Repository logo
Communities & Collections
All of DSpace
  • English
  • العربية
  • বাংলা
  • Català
  • Čeština
  • Deutsch
  • Ελληνικά
  • Español
  • Suomi
  • Français
  • Gàidhlig
  • हिंदी
  • Magyar
  • Italiano
  • Қазақ
  • Latviešu
  • Nederlands
  • Polski
  • Português
  • Português do Brasil
  • Srpski (lat)
  • Српски
  • Svenska
  • Türkçe
  • Yкраї́нська
  • Tiếng Việt
Log In
New user? Click here to register. Have you forgotten your password?
  1. Home
  2. Browse by Author

Browsing by Author "Axelsson, Sofie"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • Results Per Page
  • Sort Options
  • No Thumbnail Available
    Item
    Ledarskapets påverkan på framgångsrik organisationskultur
    (2011-07-14) Höglund, Anna; Axelsson, Sofie; University of Gothenburg/Programme on Human Resource Development and Labour Relation; Göteborgs universitet/Personalvetarprogrammet
    Denna studie undersökte organisationskultur och ledarskap på ett av de mest framgångs-rika företagen i Sverige, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB (Gore), där organisa-tionskulturen sägs vara grunden till varför de har vunnit pris för Sveriges bästa arbets-plats två år i rad. Gore är en ledande tillverkare av tusentals produkter inom textil, indu-stri, elektronik och medicin. Organisationens mest kända varumärke är GORE-TEX®, som bland annat används i skydds- och sportkläder (Gore 2011a, Hamel, 2008; My-newsdesk, 2011). Denna studie syftar till att kartlägga vilka organisationskulturella framgångsfaktorer som finns representerade i Gores organisationskultur samt om det finns ett samband mellan dessa faktorer och ledarskapet på Gore. Därefter undersöktes huruvida ledarskapet i organisationen är transformellt. I studien användes Denison och Mishras (1995) teori om fyra framgångsfaktorer som sägs bidra till ökad organisatorisk effektivitet och därigenom framgång. Dessa är: enga-gemang, enhetlighet, anpassningsförmåga och mission. Vidare användes Bass (1985) teori om det transformella ledarskapet och Hoogervorsts, Van Der Fliers och Koopmans (2004) studie kring fem dimensioner som har sammankopplats med det transformella ledarskapet. De undersökta dimensionerna är: möjliggörande, hänsynstagande, integre-ring, enhetlighet och vägledning. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med nio anställda på Gore, vilka utgjordes av fem ledare (sponsors) och fyra medarbetare (asso-ciates) inom organisationen. Studien fann att samtliga framgångsfaktorer, engagemang, enhetlighet, anpassningsförmåga och mission, finns representerade i Gores organisa-tionskultur. I tillägg till detta konstaterades att ledarskapet på Gore är transformellt och innefattar jämlikhet, rättvisa, integritet samt tydliga målsättningar. Dessutom innehåller ledarskapet på Gore de fem dimensionerna, möjliggörande, hänsynstagande, integrering, enhetlighet och vägledning. Det transformella ledarskapet visade sig även påverka de fyra organisationskulturella framgångsfaktorerna. Därmed konstaterades att det teoretis-ka ramverket överensstämmer med verkligheten på Gore.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Det nya nyckelhålet - Hur väl känner konsumenten till nyckelhålets förändring?
    (2011-03-02) Axelsson, Sofie; Hofberg, Sarah; University of Gothenburg/Department of Food and Nutrition, and Sport Science; Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap
    Ohälsan i världen så som i Sverige är stor (Becker, 2002). Varje år dör flera personer av kostrelaterade sjukdomar så som hjärt- kärlsjukdom (Socialstyrelsen, 2001). Dåliga matvanor är en av de största påverkbara riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar (WHO, 2003). För att minska ohälsan har Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet på uppdrag av regeringen tagit fram en handlingsplan för bättre matvanor och ökad fysisk aktivitet. I handlingsplanen finns en punkt som säger att vi bör öka konsumtionen av nyckelhålsmärkta produkter (Livsmedelsverket & Folkhälsoinstitutet, 2005). Nyckelhålsmärkningen är ett hjälpmedel som visa på bra val av livsmedel (Livsmedelsverket, 2005d). Den 1 juni 2005 genomgick nyckelhålet en förändring (Livsmedelsverket 2005d). Förändringen innebär bland annat att symbolen nu även tar hänsyn till socker- och salthalten i produkter och att naturligt fiberrika och magra produkter får märkas med symbolen (Livsmedelsverket, 2005d). Studies syfte var att undersöka vad konsumenten vet om nyckelhålet, med fokus på att det är ändrat från och med den 1 juni 2005. 20 stycken telefonintervjuer genomfördes med kvinnor och män i åldrarna 20-40 år. Resultatet visade att de personer som intervjuades i studien vet om att nyckelhålet är en symbol som förknippas med hälsa. De väljer nyckelhålsmärkta produkter för att de är bättre, nyttigare och hälsosammare än produkter utan nyckelhål. Personerna hade svårt att beskriva vad märkningen innebär samt vilka produkter märkningen finns på och vilka produkter de köper som är nyckelhålsmärkta, vanligaste produkterna som de dock angav att köper med nyckelhålet på är bröd, smörgåsmargarin och ost. Många kände till nyckelhålet i stort och då nyckelhålet nu funnits i ungefär 20 år kändes det märkligt att fler inte kunde svara mer utförligt. Det fanns ett stort intresse hos de personer som intervjuades att få information om förändringen av nyckelhålet eftersom få kände till att det skett en förändring. En jämförelse visade att det var fler som svarat att nyckelhålet står för mindre socker än som svarat att de kände till att nyckelhålsmärkningen har genomgått en förändring. Redan när nyckelhålsmärkningen bara fanns i tankarna i början av Norsjöprojektet år 1985 fanns det funderingar på att märkningen skulle innebära båda mindre fett, mer fiber, mindre salt och socker. Efter 20 år infördes även gränser för socker och salt. Det anser konsumenterna i den här studien som något mycket positivt.

DSpace software copyright © 2002-2025 LYRASIS

  • Privacy policy
  • End User Agreement
  • Send Feedback