Browsing by Author "Andreasson, Karin"

Now showing 1 - 3 of 3

Är du entreprenör? - En studie om hur rådande normer påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag
(2015-07-08) Andreasson, Karin; Ekberg, Linn; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Kvinnan har i alla tider drivit företag, men ändå inte varit lika accepterad som mannen när man talar om entreprenörskap. Syftet med den här studien är att undersöka hur rådande normer kring entreprenörskap påverkar meningsskapandet hos kvinnor som vill starta företag. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts; fyra med personer som arbetar inom området för entreprenörskap samt två med personer som idag är verksamma entreprenörer. Slutsatsen är att entreprenöriella sammanhang är till stor del uppbyggda på strukturer där mannen är norm, vilket leder till att kvinnor inte identifierar sig som entreprenörer i samma utsträckning som mannen gör. Därmed blir den meningsskapande processen negativt påverkad och kvinnor har på grund av detta ett längre steg till att starta företag.
Is there a need to stabilize Flexible Working Arrangements? A qualitative case study within the Swedish public sector
(2018-07-03) Andreasson, Karin; Hansson, Sara; University of Gothenburg/Graduate School; Göteborgs universitet/Graduate School
Work-life flexibility has influenced the way work is organized in modern organizations, which has led to a widespread adoption of the concept Flexible Working Arrangements (FWAs). While FWAs is a well-researched area, there are still significant limitations in previous literature. Previous studies on FWAs tend to focus directly on the implications of flexibility in relation to work-family conflicts. This study aims to broaden the understanding of how FWAs are used and understood in practice and the consequences of having a flexible work-life within the Swedish public sector. Drawing on a comparative approach to explore similarities and differences between employees and managers in relation to existing policies, this study contributes with several main findings. First, by taking the lens of boundary theory, employees' and managers' engagement in diverse types of boundary work practices could be explained. In addition, a kind of boundary loyalty has been identified where the employees gave accounts of a loyalty and respect towards the boundaries between domains. Secondly, the findings of this study point towards a need to stabilize the FWAs for a number of reasons. Lastly, this study may provide inspiration for future research of how the concept of FWA can be used and understood in practice, and the implications an increasingly flexible work-life can have for people working in an organization.
Sjuksköterskans ansvar? - En litteraturstudie om sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete med patienter inom slutenvården.
(2011-01-31) Andreasson, Karin; Sörensen Riise, Karina; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en viktig del av sjuksköterskans arbetsområde. Både kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska och Hälso- och sjukvårdslagen påpekar att sjuksköterskan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet har också fått en allt större uppmärksamhet de senaste åren i form av bland annat riktlinjer, hälsopolitiska mål och styrdokument inom landstingen. Trots detta visar det sig att det är allt mindre förekommande i den praktiska verksamheten. Mycket av forskningen som gjorts berör enbart primärvården och det är också inom primärvården fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete är störst. Syftet: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande arbete i mötet med patienter inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie genomfördes med utgångspunkt i syftet. Studien består av tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2005 och 2010 och innehåller kvalitativa och kvantitativa artiklar. Data analyserades enligt Febe Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet visade på olika synsätt bland sjuksköterskor på hälsofrämjande och förebyggande arbete inom slutenvården. Majoriteten av sjuksköterskorna utgick från det biomedicinska synsättet med fokus på diagnos och behandling. Att erhålla utbildning, kompetens och stöd i organisationen var faktorer som sjuksköterskor såg som möjligheter till att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Att mötet med patienten möjliggör information och undervisning sågs också som en möjlighet. Organisation, biomedicinsk tradition och avsaknad av kompetens sågs som hinder för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Att främja empowerment, jämlikhet, delaktighet och samverkan, motivation samt att göra tillvaron begriplig, hanterbar och meningsfull för patienten identifierades som verktyg sjuksköterskan använder sig av för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande inom slutenvården. Slutsats: Sjuksköterskans hälsofrämjande och förebyggande ansvar måste tydliggöras inom slutenvården. En klarhet i innebörden av vad hälsofrämjande och förebyggande arbete betyder behövs så att det kan integreras i större utsträckning i sjuksköterskans arbete inom slutenvården.