Browsing by Author "Beijbom, Carl"

Now showing 1 - 2 of 2

Att överleva ett hjärtstopp: patientens upplevelse och livskvalitet
(2015-02-02) Beijbom, Carl; Sagman, Patrik; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Att överleva hjärtstopp är ovanligt. I Sverige överlevde 10.6% av alla som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus 2013. Trots detta är hjärtstoppsöverlevare en ökande patientgrupp där statistiken visar en stabilt ökande trend. Det finns i sjukvården ett behov av kunskap och förståelse hur hjärtstoppet påverkar överlevaren ur ett holistiskt perspektiv. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patienters upplevelse av att ha överlevt ett hjärtstopp samt hur händelsen påverkar livskvaliteten hos överlevaren. Metod: I denna litteraturstudie har elva relevanta och aktuella studier sökts upp i CINALH och PubMed, från vilka resultaten sedan har analyserats och syntetiserats utifrån syftet. Resultat: Den som överlever ett hjärtstopp kan påverkas i sin livskvalitet genom flera långvariga komplikationer som fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa och ett minskat socialt deltagande. Dessutom är hjärtstoppet en traumatisk händelse som triggar en omvälvande, identitetsutmanande transition med existentiella funderingar och dödsångest. Överlevarna ställs också inför utmaningen att hitta tillbaka till en normal vardag där de nya förutsättningarna kan integreras. Överlevarna har ett omfattande behov av stöd från sjukvården för att kunna hantera denna transition och nå en god hälsa. Konklusion: Bilden av hur överlevandet av ett hjärtstopp påverkar livet och hälsoupplevelsen är komplex. Denna studie ger insikt och kunskap som är värdefull för sjukvårdspersonal i mötet med dessa överlevare både i det akuta skedet och ur ett långtidsperspektiv.
Sjuksköterskors erfarenhet av att arbeta med suicidala patienter inom psykiatrisk affektiv öppenvård
(2021-04-23) Beijbom, Carl; Eriksson, Patrik; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Att arbeta med suicidala patienter är både professionellt och känslomässigt krävande. Patienter som suiciderar är en tragisk händelse för alla inblandade och sätter känslomässiga spår i behandlaren. Att förutse suicid genom suicidriskbedömningar är svårt. Behandlaren behöver likväl kontinuerligt värdera suicidrisk, förebygga att patienter inte suiciderar, hantera sin egen oro och samtidigt försöka leda patienten ut ur suicidaliteten och tillbaka till livet. Större delen av tidigare forskning på sjuksköterskors upplevelser av detta arbete är gjort inom en slutenvårdskontext. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med suicidala patienter inom psykiatrisk affektiv öppenvård. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor yrkesverksamma i psykiatrisk affektiv öppenvård. Intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna strävade efter att skapa trygghet, både för patienten och för sig själva. Genom ett respektfullt och empatiskt engagemang skapade de förutsättningar för en god vårdrelation och ett öppet samtal där patienten kunde våga dela med sig av sin berättelse. Sjuksköterskorna kunde främja säkerhet genom suicidriskbedömningar, flexibilitet i vårdkontakten och genom att hjälpa patienten bygga ett skyddande nätverk. De strävade efter att stärka det friska hos patienterna, samt att inge hopp. Arbetet med att vårda suicidala patienter påverkade sjuksköterskorna på ett personligt plan. Teamarbete, handledning, delade bedömningar, samt dokumentation framkom som viktiga för att hantera denna påverkan. Slutsats: Att arbeta med suicidala patienter är komplext och krävande. Sjuksköterskorna strävade efter att skapa trygghet både för sig själva och för patienter, samt eventuella anhöriga. Ett empatiskt och transparent bemötande uppgavs vara av central betydelse för att skapa ett öppet samtal där patienten vågar dela med sig av sina upplevelser. Sjuksköterskor är i behov av kontinuerligt formellt och informellt stöd på arbetsplatsen. Teamet fyller en viktig funktion i detta stöd.