Browsing by Author "Arvidsson, Veronica"

Now showing 1 - 2 of 2

Värdering av biologiska tillgångar inom svenska skogsbolag -Eventuella subjektivitets problem vid tillämpning av IAS 41
(2011-03-03) Arvidsson, Veronica; Bordowski, Olivar; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: I tidigare forskning har det påpekats att IAS 41inte är helt lämplig vi värdering av skogstillgångar då utformningen av standarden tvingar skogsbolagen att använda den tredje metoden för värdering enligt verkligt värde: nuvärde av framtida kassaflöden. Detta innebär att värderingen i praktiken baseras på företagets egna antaganden vilket lämnar utrymme för subjektivitet. Subjektivitet vid upprättandet av redovsning skulle innebära ett allvarligt trovärdighetsproblem för företaget och kunna få allvarliga konsekvenser för användare som tillexempel investerare och långivare. Syfte: Syftet var att ge en tydligare bild av problematiken med subjektivitet vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde. Metod: Författarna har valt en kvalitativ undersökningsmetod med individuella djupintervjuer. Respondenterna representerar de fyra största svenska skogsbolagen, revisorer från de revisionsbolag som anlitas av dessa bolag samt en privatmäklare. Resultat och slutsatser: Standarden lämnar mycket riktigt utrymme för subjektiva bedömningar men skogsbolagen är medvetna om detta och gör sitt bästa för att skapa en redovisning som är trovärdig och relevant för användarna. Detta gör man genom att föra en dialog med externa experter och andra aktörer inom branschen samt ständig omvärldsanalys och ifrågasättande av de egna värderingsmetoderna. På så sätt skapar man ändå trovärdighet för företaget. Ett alternativ till nuvärdesvsärderingen skulle i teorin kunna finnas på privatmarknaden som har utvecklade marknadspriser men den empiriska forskningen har visat att det privata marknadspriset är 5 gånger större per kubikmeter än företagens beräknade kassaflöden för sin egen skog. Som förbättringsåtgärd föreslår författarna att företagen konsulterar med varandra vid beräkningen av verkligt värde samt att deras antaganden härleds från konjunktur- och branschutvecklingen.att öka verifierbarheten och jämförbarheten Förslag till fortsatt forskning: Det finns många frågor kvar att undersöka, som bland annat hur stort problemet ser ut i resten av Europa och USA och vilka metoder och modeller som används där. Enligt dagens redovisningspraxis tas omvärdering av biologiska tillgångar inte upp i totalresultatet. Fortsatt forskning skulle kunna fokusera på varför förändringarna inte tas upp i totalresultatet och vad konsekvenserna skulle bli om det gjordes. Författarna efterlyser också en djupare analys av de modeller och beräkningsmetoder som används.
Wetterlin - En plats som alla andra, men ändå inte. En undersökning om den inre och yttre bilden av ett bostadsområde
(2021-03-05) Arvidsson, Veronica; University of Gothenburg/Department of Cultural Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för kulturvetenskaper
How we perceive ourselves in relation to where we live is a matter of how the place we live in is perceived by society and other people. Ristilammi (1994) points out that neighbourhoods considered bad reflect badly on the people who live there which causes them also having to define themselves through the expectations other people have on them based on where they live. Thus if the place we live in is associated with negative symbols such as crime, garbage and drugs it will most likely have an affect on how we perceive ourselves and our surroundings. I have focused my study on the neighbourhood of Wetterlin in my hometown Falköping. The neighbourhood has for a long time been considered as a "bad neighbourhood", and has been associated with crime and unsafety. In order to gain an understanding of what kind of affect the negative discourses of a neighborhood can have on the people living there I have interviewed five people who reside in said neighbourhood. The material has been analyzed through discourse analysis as well as Sara Ahmed's theoretical frameworks for stickiness and emotions. The study has shown that people living in the neighbourhood of Wetterlin in different ways have had to adapt to the position that the discourse has appointed them. From this position they might have found it necessary to reject the discourse and try to neutralize it in conversation with others. The study also proves that the understanding of Wetterlin is complex and how one perceives certain aspects of the neighbourhood may differ depending on individual reasons.