Browsing by Author "Antonsson, Jenny"

Now showing 1 - 3 of 3

IUP- skilda världar. En jämförelse mellan elevers uppfattningar i två olika skolor i Göteborg.
(2009) Antonsson, Jenny; Dicksved, Anna; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
I den här uppsatsen presenteras en mindre intervjustudie av hur elever på två olika skolor i Göteborgsområdet uppfattade det egna lärandet i relation till verktyget individuella utvecklingsplaner (IUP). Det övergripande syftet med undersökningen var att jämföra elevernas uppfattningar i två olika skolor i skilda områden utifrån faktorer som etnisk bakgrund, språkkunskaper och socioekonomiska villkor. Eleverna gick i årskurs nio. På den ena skolan, kallad ”Norrskolan”, hade alla elever i undersökningen utländsk bakgrund, talade inte svenska hemma, bodde i hyreslägenhet och ingen utav dem hade två arbetande föräldrar. Av eleverna på den andra skolan, kallad ”Söderskolan”, hade alla svensk bakgrund, samtliga bodde i radhus eller villa, talade svenska hemma, och ingen av elevernas föräldrar var arbetslösa eller studerande. Resultaten visade att det fanns skillnader i elevernas uppfattningar om IUP, eleverna på ”Norrskolan” hade i lägre grad kännedom om vad IUP var och förståelse för nyttan av den än vad eleverna med svensk bakgrund hade. Det fanns också likheter mellan grupperna. Nästan samtliga elever uppgav att deras föräldrar pratade med dem om vad som hade framkommit under utvecklingssamtalet. Omdömena om IUP varierade från individ till individ på båda skolorna, men sammanfattningsvis så framkom att majoriteten av eleverna på båda skolorna kände till kursmålen de skulle uppnå i skolan. Vi tolkar det som att helheten av det som omgärdar IUP – själva blanketten, utvecklingssamtalet och diskussionen om kursmålen – bidrar till att eleverna på båda skolorna känner till de mål de skall uppnå i skolan.
"Jag vill att ALLA studenter ska klara utbildningen!" En kvalitativ studie om lärares uppfattningar om flerspråkiga studenters skrivande
(2022-05-04) Antonsson, Jenny; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Det övergripande syftet och frågeställningarna som ligger till grund för detta arbete handlar om lärares egen uppfattning och roll i studenternas skrivutveckling i en alltmer flerspråkig högskola. Undersökningen fokuserar dels på vad lärare ser som resurs, utmaningar och behov hos studenter med annat modersmål i skrivande och skriftliga uppgifter dels på hur de själva möjliggör tillgång till den sekundära diskursen som skrivande inom programmet innebär samt hur möjliggörandet manifesteras i undervisning, respons och samverkan. De centrala teoretiska utgångspunkterna är Gees diskursteori som innefattar primära och sekundära diskurser (Gee 2015), där skrivande alltid räknas som en sekundär diskurs. I studien används även Ivaničs ramverk för skrivande, vilka består av sex olika skrivdiskurser (Ivanič 2004). Undersökningsmaterialet baseras på genomförda enkäter och semistrukturerade digitala intervjuer med fem lärare på olika lärarprogram på en högskola. Resultatet visar att de fem lärare som valde att delta har stor kunskap och stort intresse för utveckling av flerspråkiga studenters skrivkompetens där de ser att flerspråkiga studenters skrivande kan användas som resurs i undervisningen. De ser även utmaningar som är typiska för just denna grupp studenter. De menar också att det finns en del hinder som begränsar handlingsutrymmet att undervisa om skrivande och stötta flerspråkiga studenter i skrivandet. Resultaten visar också att de möjliggör skrivdiskurser genom interaktion och grupparbete, men även att det finns mer att arbeta vidare med. Enligt enkätsvaren uppfattar samtliga deltagare att undervisning sker inom Ivaničs alla sex skrivdiskurser, vilket dock inte bekräftades i intervjuerna. Undersökningen visar att det finns fortsatt behov av mer samverkan och kompetensutveckling för bedömning, didaktiska metoder för undervisning och strategier i responskrivandet för att bättre möta behoven hos flerspråkiga studenter i deras skrivande.
”Man måste läsa bok så man blir bra i huvudet” -en kvalitativ undersökning om elevers tankar om skönlitteratur och lärare
(2010-06-30) Antonsson, Jenny; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
Kursplanen understryker att de elever som läser svenska som andraspråk ska få samma förutsättningar och villkor att leva i det svenska samhället som svenska elever. Att lära sig läsa och skriva är något som de flesta svenska barn lär sig under de första åren i skolan. När det gäller nyanlända elever har inte alla haft samma möjligheter i hemlandet. För att kunna möta de nyanländas tidigare kunskaper och behov behövs olika metoder i undervisningen. Jag har valt att koncentrera min studie till läsning av skönlitterära böcker. Enligt erkända namn som Gibbons, Holmegaard, Wikström, Enström och Alleklev är det både bra och språkutvecklande att ha den skönlitterära boken i fokus. Jag har valt att intervjua tio elever mellan 13-16 år i en förberedelseklass. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att undersöka 10 elevers läsvanor av skönlitteratur för att få veta vilken typ stöttning eleverna tycker att de behöver när de läser. Dessutom ville jag undersöka om eleverna anser de att de får den hjälp de behöver. Jag ville även se om eleverna ansåg att pedagogerna lyckas skapa bra förutsättningar för läsning. Jag valde en sociokulturell utgångspunkt eftersom nyanländas behov kräver ett samspel mellan människor, vilket både berikar och främjar lärandet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer med en fast tematisk intervjumall. Resultaten visar att det finns ett flertal tillfällen att läsa både i skolan och i hemmet och att eleverna lägger mycket tid på just läsning av skönlitterära böcker. Informanterna gav mycket detaljerad beskrivning om hur, vad och när de läser. Lärare och elever väljer oftast böcker på lämplig nivå tillsammans. De genomför därpå givande boksamtal om böckerna. Informanterna menar att pedagogerna gör ett bra arbete där de får den hjälpen de behöver för att komma vidare både i boken och i sin språkutveckling. Pedagogerna hjälper dem oftast med svåra ord och att hitta bra böcker på rätt nivå. Eleverna är medvetna om vad man kan läsa och varför man ska läsa. När det gäller skönlitteratur menar eleverna att man ska läsa böcker för att lära sig mer om landet, språket men även för själva läsupplevelsen. En del poängterar att man blir mer självständig i livet och att de får ett bättre liv om man läser och därigenom lär sig mycket. Hemma har de flesta informanter inga skönlitterära böcker överhuvudtaget. De flesta av informanternas föräldrar läser inte heller skönlitterära böcker. De flesta informanter menar att läsningen av skönlitterära böcker var en ny företeelse här i Sverige. Eleverna anser att pedagogerna skapar bra förutsättningar, vilket även belyses genom aktuell forskning.