Browsing by Author "Arvidsson, Elias"

Now showing 1 - 2 of 2

KVINNLIG SJÄLVTÄNKARE REGERAR MED FAX - en kritisk diskursanalys på mediebilden av Margot Wallström.
(2015-08-28) Arvidsson, Elias; Geisler, Frida; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
In this study we have looked at medias portrayal of Margot Wallström with the ambition to explore how female polititicans are portrayed in Swedish media. We have done this by a critical discourse analysis on articles from the two biggest daily- and evening papers in Sweden, with a total of 16 articles. We have stood upon the theoretical foundation consisting of gender research, media effects research and discourse research. The gender research has given us explanations and manifestations of the difference between the media portrayal of men and women. The research on media effects has been our way to firmly establish the relevance of our study in a societal perspective. And lastly, the research on discourses has given us the understanding and the tools to go through with our study. To ascertain how gender is portrayed, in the portrayal of Margot Wallström in Swedish media, we developed three analytic themes to apply on our material. Those themes are The Mans Favorite, which focuses on Margot Wallströms private and professional relationships, The Female Self-Thinker, which focuses on her role as a politician, and Politician and Mother, which focuses on her role as a mother. We found that Margot Wallström through her career as a politician has travelled from the role as a mother to the role of a politician. Her family and the matters of her private life has been all over the Swedish press over the years, and her personality has been a big part of the description of her as a politician. Although she is not explicitly mentiones as a female politician more than a few times, she is indeed seen as a woman in politics.
Nyanser av en splittrad arbetarrörelse. Svensk arbetarpress rapportering av spartakistupproret januari 1919
(2022-01-26) Arvidsson, Elias; University of Gothenburg / Department of Historical Studies; Göteborgs universitet / Institutionen för historiska studier
Studien som genomförts i denna uppsats tar sina utgångspunkter i den splittring som präglade den svenska arbetarrörelsen tiden runt det första världskriget. Denna splittring gav väg för kon- flikten mellan det ursprungliga socialdemokratiska moderpartiet och det nya utbrytarpartiet som antagit en vänstersocialistisk hållning. Studiens syfte har då varit att utifrån partiernas tid- ningsorgans rapportering av den då pågående revolutionen i Tyskland att uttyda nyanser av splittringarna i hemlandet Sverige och hur detta skildrar de interna splittringarna i arbetarrörel- sen. Undersökningen gjordes utifrån två arbetartidningar med motsatta sympatier som under- sökts för att få en tydligare bild av hur dessa splittringar fick utrymme i partiernas tryckta me- dium. Den övergripande frågan för studien är om och hur det går att utläsa nyanser av den splittring som tyckts prägla den svenska arbetarrörelsen i tidningarnas rapportering, med un- derfrågor som ämnar att besvara mer specifika frågor kring etnocentrism och ambivalens i tid- ningarna. Forskningsläget visar på att den ideologiska splittringen som uppstod i svensk arbe- tarrörelse ingick i den internationella tendensen av splittring inom arbetarrörelsen. Samt hur verkningarna i denna splittring kom att uppstå och senare leda till skilda läger men som båda hade gemensamma rötter vilket studien visar spår av. Det metodiska tillvägagångssättet har varit en komparativ studie mellan de två arbetartid- ningarna med en kvalitativ analys av materialet. Efter en bakgrund av situationen i främst Tysk- land före och under konflikten presenteras sedan tidningsmaterialet som studerats med invävd analys. Resultatet av denna analys blir att de två tidningarna har haft olika syn på skeendena i Tyskland i varierande utsträckning men att det finns belägg för en viss ambivalens och osäker- het i båda tidningarnas rapportering. Vilket leder till studiens slutsats om att den splittring som fanns inom arbetarrörelsen märks av i tidningarna men måste beskrivas som nyanserad då en viss ambivalens förekommer i båda tidningarna. Samtidigt som man kan ställa sig frågan om hur djupt denna splittring faktiskt gick inom partierna och i förlängningen tidningarna Arbetet och Norrskensflamman, i deras skildringar av spartakistupprorets slutliga nederlag i januari 1919.