Browsing by Author "Aronsson, Gunnar"

Now showing 1 - 15 of 15

Anställningsformer, arbetsmiljö och hälsa i ett centrum-periferiperspektiv
(Arbetslivsinstitutet, 2000) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas; Dallner, Margareta
Forms of employment, work environment and health in to a centre : periphery perspective The aim of the study was to compare and analyse differences in work conditions and health between workers in permanent and temporary employment. The study group was a representative stratified sample from the working Swedish population (n=3812). The results show considerable differences between different subgroups of temporary employed. The working conditions in project and probationary employment are rather similar to those of permanent employment. Workers in vicarious job are in an intermediate position while people on call also show more of health problems. The differences between the employment subgroups are so consistent and of such amplitude that there are reasons to rank them in a centre : periphery structure. Key words: contingent work, temporary employment, health, on call, project employment, vicarious employment, work conditions, work environment.
Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa - en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst
(Göteborgs universitet, 2010-10) Aronsson, Gunnar; Astvik, Wanja; Gustafsson, Klas
Sammanfattning Aronsson G, Astvik W & Gustafsson K (2010) Arbetsvillkor, återhämtning och hälsa – en studie av förskola, hemtjänst och socialtjänst. Arbete och Hälsa 2010;44(7) Studiens övergripande syfte var att undersöka arbetsförhållanden som är förknippade med ackumulering av stress och bristande återhämtning och att studera hur återhämtning är relaterat till hälsoaspekter. Studiegruppen var anställda inom förskola, hemtjänst och socialtjänst och kom från två relativt stora kommuner (n = 193). Återhämtning eller brist på återhämtning antogs vara en betydelsefull förmedlande länk mellan arbetsvillkor och hälsa/ohälsa och sjukfrånvaro. Datainsamling skedde genom en enkät och den totala svarsfrekvensen var 79 %. En klusteranalys gav tre kluster "Återhämtade“ och “Ej återhämtade“ är yttergrupper, som omfattar 36 respektive 25 procent av totalgruppen medan mellangruppen utgjorde 39 procent. Gruppen ej återhämtade får ses som en riskgrupp för ohälsa. Gruppen uppvisar hela kedjan av riskfaktorer – problematiska arbetsvillkor på vilka de svarar med ökad ansträngning och kompenserande strategier. Trots betydligt högre ohälsorapportering har de inte högre sjukfrånvaro, vilket sannolikt hör samman med att de ersätter sjukfrånvaro med sjuknärvaro. I socialtjänsten är det hela 43 procent som tillhör den ej återhämtade gruppen. Regressionsanalyser med kontroll för bakgrundsvariabler visar att den icke återhämtade gruppen hade en signifikant högre relativ risk för sämre självskattad hälsa än personer i den återhämtade gruppen. Ännu kraftigare riskökningar fanns för de fem symtom som därutöver analyserades. Avslutningsvis diskuteras praktiska slutsatser och nya forskningsfrågor.
Att ofta byta arbetsplats : En jämförelse mellan uthyrda och korttidsanställda
(Arbetslivsinstitutet, 2001) Isaksson, Kerstin; Aronsson, Gunnar; Bellaagh, Katalin; Göransson, Sara
Work place mobility: Comparing two groups of atypical workers This study compares employees in two forms of atypical employment deviating from the traditional norm of permanent, full-time employment. The groups compared were office workers employed by a temporary help agency with varying weekly work hours (n=257), and a group of persons seeking short-term employment in a traditional employment agency (n=778). Both groups are work place mobile, meaning that they work short periods for different organizations. The aim was (1) to describe recruitment to each group respectively, (2) to investigate the role of employment contract in relation to job perceptions, attitudes and health. Results revealed that those who seek short-term employment differ from the temps in terms of demographic characteristics. They were generally younger, and with a larger proportion of males. The latter group perceived a higher level of job security, social support and reported higher involvement with work in general. They also had generally lower levels of somatic symptoms and distress. These differences remain even when demographic differences and preferences were controlled for. Degree of underemployment was discussed an additional cause of negative health effects in atypical work. Finally the need for future research on working place mobile groups was encouraged, as was a dimensional approach in dealing with subgroups in this heterogeneous part of the labour market.
Flexibla inkomster och fasta utgifter : Om ekonomisk stress bland korttidsanställda
(Arbetslivsinstitutet, 2000) Aronsson, Gunnar; Dallner, Margareta; Lindh, Tomas
A flexible income and fixed expenses : Economic stress among on call-employees The aim of the study was to investigate the economic situation of temporary employees. The study group consisted of 778 on call employees.The response rate was 56 percent. Twenty percent had experience from being treated in different economic affairs. Over 50 percent of them answered that the form of employment was an impediment to get a loan and above 40 percent that it was an impediment to get a lease. The study group is strongly polarized as regards to economical matters. There is a clear connection between poverty and health. Those who often worried about economy and were poor had lower psychological well-being (GHQ-12), more complaints from stomach, back and neck, more headache, and were more tired and listless. Key words: Economic stress, temporary employees, health, GHQ, gender
Interventioner för återgång i arbete vid sjukskrivning - En systematisk kunskapsöversikt av metaanlyser med inriktning på muskuloskeleterala och psykiska besvär
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2015-07-07) Aronsson, Gunnar; Lundberg, Ulf; Torén, Kjell; Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
Psykiska och muskuloskeletala besvär har länge varit de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige och en stor del av västvärlden. Åtgärder som reducerar tiden för återgång i arbete (RTW) skulle därför betyda mycket både för människors livskvalitet och för samhällets kostnader. Föreliggande rapport utgör en internationell kunskapssammanställning, som bygger på en systematisk översikt av metaanalyser av interventioner för återgång i arbete i samband med psykiska och muskuloskeletala besvär. En litteratursökning i relevanta databaser fr o m 1995 genomfördes under januari-februari 2015 och resulterade i 17 relevanta översiktsartiklar av tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet, baserade på drygt 350 kontrollerade randomiserade (RCT) originalstudier med ca 45000 deltagare. Elva översiktsartiklar gällde muskuloskeletala besvär (varav 9 ryggbesvär), 3 psykiska besvär och 3 blandade besvär. Resultaten visar ett mönster enligt vilket multimodala interventioner med både fysiska, psykiska och medicinska inslag, och särskilt i kombination med insatser på arbetsplatsen, bidrar mest till RTW, minskad sjukfrånvaro eller ökad arbetsförmåga i samband med ryggbesvär och blandade besvär. Det vetenskapliga underlaget för multimodala interventioner mot psykiska besvär för RTW eller minskad sjukfrånvaro var otillräckligt för att kunna dra några säkra slutsatser. De fysiska inslagen i multimodal intervention handlar om fysisk aktivitet, träning och sjukgymnastik, de psykiska inslagen huvudsakligen om beteendeterapi (KBT) och de medicinska om medicinering. Insatser på arbetsplatsen handlar om att förbereda den sjukfrånvarande för återgång i arbete, arbetsträning, anpassning av arbetsplatsen och arbetsuppgifterna, arbetsmiljön och ergonomi. Psykisk terapi som enskild komponent utan stöd av andra terapiformer bidrar ofta till ökat psykiskt välbefinnande och minskad smärta, men tycks inte nämnvärt bidra till återgång i arbete. En uppföljande litteratursökning bland originalstudier från 2013 gav 8 relevanta studier av tillräckligt hög kvalitet, 6 av dessa rörde psykiska besvär. Resultaten från dessa var heterogena och ändrar inte slutsatserna från den mer omfattande analysen av översiktsstudier. Slutsatserna från denna kunskapssammanställning är att multimodala interventioner som även omfattar insatser på arbetsplatsen är mer effektiva för RTW än andra enskilda insatser eller sedvanlig behandling vad gäller ryggbesvär och blandade besvär. Flera av översiktsartiklarna pekar också på att insatserna bör sättas in relativt tidigt. Frågor om vilka specifika insatser som är mest effektiva, exakt när de bör sättas in och när de förväntas ge bäst resultat får inget klart svar i de granskade översiktsanalyserna. En mer ingående analys av genomförda originalstudier skulle möjligen bidra till att öka kunskapen om detta.
Långtidsfriskas arbetsvillkor : En populationsstudie
(Arbetslivsinstitutet, 2004) Aronsson, Gunnar; Lindh, Tomas
Work conditions among workers with good long term health : A population study The aim of this study was to investigate, which work- and private life related factors, that are associated with long-term good health. A further question concerns if there are different factors that explain health and illness. Long-term health was operationalized as low sickness absenteeism and low sickness presenteeism during a 2-year period. With this definition 28 percent were classified as having good long-term health. The study is based on a representative sample with more than 2000 individuals, who responded to a questionnaire two times with a one-year interval. Univariate and multivariate analysis with 22 independent variables show that there are predicting factors for long term good health in working life (support, time pressure, control, resources for doing a good job, satisfied with quality) as well as in private life (economic margin, work load, relations). It seems that the health advantage of sufficient resources and experience of good quality leveled out on a lower level among men than among women. The same pattern appear for support from chief. Variables with health effects were often asymmetric, i.e they were related to health as well as to ill health. A recommendation is that health psychological variables should be included in further research, as a completion to the dominance of variables developed within a research paradigm focused on illness and disease. Key word: sickness absenteeism, sickness presenteeism, long term health, illness, work organization, work environment
På väg : En kvalitativ studie av arbete, långtidssjukskrivning och rörlighet
(Arbetslivsinstitutet, 2006) Astvik, Wanja; Mellner, Christin; Aronsson, Gunnar
Long-term sick leave and workplace mobility. A qualitative study This study investigates opportunities of returning to work after long term sickleave. Work history, perceived opportunities and obstacles on the road back to a new work situation were studied from a psychological perspective. The study included 20 individuals that started a rehabilitation programme within an employer circle in Stockholm during the autumn 2004. Data were collected by semi structured interviews as well as by questionnaires. Two categories of critical work demands for returning to work were identified. One was unflexible work demands with no possibilities for individually adjusted work tasks. The individuals in this group (n = 10) suffered mainly from physical health problems. The other was boundaryless work demands, i. e. a high work load, both quantitatively and qualitatively, unclear definitions of work content as well as responsibility. The individuals in this group (n = 8) were mainly on sick-leave due to psychological and stress related problems. The study focused on how unflexible and boundaryless work demands interact with individual coping strategies and further, how previous work history influence the perception of a future work. The results are discussed in relation to traditional and modern work organization, work-place mobility, employability, individual coping strategies and psychological contracts. Keywords: Long-term sick leave, work ability, work environment, coping strategies, rehabilitation, locked in, work-place mobility, employer circle.
Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning
(Arbetslivsinstitutet, 2003) Floderus, Birgitta; Göransson, Sara; Alexanderson, Kristina; Aronsson, Gunnar
The influence of longterm sick leave on daily life The aim of the study was to analyse the influence of long-term sick leave on different aspects of daily life. The study group consisted of 862 men and women with a consecutive sick leave period of 12-18 months. Half of the group was still sick-listed. The participants answered a mail questionnaire including 24 questions on negative and positive effects. The most common negative influences were attributed to economy. 55-68 percent reported less opportunity and desire to participate in leisure time activities, social and family activities, impaired sleep and psychological well-being. Half of the group reported a more negative selfimage. Negative effects on the relations to partner, children, family and friends were reported by 20-29 percent while 11-18 percent reported positive influences. Positive effects were mainly found for lifestyle, alcohol- and smoking habits, relations to children and partner. Positive consequences were more common than negative effects in one respect only use of alcohol. The response patterns differed with gender, age and diagnosis. In the group with psychological diagnoses the consequences were polarised with few persons unaffected while in the group with musculoskeletal and other diagnoses the consequences to a much higher degree were unipolar and negative. Those who reported a positive influence on sleep showed an increased probability of being back in work, particularly among the elderly. The report is finished by a methodological discussion. Keyword: long term sick leave, social consequences, psychological consequences, mental diagnoses, muskuloskeletal disorders, health-related behaviour
Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen
(2009-04-06T13:33:19Z) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas; Mellner, Christin; Göteborgs universitet
Sammanfattning Aronsson G, Gustafsson K & Mellner C (2009) Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och Hälsa 2009;43(3) Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar. Nyckelord: Sjuknärvaro, sjukfrånvaro, självskattad hälsa, arbetsorganisation, ersättbarhet.
Segmentering och integrering- om mäns och kvinnors gränssättningsstrategier i högkvalificerat arbete
(Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, 2012) Mellner, Christina; Aronsson, Gunnar; Kecklund, Göran
Gränssättningsstrategier undersöktes bland män och kvinnor (n=673) i högkva-lificerade arbeten där gränserna mellan arbete och livet utanför arbetet kan beskrivas som svaga. Sociodemografiska och arbetsrelaterade faktorer för de två strategierna, segmentering respektive integrering, undersöktes samt vilka av dessa faktorer som åtskiljer de som anser sig lyckas respektive inte lyckas med sin valda strategi. Resultaten visade att valet av segmenteringsstrategin klart dominerade, endast 18 procent klassificerades som integrerare. Integrerarna angav högre arbetstid per vecka, de jobbade mera på vardagkvällar och helger samt i högre grad på olika platser än segmenterarna. Det var dock i segmente-ringsgruppen som dessa tids- och rumsaspekter hade en särskiljande betydelse för om man lyckades eller inte med sitt strategival. Särskilt sammanboende kvinnor med barn som använde sig av segmentering upplevde i högre grad än övriga att de misslyckades med sin strategi. De faktorer som i båda grupperna framkom som urskiljande för huruvida man lyckas med sitt strategival rörde individfaktorer relaterade till gränssättning i arbetet vilka kan betraktas som förmågan till självreglering. Dessa var att kunna arbeta självständigt, organisera sitt arbete effektivt, att veta vad som förväntas i arbetet, att själv kunna avgöra när en uppgift är slutförd samt att kunna säga nej och sätta gränser. Självregle-ring kan därmed betraktas som en central yrkeskompetens i ett arbetsliv alltmer kännetecknat av gränslöshet. Detta bekräftades av att bland de som lyckades med en integrerande strategi så var andelen som även upplevde balans i livet som högst. Detta var särskilt uttalat bland kvinnor. Fortsatta studier kan inriktas på prövning av resultaten i andra arbetsrelaterade kontext och ytterligare identifiering av determinanter för lyckad segmentering eller integrering samt hur detta sammanhänger med stress och (o)hälsa.
Sjuknärvaro : förekomst och utvecklingstendenser
(Arbetslivsinstitutet, 2002) Aronsson, Gunnar; Gustafsson, Klas
Sickness presenteeism prevalence and trends Sickness presenteeism, i.e. going to work despite judging one s current state of health as such that sick leave should be taken, was investigated in relation to occupation, work-organisation conditions and background factors. The study group comprised a random sample of 3136 persons, who responded to a questionnaire administered in conjunction with Statistics Sweden s labour market survey of late autumn/turn of the year 2000/2001. Fiftythree per cent reported that they had been present at work on more than one occasion during the preceding year, which represents a substantial increase compared with 1997 (when the figure was 37 percent). The highest rates of sickness presenteeism were found among child minders, compulsory school and preschool teachers, and personnel in the health and welfare sector. For any given health status, there are certain other factors (attendance pressure) that impact on the risk of presenteeism such as having to take up tasks left behind on return to work, time pressure, and insufficient resources for the performance of work. Performance-based self-esteem is a risk factor, as too is poor personal financial situation. Several of the occupational groups with high sickness presenteeism are strongly female dominated, but the effect of gender per se is small. Results are discussed in relation to conceivable health impacts and continued research. Key words: Sickness absenteeism, sickness presenteeism, attendance pressure, health, work conditions, resources, pace of work, control, self-esteem, occupation.
Specialister eller generalister : Arbetsvillkor och omsorgskvalitet i hemtjänst- och boendestödsverksamhet
(Arbetslivsinstitutet, 2000) Astvik, Wanja; Aronsson, Gunnar
Home care workers as specialists or generalists : Quality in work and care The study concerns the psychiatric reform and different solutions to organize home care for this client group. The aim of the study was to examine work content and to compare working conditions and care quality between work groups specialized on clients with a psychiatric diagnosis with groups working with a heterogeneous client group (old, young with a wide variety of disablement, including psychiatric disablement). Ten work groups from three municipalities were investigated by qualitative methodologies. The results identify three areas of work content: 1) Work areas focused on basic everyday needs : service and caregiving; 2) Medical care and physiotherapy; 3) Work areas aiming for client's independence social education. Analysis of the combination of work areas and client group led to a fourfold table categorization of the work groups as client specialized versus non specialized and task specialized versus non specialized. The best balance between work conditions and care quality were found in the organizational model that combine client specialization with a generalist competence in tasks. The study describes the emotional and intellectual demands of care work and underlines the significance of a professional support. Keywords: Home care work, work-conditions, work-organization, care quality, professionalization, specialization, stress, support, psychiatric reform.
Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en
(2009-11-13T11:28:02Z) Mellner, Christin; Astvik, Wanja; Aronsson, Gunnar; Stockholms universitet, Mälardalens högskola
Sammanfattning Mellner C, Astvik W & Aronsson G. (2009). Vägar tillbaka – En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och Hälsa 2009;43(10) Föreliggande rapport utgör andra delen i en studie av 20 långtidssjukskrivna och deras försök att inom ramen för en arbetsgivarring komma tillbaka till arbetslivet. Fokus i den första rapporten låg på en beskrivning av individens arbetshistoria samt upplevda hinder och vändpunkter på vägen mot en ny arbets- och livssituation. I föreliggande studie var syftet att utifrån ett individperspektiv identifiera och analysera individuella förhållningssätt och yttre förutsättningar för arbetsbyten bland de långtidssjukskrivna. I studien ingick 20 personer som under hösten 2004 påbörjat ett samarbete med vägledare vid en arbetsgivarring i Stockholm. Uppföljningsstudien genomfördes vårvintern 2006 och bygger på intervjuer med 19 individer. Resultaten visade att sammanlagt nio av dessa hade kommit ur sin sjukskrivning och helt eller delvis övergått till nya arbetsuppgifter hos den gamla arbetsgivaren, helt ny arbetsplats/yrke eller till studier. I analyserna framträdde betydelsen av psykologiska aspekter såsom trygghet, stöd och självkänsla, men inte oväntat fann vi att återgång också på ett påtagligt sätt hör samman med praktiska förutsättningar i termer av adekvat sjukvård och behandling, ekonomiska förutsättningar, möjligheter till omskolning, väglednings- och arbetsförmedlingstjänster. Det återfanns även ett tydligt samspel mellan dessa praktiska förutsättningar och individens psykiska välbefinnande och förmåga att själv agera för att ta sig ur långtidssjukskrivningen. Studiens resultat visar på behovet av att utveckla en sammanfattande psykologisk teori om processen tillbaka till arbetslivet efter en lång sjukskrivning där individrelaterade begrepp som stöd, trygghet, självkänsla och självförtroende, ansvarsfördelning och strategier är byggstenar, men där också institutionsrelaterade begrepp behöver formuleras och ingå.
Validering av frågor avseende nedvarvning och återhämtning : Samband mellan salivkortisol och subjektiva skattningar
(Arbetslivsinstitutet, 2006) Gustafsson, Klas; Lindfors, Petra; Aronsson, Gunnar; Lundberg, Ulf
Validation of unwinding and recuperation questions : Correlations between salivary cortisol and subjective ratings The aim of this study was to validate subjective ratings of questions on unwinding and recuperation and to investigate the relationships with cortisol output. Participants were 25 white-collar workers employed at a Swedish government authority. Linear regressions and repeated measures of ANOVA were used to calculate mean levels of salivary cortisol as related to recovery/recuperation. The results show significant main effects of cortisol as related to subjective ratings (p < 0.01) and a significant interaction effect (p < 0.05) between cortisol and sex. The study indicates that high levels of morning cortisol are significantly related to failure to recuperate. Results are discussed in terms of validity, prediction, sex differences, selection and generalization. Key words: Unwinding, recuperation, validity, allostatic load model, salivary cortisol, health, subjective ratings, method.
Yrkes- och arbetsplatsinlåsning En empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser
(Arbetslivsinstitutet, 2000) Aronsson, Gunnar; Dallner, Margareta; Gustafsson, Klas
Locked-in, in the occupation and the working place. An empirical study of prevalence and health consequencies. The aim of the study was to analyze health and working conditions for employees in different employment situations and especially to analyze the consequences of being locked-in, i.e. to be in a non-preferred occupation and/or in a non-preferred working place. The study group was a representative sample from Statistics Sweden's Labour Market Survey 1997 (N= 3812). The response rate was 87 percent. Thirty-six percent of the permanent employed and 62 percent of the temporary employed were in some form of negative employment situation. Those who were in a non-preferred occupation as well as in a non-preferred working-place had small opportunities for development and got weak support from the their superior. They also reported more symptoms like stomach trouble, discomfort and fatigue than the other employment groups. Finally, there is a discussion of the necessity of including labour market as well as employment situation and work environment aspects in studies of work and health. Key words: Locked-in, control, health, employment situation, work environment.