Browsing by Author "Andersson, Sanna"

Now showing 1 - 6 of 6

Att samtala med personer som har oro och ångest – telefonrådgivning inom primärvård
(2017-12-19) Andersson, Sanna; Schubertsson-Larsson, Josephine; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem och allt fler vårdsökande inom primärvården besväras av oro och ångest. Den första vårdkontakten sker i många fall med distriktssköterskor i telefonrådgivning. Att arbeta med telefonrådgivning har beskrivits som utmanande och komplext till följd av avsaknad av visuell kontakt mellan den vårdsökande och distriktssköterskan. I forskning beskrivs en tids-, kunskaps- och resursbrist inom primärvården i relation till samtal med personer som har oro och ångest, i telefonrådgivning. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att samtala med personer som har oro och ångest i telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Kvalitativ, semistrukturerad intervjumetod med en induktiv ansats användes. Tio distriktssköterskor med minst ett års erfarenhet av telefonrådgivning inom primärvård, från åtta olika vårdcentraler, intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier med åtta tillhörande subkatagorier. Kategorierna som framkom var: Dagens samhälle bidrar till en komplex telefonrådgivning, Att skapa ett bra samtal: en utmaning, Att ta hjälp av stöd vid bedömning: en trygghet samt Samspel och bemötande: det goda samtalet är möjligt. Slutsats: Avsaknad av visuell kontakt upplevdes vara det största hindret vid samtal med personer som har oro och ångest i telefonrådgivning. Det var viktigt att distriktssköterskan hade en god kommunikationsförmåga för att skapa en ömsesidig dialog. Det krävdes även att distriktssköterskan tog sig tid, lyssnade aktivt och var fullt fokuserade på den vårdsökande för att möjliggöra skapandet av ett vårdande samtal.
Climate-Related Disclosures in Financial Statements - A Study on the Connection with Front-End Disclosures and the Role of Institutional Investors
(2025-08-21) Adolfsson, Malin; Andersson, Sanna; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
This study examines the impact of climate-related disclosures in the front-end of the annual report and institutional ownership on climate disclosures in the financial statements. Using a sample of Swedish companies listed on Nasdaq Stockholm across the large-, mid- and small-cap segments for the years 2023 and 2024, we find that climate-related disclosures in the front-end have a positive association with the probability of providing climate information in the financial statements. Specifically, firms that have a larger degree of climate-related disclosures in the front-end of their annual reports are more likely to integrate this information into their financial statements. We also find partial evidence that institutional ownership is negatively associated with climate disclosures in the financial statements. While prior research often positions institutional investors as drivers of improved climate disclosures, our findings provide some evidence that firms with a higher proportion of institutional ownership may exhibit lower levels of climate disclosure and transparency. The findings of this study contribute to the limited academic literature on the connection between climate disclosures in the front- and back-end of annual reports, as well as the role of institutional owners in influencing climate-related disclosures in the financial statements. This study also provides practical implications for regulators and policymakers by offering timely insights into the integration of climate disclosures during a period of significant and ongoing regulatory change.
Hälsan skiftar
(2013-06-26) Andersson, Sanna; Ling, Camilla; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Denna studie hade som syfte att ta reda på om skiftarbetarna på ett större företag inom tillverkningsindustrin följer riktlinjerna för frukt och grönt och fisk enligt Livsmedelsverket (2013b) när det gäller kostvanor och vad de skulle önska för hjälp eller förutsättningar för att kunna förändra om de anser sig behöva det. Detta utifrån att det kan vara svårt att själv genomföra en förändring av sina kostvanor. Utefter en enkätundersökning och två fokusgruppsintervjuer blev resultatet gällande respondenternas kostvanor att dessa speglar svenskarnas i stort. Deras konsumtion av fisk, frukt och grönt ligger under de fastställda rekommendationerna men på samma nivå som resten av befolkningen. Gällande antal mål per dag hos respondenterna nådde nästan hela gruppen upp till rekommendationerna, men det går tyvärr inte att utläsa vilka måltider det rör sig om. När det gällde hjälp och förutsättningar för att kunna förändra sina kostvanor så önskade de tillgång till nyttig mat till ett bra pris, bland annat i restaurangen på arbetsplatsen men även i automaterna. Matrasten är också något respondenterna önskar kunde vara längre, och att det skulle finnas möjlighet till femminuters pauser där mellanmål skulle kunna intas. Genom att utgå från de anställdas egna önskemål så kommer troligen förändringarna att uppskattas mer då de anställda känner att deras åsikter faktiskt blir hörda. Slutligen önskas fler studier som utgår ifrån vad de som arbetar skift önskar för att förbättra arbetsplatsen och deras hälsa.
Kuratorers berättelser - en narrativ studie om rollen som kurator inom hälso- och sjukvården
(2015-02-13) Andersson, Sanna; Ragnarsson, Mattias; Youngström, Daniel; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvården berättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratorn upplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriserar yrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. De frågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälp för att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorerna själva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll i hälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sin yrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes en narrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur de upplever kuratorsrollen. Sex samtal genomfördes med sex olika kuratorer på tre olika sjukhus. En fenomenologisk ansats har präglat studiens samtliga moment, då ambitionen varit att försöka förstå verkligheten så som den ter sig för kuratorerna själva. För att förstå kuratorerna och deras berättelser valdes också symbolisk interaktionism som ansats samt rollteori som teori i analysen av empiri. Resultatet av studien delades in under tre teman; professionen kurator, rollen som kurator på en medicinsk scen och strävan mot professionalisering. Kuratorerna själva såg sin roll som ett viktigt komplement till övriga sjukvården, kuratorn kunde med sitt perspektiv se patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Essensen i kuratorsrollen upplevde kuratorerna vara samtalet, och sågs som en grund i allt relationsskapande. Kuratorerna hade även arbetsuppgifter som var av mer praktisk karaktär, dessa uppgifter upplevdes dock inte alltid som lika viktiga eller intressanta. Flera av kuratorerna berättade om rollen som ensam i en medicinsk kontext. Kuratorerna upplevde en ständig kamp om att synliggöra sig för andra personalkategorier inom hälso- och sjukvården. Rollen upplevdes för flera av kuratorerna som otydlig och vag och det fanns en önskan om tydligare ramar och en tydligare beskrivning av kuratorsrollen för andra personalkategorier. Som en del i en professionaliseringsprocess av kuratorsrollen var en legitimation för kuratorer något som diskuterades i samtalen. Kuratorerna fick berätta hur de såg på en eventuell legitimation och flera upplevde att den skulle kunna bidra till tydlighet och fungera som statushöjande i förhållande till andra professioner inom sjukvården.
Mot en framtid med distansarbete: Utmaningar och lärdomar för effektiva styrsystem inom vinstdrivande och icke vinstdrivande organisationer
(2023-06-29) Andersson, Sanna; Haraldsson, Filippa; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund: En av fyra hade tackat nej till ett jobberbjudande där möjligheten till distansarbete inte erbjuds, vilket tyder på att fler organisationer kommer att behöva överväga att erbjuda detta i framtiden. Fler organisationer kommer därmed vara i behov av att erhålla insikter samt ta del av andras erfarenheter kring vilka typer av styrsystem och kontrollmetoder som fungerar bra och mindre bra vid distansarbete. Kan det vara så att vinstdrivande och icke vinstdrivande organisationers styrsystem behöver genomgå olika förändringar för att bibehålla kontroll? Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge insikter kring hur styrsystem i vinstdrivande och icke vinstdrivande organisationer har påverkats av omställningen till en ökad grad av distansarbete. Vidare syftar den till att identifiera likheter och skillnader kring hur deras styrsystem har påverkats. Metod: För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet har en kvalitativ metod genom åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet analyserades därefter med hjälp av en tematisk analysmetod. Slutsatser: Gällande resultatstyrning kunde slutsatsen dras att de icke vinstdrivande organisationerna övergick mot en något högre grad av resultatstyrning, medan de två vinstdrivande företagen behöll i princip samma nivå som tidigare. Vidare kunde slutsatsen dras att ingen markant förändring i styrka skedde i handlingsstyrningen i någon av organisationerna då den varken blev svagare eller starkare. Samtliga organisationer genomförde dock ändringar i sina rutiner och processer. Angående personal- och kulturstyrning kunde slutsatsen dras att samtliga organisationer hade svårigheter kring att bibehålla samma grad av denna styrning och därmed tvingades minska den.
När debatten tystnar – En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk press
(2013-09-20) Andersson, Sanna; Johansson, Sofia; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism, Media and Communication
Titel: När debatten tystnar – En kartläggning av hur genusforskning skildras i svensk press Författare: Sanna Andersson och Sofia Johansson Kurs: MK1500, Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap Termin: Vårterminen 2013 Handledare: Britt Börjesson Sidantal: 51 sidor/16 142 ord Syfte: ”Att kartlägga och analysera hur ämnet genusforskning skildras i svensk press samt vilka som hörs” Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: 425 artiklar som fångats upp av sökordet genusforsk* i fjorton svenska tidningar mellan 1 januari 2008 – 31 december 2012 Huvudresultat: Vårt resultat visar att artiklar där genusforskning nämns främst hamnar på nyhetsplats. Det sakområde genusforskning främst figurerar inom är kultur och väldigt få artiklar har ett huvudsakligt fokus på genusforskning. Den svenska pressen skriver övervägande neutralt om genusforskning, men vi har även funnit en större andel positiva artiklar jämfört med de av negativ karaktär. Genusforskare är nästan aldrig skribenter till artiklarna där genusforskning nämns. Genusforskare är citerade i hälften av artiklarna de nämns i. Vårt resultat visar på en ökning av antal publicerade artiklar innefattande vårt sökord åren 2008-2012. Artiklarna har under vår femårsperiod minskat i negativitet och ökat i positivitet. Andelen debattartiklar har minskat, så även det sammantagna åsiktsmaterialet.