Browsing by Author "Andersson, Sarah"

Now showing 1 - 4 of 4

Delaktighet En kritisk analys av kunskapsinsamling för kulturmiljöunderlag
(2011-03-28) Andersson, Sarah; University of Gothenburg/Department of Conservation; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvård
This essay examines how evaluations of cultural environments can be created against the current objectives summarised as everyone's participation. The question is justified in light of previous research demonstrating how practical work is often characterised by a conservative approach towards cultural environments as objects whose intrinsic values are static and can only be defined by antiquarian expertise. The current prevailing approach to cultural environments is instead focused on the environment and landscape; understanding its values as being in constant change and seeking a participatory perspective. To investigate how constructing an evaluation can relate to the current objectives, a case study of the former Nylöse parish house in Gamlestaden, Göteborg, is performed. In the study actor-network theory (ANT) is applied as a tool and with it the methodological principle of following the actors. This procedure means that all actors traced in the network of the parish house are therefore participating, and the qualities they observe should be understood as actor-network effects; as consequences of the translations. The qualities that appear show, among others, two fundamentally different understandings that can be related to Latour's distinction between matters of fact and matters of concern, through which the result of the first the parish house becomes a failure and of the latter a success. The conclusion reached is that the ANT is a relevant tool to apply in the work of creating evaluations since this avoids laying down categories in advance, which differs from the traditional object-oriented approach. The implication of this is twofold: firstly, everyone’s participation is enabled, and secondly, job-specific concepts that can obstruct communication are excluded. The question that arises is whether the cultural-historical expertise may become less important, but as the study shows the problem is not the expertise in itself but the application of it in advance, i.e. before everyone's participation is made possible. The results of the study show the possibility to gather complex, heterogeneous, inclusive and well-founded knowledge for evaluations of cultural environments by following all the actors and afterwards applying culturalhistorical perspectives.
Gamlestaden. Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie.
(Göteborgs universitet, 2015) Andersson, Sarah; Olsson, Krister; Wetterberg, Ola; Institutionen för kulturvård
Kinnekullebanan ur ett lokalt perspektiv. Samtal om banan, landskapet och framtiden
(Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, 2013) Andersson, Sarah; Weijmer, Malin
Var e´ brudarna? Avsaknad av identifikationsmöjligheter ur ett intersektionellt perspektiv
(2008) Andersson, Sarah; Larsson, Elin; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Sammanfattning Undersökningen är en kritisk granskning av ett pedagogiskt arbetssätt som används i en åldersblandad klass (år 3-4) på en skola i en av Göteborgs nordöstra stadsdelar. Undervisningen i denna klass bygger på att eleverna dagligen får brev och uppgifter från olika karaktärer hämtade ur barnlitteraturens värld. Då alla elever i klassen har svenska som sitt andraspråk har arbetssättet i första hand ett språkutvecklande syfte, ett syfte som också i stor utsträckning uppnås. Vi har dock kunnat konstatera att klassens lärare, som ansvarar för att välja ut litteraturen, saknar mångfaldsperspektiv utifrån faktorer som genus, klass, etnicitet/nationalitet och sexualitet. Denna omedvetenhet leder till att majoriteten av barnboksfigurerna faller inom de rådande normer som genomsyrar vårt samhälle: det vill säga vita, heterosexuella medeklassmän/killar dominerar. Avsaknaden av mångfald stämmer illa överens med målen i de styrdokument (Lpo 94) som pedagogerna är ålagda att följa. Vårt syfte med studien är att söka svar på i vilken utsträckning eleverna har möjligheter att identifiera sig med de barnboksfigurer de arbetar med, samt vilka betydelser vi kan se att avsaknad av identifikationsmöjligheter får. Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer med elever utgör den viktigaste empirin. Vår teoretiska grund bygger på poststrukturalism och vårt främsta analysverktyg är intersektionalitet, ett begrepp som används för att skapa förståelse för hur olika maktasymmetrier (t ex genus, klass, etnicitet/nationalitet) samverkar. Vi kan, utifrån intervjumaterialet, se att ovan nämnda faktorer verkar ha betydelse för möjlighet till identifikation. Den verklighet som är elevernas finns i alltför liten utsträckning representerad bland barnboksfigurerna och detta menar vi bidrar till att reproducera de hierarkiska samhällsnormer som råder. Vi kan också se att elevernas förståelse av figurerna skapas i en komplex process där samhällets värderingar och normer ständigt närvarar och återskapas.