Browsing by Author "Andersson, Susanna"

Now showing 1 - 3 of 3

Floral Scents in Butterfly Foraging and Pollination
(2001) Andersson, Susanna
Screeningplanen i praktiken
(2012-02-16) Andersson, Susanna; Sjöstrand, Pernilla; University of Gothenburg/Department of education and special education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Syfte: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger/speciallärare använder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i så fall hur Screeningplanen har förändrat deras syn på elevers läs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte är att undersöka vilka pedagogiska insatser som sätts in som träning och kompensation så att skolan kan stötta eleven i sin läs- och skrivutveckling. Teori: Läsning är produkten av avkodning och förståelse, L= A x F, där A är avkodning och F är förståelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta är en förenklad syn på läsning och menar att förutsättningen för läsning är att eleven är motiverad och har mental energi för att utveckla en god läsning. Ytterligare en viktig faktor tas därför med i formeln, nämligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till läs- och skrivsvårigheter; språkliga faktorer, begåvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsättningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist på läsövning och fo-nologiska faktorer. Järpsten (2010) påpekar också att screening är ett pedagogiskt verktyg för att utvärdera om den egna undervisningen har önskad effekt. Wolff (2010) tydliggör att scre-ening inte innebär att kategorisera elever utan påpekar att screening är ett sätt att uppmärk-samma elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Screening ska sedan ligga till grund för vilka stödinsatser som ska sättas in. Jacobson (2000) menar att kom-penserade hjälpmedel möjliggör vägen till inkludering och delaktighet samt att kompensation kan höja elevens motivation till vidare inlärning. Metod: Studien baseras på två olika metoder, enkätundersökning samt intervjuer. Metodtrian-gulering har i denna studie som syfte att belysa forskningsområdet på ett mer allsidigt sätt. Resultat: Det som framträder i studien är att specialpedagoger/speciallärare använder Scre-eningplanen som ett pedagogiskt verktyg för att uppmärksamma elever som riskerar att inte nå målen i ämnet svenska. Respondenterna och informanterna uttrycker att deras syn på elevers läs- och -skrivutveckling inte har förändrats, men i studien framkommer det att Scre-eningplanen har bidragit till att skolorna uppmärksammar elever och kartlägger samtliga ele-vers läs- och skrivutveckling över tid. Dessutom har Screeningplanen bidragit till att skolorna numera använder normerade tester, som är mer tillförlitliga. Screening medför att skolorna skapar adekvata åtgärder för att förhindra att svårigheterna kvarstår och att eleven får möjlig-het att utvecklas utifrån sina förmågor och styrkor. Parallellt med pedagogiska åtgärder er-bjuds eleven alternativa lärverktyg för att överbrygga svårigheter. Det möjliggör att elever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att tillägna sig och redovisa sina kunskaper samt utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar och förmågor.
Snö, blod och körsbärsblommor: Lexikografisk behandling och språkbrukares beskrivning av färger i svenska språket
(2023-02-10) Andersson, Susanna; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I denna masteruppsats undersöks hur färger kan förklaras med ord. Med utgångspunkt i teoretisk lexikografi analyseras definitioner av elva färgbeteckningar – SVART, VIT, RÖD, GUL, GRÖN, BLÅ, BRUN, ORANGE, ROSA, LILA och GRÅ – i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO 2021). En enkätundersökning bland ordbokens mål-grupper (N=523) belyser ordbokens språkliga och kulturella förankring i valet av referensobjekt, färgens lexikala prototyp. Beskrivningar av de elva färgbeteckningarna i SO (2021) inleds vanligtvis med relativsatsen ”som har färg som ...”. Satsen följs av en eller flera av tre definitions-typer: (1) definition genom referens till prototypiskt objekt, (2) definition genom relation till andra färger, samt (3) definition genom fysiska egenskaper. Nio av de elva färgbeteckningarna definieras genom referens till objekt. I jämförelsen mellan dessa och de alternativ som respondentgrupperna identifierar som mest typiska för respektive färgbeteckning i enkäten, råder högst samstämmighet mellan SO (2021) och de respondenter som har svenska som förstaspråk och som har bott största delen av sitt liv i Sverige (n=436) eller i Finland (n=54). En majoritet i samtliga respondentgrupper stödjer ordbokens val av referensobjekt för BLÅ, VIT och ORANGE, och avvisar ordbokens val av referensobjekt för GUL, BRUN och SVART. Respondentgrupperna är mest oense om bästa exempel på ROSA, som SO (2021) inte definierar genom referensobjekt. Oenigheten om ROSA ses även inom gruppen respondenter med svenska som förstaspråk som bott största delen av sina liv i Sverige; en grupp som i övrigt uppvisar få ålders- och könsbaserade skillnader i val av referens-objekt. Sammantaget visar analysen att valen av referensobjekt i SO (2021) i huvudsak är språkligt och kulturellt förankrade såväl hos ordbokens målgrupper, som universellt i tidigare internationell forskning. Samtidigt identifierar uppsatsen en rad inkonsekvenser i definitionsmetoder och definitionsvokabulär, och kan därigenom bidra till kommande uppdateringar av ordboken.