Browsing by Author "Anund, Helena"

Now showing 1 - 2 of 2

Lunchen på förskolan - en pedagogisk måltid?
(2011-02-16) Anund, Helena; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Enligt den senaste stora kostundersökningen, Riksmaten – barn 2003, där bland annat 4-åringar ingick så framgick det att de åt för mycket kakor, glass, läsk och godis och för lite frukt och grönsaker i förhållande till näringsrekommendationerna. Då de matvanor man skaffar sig som liten följer med upp i vuxen ålder är det bra att som barn skaffa sig goda matvanor. Barn som går på förskola äter många måltider där. Förutom att ge ett utbud av nya livsmedel och maträtter så har förskolan även möjlighet att skapa normer om vad som är bra matvanor. Måltiden med pedagoger som har kunskap om mat och hälsa kan vara ett bra pedagogiskt tillfälle att visa på goda matvanor. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ger inte pedagogerna några riktlinjer för hur de pedagogiska måltiderna ska realiseras. Syftet med arbetet var att undersöka vad pedagoger har för föreställningar om den pedagogiska måltiden på förskolan. Detta gjordes med hjälp av tre fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog nio personer som arbetar på förskola. Både förskollärare, barnskötare och kokerskor som åt tillsammans med barnen deltog. Både bekvämlighetsurval samt snöbollseffekten användes vid hopsättningen av fokusgrupperna. Det visade sig att det är framförallt maten, miljön och samtalet som håller ihop lunchen på förskolan. Pedagogerna ser den pedagogiska lunchen som en lugn stund på dagen där barnen får i sig näring för att orka på eftermiddagen. Den är även ett viktigt redskap i att göra barnen självständiga genom att de får social träning och tränar motorik. Barnen får även naturliga möjligheter att träna språk och matematik. Det är mycket runt en lunch, både före, under och efter som deltagarna tyckte var tillfällen att lära sig nya saker. Pedagogerna ansåg att de hade en stor roll, framför allt som förebild vid lunchen. I framtiden såg pedagogerna gärna små enheter med närhet till köket för att på så vis göra lunchen mer integrerad i det pedagogiska arbetet med barnen.
Sockerberoende - Några kvinnors syn på sitt upplevda sockerberoende
(2011-03-03) Anund, Helena; Karlsson, Linda; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
Sockerberoende är ett omtvistat ämne då det vetenskapligt inte existerar hos människan. Det finns människor som förespråkar att sockerberoende är en ärftlig beroendesjukdom. Om man gömmer, smyger och ljuger om sitt intag av sötsaker kan detta vara ett symptom på ett så kallat sockerberoende. Ett beroende bygger om belöningssystemet i hjärnan och får man inte drogen uppstår abstinens. Andra faktorer som kan påverka vårt intag av mat och sötsaker är aptitreglering och stress. Syftet med vårt arbete var att öka förståelsen för hur några personer som ansåg sig vara sockerberoende upplevde och hanterade sin vardagliga situation samt om det fanns behov av kostrådgivning för den här gruppen. För att göra detta valde vi en kvalitativ metod där vi gick ut och intervjuade sju kvinnor som själva ansåg att de hade ett sockerberoende. Resultatet visade att kvinnorna som upplevde ett sockerberoende har upplevt en förbättring av sin livssituation då de har uteslutit socker och snabba kolhydrater ur sin kost. Tidigare använde kvinnorna som vi intervjuade socker för att belöna, trösta eller för att slippa känna. Kvinnorna kunde äta stora mängder godis och/eller andra snabba kolhydrater. De hade ett matintag som avvek från SNR både innan och efter sitt missbruk av socker. När de tillfrisknat följde de måltidsordningen enligt SNR men hade en annan energifördelning med endast cirka 15 energiprocent kolhydrater. Personer som anser sig vara sockerberoende slussas mellan olika instanser eftersom de inte hör hemma någonstans. De har istället fått hjälp via olika självhjälpsgrupper som arbetar med 12-stegsmodellen för att komma ur sitt beroende. De har även fått hjälp av en sponsor och har en matplan som de följer. Den hjälp som önskades var mer information om sockerberoende samt en plats att få komma till där man kunde rena kroppen från socker.