Browsing by Author "Behrns, Ingrid"

Now showing 1 - 2 of 2

Aphasia and the Challenge of Writing
(2009-01-12T13:23:32Z) Behrns, Ingrid
Background Writing difficulties are usually one of the integral symptoms of persons with aphasia. Earlier research based on studies of the spelling of single words has yielded interesting results. This work includes analyses of texts and text production. Aim The general aim of the thesis, which includes four studies, was to describe the characteristics of the writing process in aphasia. Materials and methods The participants in the first three studies were a group of six men and two women with aphasia (the A-group) in the age range of 28 to 63 years (mean age 42.5 years) and a reference group (the R-group) consisting of five women and five men in the age range of 21 to 30 years (mean age 23.5 years). One of these studies also included 60 untrained raters. The participants in the fourth study were three individuals with aphasia, two men and one woman (aged 53, 56 and 59, respectively). The participants wrote two narratives and told one of them orally. Not only the final texts but also the revision phases were analysed. The analysis related to variables reflecting vocabulary, syntax and narrative structure. The narratives were also subjected to holistic assessment by the untrained raters. The intervention study had a single-subject ABA design replicated across the three participants. All writing tasks were carried out on a computer and key-stroke logging was used for the collection and analysis of the data. Results The A-group wrote stories with a lower production rate and more word-level errors than the R-group, and also had more difficulty revising their texts. Narrative structure was not as good in the A-group’s texts, but the most essential parts of the narrative were included; their written versions were in fact rated as more coherent and easier to understand than their spoken versions. Story length and the proportion of word-level errors to some extent predicted ratings, but not necessarily in the sense that fewer errors and longer stories predicted a higher rating. The intervention study showed that training with computerised writing aids improved writing in different ways. Discussion The narratives produced by the participants with aphasia were characterised by linearity as a result of their use of short T-units with few subordinate clauses and simple syntax. The study of the revision phase revealed the same pattern: every word and sometimes every character was checked before the participants continued writing. Writing a narrative was a time-consuming task for the participants with aphasia, but the stories they eventually produced were explicit enough to meet the demands of the written medium. Regular training was effective and compensated for some of the difficulties. Clinical implications Written language should be included in aphasia assessment and in planning for rehabilitation since it opens up a wider range of possibilities to communicate.
Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande
(PIL-enheten, 2013-04-26) Abelin, Åsa; Behrns, Ingrid; von Feilitzen, Mattias; Laakso, Katja; University of Gothenburg/Pedagogical Development and Interactive Learning (PIL); Göteborgs universitet/Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL); Göteborgs universitet
Ny teknik har gjort det möjligt att utveckla nya undervisningsformer. Men detta leder också till att vi ställs inför nya frågor och utmaningar. Projektet Att använda personbaserade inspelningar i interaktivt lärande - juridiska, etiska och tekniska avvägningar tar upp frågeställningar som rör skärningspunkten mellan pedagogik, teknik, juridik och etik. Projektet utgår från utbildning av logopeder, men området är aktuellt för all undervisning där digitala media används, i synnerhet inom vårdutbildningar. Projektets syfte var att ge vägledning för god etik och bibehållen integritet vid användande av inspelat material i undervisningen. Frågeställningarna är: (1) Vad sätter gränserna tekniskt, etiskt och juridiskt vid användandet av personbaserade inspelningar i undervisningen? och (2) Hur kan vi utveckla användningen av audio- och videoinspelningar i interaktivt lärande? Vi har undersökt frågeställningarna från olika personperspektiv: personen som spelas in, studenten och läraren. Projektets första steg var att göra en inventering av hur inspelningar hanteras på logopedutbildningarna i Sverige. Vi har skapat kontakter med jurist, filosof och experter på digital lagring och utrett möjligheter och begränsningar i användningen av inspelningar. Vidare har två personer som spelats in intervjuats om sina egna upplevelser av inspelningssituationen och sina tankar om den fortsatta användningen av inspelningen. Inom projektet har vi kommit fram till att de juridiska förutsättningarna i första hand måste beaktas. Samtidigt blir de etiska frågorna i högsta grad brännande när det handlar om personer som kan ha svårt att föra sin egen talan på grund av kommunikationssvårigheter. Under projektets gång konstaterades att det krävs ökad medvetenhet hos såväl lärare som studenter om att juridiska aspekter går före och sätter begränsningar för de tekniska möjligheterna. Projektgruppen fick därför anledning att reflektera över den egna lärandeprocessen där fokus i projektet skiftat från tekniska till juridiska och etiska frågeställningar under projekttidens gång. Projektgruppens arbete har bestått i att identifiera de delar av det rådande regelverket (till exempel förordningar, föreskrifter, det som den enskilda myndigheten har bestämt ska gälla, rektors beslut, kursplaner) som är relevanta för de aktuella frågeställningarna. Vi har kompletterat arbetet med blanketter för skriftligt medgivande och råd för avväganden som måste göras vid den tekniska tillämpningen. Vi har i anslutning till projektet utvecklat självinstruerande laborationer på logopedprogrammet vid Göteborgs universitet.