Browsing by Author "Andersson, Sebastian"

Now showing 1 - 4 of 4

Saknade och oönskade turister - Lokalbefolkningens inställning till turism i en pandemi
(2020-11-27) Andersson, Sebastian; Dolff, Ida; University of Gothenburg/Department of Earth Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för geovetenskaper
Tourism impacts the places where it occurs, as well as the local population in these places. Hence, it’s important to involve the local population in the planning of tourism and tourism development. The level of involvement is reflected in the local population’s experience of, and attitudes towards tourism. The World Heritage site in Visby attracts a large number of tourists each year and is an important source of revenue for the entire Gotland region. Earlier studies show that Gotland’s local population generally exhibits a positive attitude towards this tourism. However, knowledge is lacking concerning differences in attitudes among different segments of this population. The object of this study is to examine if there is a geographical pattern in the attitudes toward tourism in the local population on Gotland, as well as to examine if the attitudes have changed since the outbreak of covid-19, which threatens the upcoming peak season for tourism on the island. The results confirm the generally positive attitudes shown in previous studied. Furthermore this study shows that there are no differences in attitudes between those segments of the population living within, near or far from the Visby Heritage Site. Since the outbreak of covid-19, however, some respondents state that they have changed their attitudes: some are now more positive, while others say they now have a more negative attitude towards tourism.
Vård i livets slutskede för personer med intellektuell funktionsnedsättning - En litteraturöversikt
(2019-06-28) Andersson, Sebastian; Raif, Merisha; Göteborgs universitet/Institutionen för data- och informationsteknik; University of Gothenburg/Department of Computer Science and Engineering
Personer med intellektuell funktionsnedsättning erhåller ofta en bristfällig palliativ vård. De är underrepresenterade i den specialiserade palliativa vården och det är istället vanligt att de vårdas i hemmet i livets slutskede. Hos personer med intellektuell funktionsnedsättning förekommer ofta språksvårigheter eller svårigheter att uttrycka sig. Detta medför att hinder för personernas delaktighet kan uppstå i den palliativa vården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hinder för och möjligheter till delaktighet i den palliativa vården för personer med intellektuell funktionsnedsättning ur vårdpersonals perspektiv. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom databassökningar med specifika sökord i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Åtta originalartiklar av kvalitativ art inkluderades och samtliga genomgick kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten visade fyra teman: kommunikation – en grund för delaktighet, vikten av kompetens och kunskap, relationens betydelse för delaktighet samt ge möjligheter till självbestämmande. Dessa fyra temana beskriver möjligheter till och hinder för delaktighet som kan förekomma vid vård vid livets slutskede för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Slutsats: En fungerande kommunikation är grundläggande för att främja delaktighet och möjlighet till självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Kunskap och erfarenhet från vårdpersonal är något som krävs för att kunna skapa relationer och även ta tillvara resurser i omgivningen, såsom anhöriga och andra närstående.
”VI VET ALDRIG VAD VI KOMMER MÖTA” En kvalitativ studie av risker i uppsökande socialt fältarbete
(2018-12-14) Oseghale, Victor; Andersson, Sebastian; Göteborg University/Department of Social Work; Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete
Studien syftar till att undersöka risker som fältarbetare i Göteborgs stad upplever i sitt uppsökande arbete. Studien undersöker vilka förutsättningar som finns för riskers uppkomst, vilka risker som finns, hur de riskerna påverkar fältarbetarna samt hur riskerna hanteras. Studien har ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Med hänsyn till ämnets begränsade kunskapsläge utfördes studien utifrån en explorativ ansats. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio fältassistenter från sex fältgrupper i Göteborgs Stad. Materialet kodades induktivt och analyserades utifrån ekologisk systemteori och kommunikationsteori. Fältarbetarna uttryckte att de upplever ofrånkomliga risker i deras arbete som de måste förhålla sig till. Studien visade att en del av de risker som fältarbetarna upplever stämmer överens med vad som påvisats i tidigare forskning om socialarbetares utsatthet för risker. Utöver allmängiltiga risker i socialt arbete innehåller uppsökande socialt fältarbete även specifika förutsättningar för riskers uppkomst. Fältarbetets specifika förutsättningar består i att det utförs på en arena utanför socialarbetarens kontroll. Studien visade riskers bakomliggande motiv, samt fältarbetares tröskel för vilka risker som de tolererar, har betydelse för hur de påverkas av risker. Studien fann fyra olika principer som fältarbetarna utgår från när de hanterar risker: Principen om att risker ska tas på allvar, principen om avdramatisering, principen om att påtala sitt syfte samt principen om kompensation.
Vilka aktiebolag väljer frivillig revision? En kvantitativ studie om vilka egenskaper svenska aktiebolag har som väljer frivillig revision
(2022-09-08) Bengtsson, Hugo; Andersson, Sebastian; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Sammanfattning Revisionsplikten borttagande år 2010 innebar att de minsta aktiebolagen inte längre var tvungna att ha en revisor. Revisorns uppgift är att granska företagens finansiella rapporter samt förvaltning. Regeringens grund till lagändringen var att det skulle bidra med positiva effekter för samhället och kostnadsbesparingar för de mindre bolagen. I utredningar som studerat utfallet av lagändringar råder det tvivel om utfallet blev som det var tänkt. Riksrevisionen menar att de negativa följderna av lagändringen är större än de positiva. Studiens syfte är att kartlägga i vilken omfattning svenska aktiebolag väljer frivillig revision samt studera vilka egenskaper aktiebolag som frivillig väljer revision har. Målet är att studien ska bidra med ett viktigt tillskott till debatten, till revisionsbyråer och till fortsatt forskning inom området. Förklaringsvariabler, förankrade i tidigare forskning, har valts för att se vilka av dem som har en statistiskt signifikant påverkan på responsvariabeln frivillig revision. Intressentmodellen, informationsassymmetri teorin och principal-agentteorin har använts för att ge en ökad förståelse om variablernas påverkan på valet av frivillig revision. Studien har antagit en deduktiv ansats och ämnar att genom en kvantitativ studie kunna besvara vilka egenskaper aktiebolag som frivillig väljer revision har. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av Business Retriever och kartläggningen av bolagen har gjorts i Excel. Medan den logistiska regressionsanalysen och de andra statistiska testerna har utförts i statistikprogrammet Stata. Antalet bolag som studerats i studien är 357 672, detta är svenska aktiebolag registrerade före 2018-01-01 som inte är revisionspliktiga. Förklaringsvariablerna i studien är omsättning, skuldsättningsgrad, kassalikviditet, tillväxt, lönsamhet och antalet styrelsemedlemmar. Responsvariabeln är frivillig revision. Avslutningsvis väljer cirka 24% av bolagen utan revisionsplikt att anlita en revisor. Studiens slutsats är att alla utvalda förklaringsvariabler har en signifikant påverkan på valet av frivillig revision samt aktiebolag som väljer frivillig revision har högre omsättning, högre skuldsättningsgrad, högre kassalikviditet, lägre tillväxt, lägre lönsamhet och fler styrelsemedlemmar.