urban neoliberalism, samt vad detta innebär för invånares rätt till staden. Studien ämnar därigenom att bidra med ökad kunskap till forskningsfältet om vid vilka premisser medborgardialogen kan bidra till ökad delaktighet och inkludering. Uppsatsen grundas i att tidigare forskning är tvetydig, där ett spår visar att medborgardialog kan stärka invånares makt och delaktighet, medan ett annat identifierar brister vad gäller inkludering och inflytande. Genom analys av dokument och intervjuer fastställs urban neoliberalism som den dominerande rationaliteten i och med medborgardialogens roll i att legitimera ett projekt som grundas i privatisering av bostäder, ett fokus på city branding och ekonomisk tillväxt. Detta får negativa konsekvenser för rätten till staden då invånare inte har möjlighet att påverka projektet i den utsträckning som de har ett behov av. I och med att medborgardialogen varit ett verktyg för urban neoliberalism, kan den inte sägas ha fungerat som ett verktyg för inflytande och rätten till staden i Arvikas fall.
Ove Hidemarks restaurering av Kina slott - slottsarkitektens roll i teori och praktik
(2015-06-15) Andersson, Moa; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård
The Chinese pavilion at Drottningholm is a national historical building, located on the island Lovön in lake Mälaren. In 1991 Drottningholm was included in the World Heritage List, UNESCO. The national property board of Sweden administrates all the national historical buildings and is responsible for the care and maintenance of these buildings. The purpose of this essay is to critically examine Ove Hidemarks’ restoration of the Chinese pavilion and thus illuminate the architects’ role in the restoration process. Furthermore, what significance Hidemarks’ restoration has today for future restorations. The theoretical framework of the essay is based on the question of who has the power over the historical buildings and its representation in a national perspective. The essay gives a summary of the history of restoration during the nineteenth and twentieth century and its’ development in Sweden and Europe with focus on some leading theorists. Further the main subject is about the restoration that Ove Hidemark did in 1989-96. The core of the essay is the Chinese pavilion and the several restorations made through history. Here is the emphasis on Ove Hidemarks restoration which is a rare example of a restoration, where neither the financial or time issue has been directing the project. The Chinese pavilion restoration has historically been governed by volatility in the theory of restoration, the power of authorities’ and the acting architect. The objective of the restoration in 1989-96 was to bring the Chinese pavilion back to its’ original state from the eighteenth century. After a review of construction meetings from the time and Hidemarks’ own description of the restoration, deviations from the goal has been made. The result of this study show that Ove Hidemarks restoration of the Chinese pavilion has greatly contributed to how the national historical building is represent today. His own views and restoration ideology is reflected in the building. Today´s castle architect follows Ove Hidemarks restoration in future restoration efforts. It demonstrates that Ove Hidemarks restoration of the Chinese Pavilion today has become the current.
Pedagogers arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.
(2024-12-03) Alasadi, Randa; Andersson, Moa; Rahimi, Azadeh; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Syftet med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskola och förskoleklass främjar flerspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålen. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med personal i två förskolor och en skola (i förskoleklass) i Göteborgs kommun. Intervjupersonerna arbetar som förskollärare eller barnskötare. Forskningsfrågor rör hur pedagoger arbetar för att främja språkutvecklingen i svenska och modersmålen hos flerspråkiga barn och vad pedagoger anser är av betydelse för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har analyserat resultaten utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt kompletterat med begrepp såsom interkulturell utbildning, vardagsnationalism, flerspråkighet, transspråkande, relationellt agentskap och gränsrum. Resultaten visar att arbetet med flerspråkighet i förskolan till stor del handlar om att bidra till en uppmuntrande, tillåtande och inkluderande verksamhet. I arbetet med flerspråkighet i förskoleklassen visade det sig att pressen på att barnens kunskaper i svenska måste ligga på en särskild nivå för att de ska klara av skolgången är starkare. På grund av det lade personalen en större vikt vid att de skulle lära sig majoritetsspråket.
Sjuksköterskans upplevelser av tvärkulturell kommunikation
(2021-02-26) Andersson, Moa; Lindh Larsson, Emilia; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Migranter till Sverige har ökat markant de senaste årtionden, vilket leder till att sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter med olika kulturella bakgrunder som därmed har olika språkkunskaper. När språket blir ett hinder i kommunikationen påverkas omvårdnaden och avsaknaden av ett gemensamt språk leder till barriärer, både språkligt och kulturellt, mellan patient och sjuksköterska. Kommunikation är ett viktigt redskap för sjuksköterskan som i sin roll har uppgift att informera patienten kontinuerligt. Enligt lag ska sjuksköterskan erbjuda lika vård oberoende av patienternas språkliga förutsättningar. Utgångspunkten för att bedriva lika vård är kommunikationen och språkbarriärer förhindrar sjuksköterskornas arbete i omvårdnaden utifrån kärnkompetenserna och ICN:s etiska koder. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av språkbarriärer i kommunikationen, med patienter som inte talar landets officiella språk. Metod: En litteraturöversikt som baseras på tolv vetenskapliga artiklar, varav nio kvalitativa, två kvantitativa metoder samt en mixad metod. Artiklarna valdes efter en systematisk litteratursökning. Dataanalysen av artiklarna genomfördes efter Fribergs modell (2017b), där delar av studier skapade en ny helhet. I analysen framkom likheter mellan artiklarna som identifierades till teman och subteman. Resultat: Tre teman identifierades i analysen: (1) konsekvenser av språkbarriärer, (2) tolkningskvalitét och (3) sjuksköterskans hantering och strategier för alternativ kommunikation. Slutsats: Språkbarriärer hindrar en god och tillfredsställd kommunikation vilket leder till konsekvenser i omvårdnaden för både sjuksköterska och patient. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskorna får ökad kunskap och utbildning för att överkomma språkbarriärerna.
”Slödder och parasiter” – en kvalitativ studie om hur biståndsmottagande konstrueras på internetforumet Flashback
(2016-01-25) Wennesjö, Mimmi; Andersson, Moa; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Denna studie syftar till att undersöka hur biståndsmottagare och biståndsmottagande förklaras och framställs på internetforumet Flashback, samt hur dessa framställningar bemöts på forumet. Tidigare forskning vilken berört åsikter och attityder gentemot biståndsmottagare har påvisat att åsikter om att biståndsmottagare är lata, utnyttjar systemet och saknar ambition att förändra sin situation har varit vanligt förekommande. Vidare har forskning visat att biståndsmottagare ofta är medvetna om allmänhetens attityder, och att dessa fördomar i sin tur kan påverka klienternas självbild. Med internet har dessa åsikter blivit enklare för allmänheten att ta del av, således syftar studien till att skapa en djupare förståelse för hur användare på internetforum genom claim making strategier konstruerar biståndsmottagare som antingen värdiga eller ovärdiga, och vilka attityder biståndsmottagare kan mötas av. Vidare vill vi undersöka hur personer som utger sig för att vara biståndsmottagare på internetforumet bemöter de uttryckta åsikterna kring ekonomiskt bistånd. Empirin bestod av 578 inlägg vilka samlades in från diskussionstrådar på Flashback, och utifrån en tematisk analys sorterades inläggen sedan in i olika teman. I analysen framgick att de dominerande tolkningsrepertoarerna kunde härledas till individens karaktär, där det bortsågs från att det är en komplex verklighet bestående av både strukturella och individuella orsaker vilka kan föranleda ett behov av ekonomiskt bistånd. Vidare kunde vi i analysen identifiera en genomgående tendens där inläggsförfattarna på Flashback kontinuerligt konstruerade biståndsmottagare som antingen värdiga eller ovärdiga. Denna konstruktion av värdig- eller ovärdig biståndsmottagare påverkade även biståndsmottagares möjlighet att beskriva sig själva, där de antingen kunde positionera sig som den ovärdige biståndsmottagaren eller den värdige. Det var dock svåruppnåeligt att uppfylla de krav vilka ställdes för att kunna passera som värdig