Browsing by Author "Bengtsson, Cecilia"

Now showing 1 - 3 of 3

“Det blir ett kämpande som kvinna om man ska vara den som reklamen och stereotyper säger” - En kvalitativ intervjustudie om hur äldre kvinnor upplever modeller i anti-aging reklambilder
(2022-02-10) Bengtsson, Cecilia; Lidung, Lovisa; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur sex kvinnor upplever modeller i reklambilder för anti-aging produkter avsedda för deras ålder. Teori: Ålderism, könsmärkt ålderism, stereotyper, receptionsteori. Metod: Kvalitativ metod med en receptionsanalys. Material: Sex stycken intervjuer med kvinnor i åldrarna 53-63 år. Resultat: Resultatet visar att respondenterna har en gemensam uppfattning om att synligt åldrande modeller med naturlig hårfärg och rynkor är dem som de upplever representerar dem bäst i anti-aging reklamer. Respondenterna anser att modeller i anti-aging reklamen anspelar på stereotypen om att man som äldre kvinna bör upplevas vara yngre än vad man är genom att se vacker, frisk och fräsch ut. Däremot råder det delade meningar hos respondenterna om de upplever att modeller i reklamerna påverkar deras självkänsla eller inte.
Controllerns roll och ansvarsområden - en fallstudie utifrån stora och medelstora företag
(2006) Andersson, Charlotte; Bengtsson, Cecilia; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Då världens ekonomier idag utvecklas i allt snabbare takt fokuseras det mer och mer på utveckling och framtid. Detta har fått konsekvenser för alla företag verksamma på den öppna marknaden. I och med utvecklingen krävs det ständigt anpassning av verksamheten, vilket medför ökat krav både på produkter och på personal. Ekonomistyrarens roll har gått från mätning och rapportering till beräkning av produkt- och kundlönsamhet. Styrningsarbetet ska hjälpa företag att uppnå avsedd styreffekt. Diskussionen har de senaste åren handlat om att ekonomistyraren tillika controllern inte kan möta de förväntningar som ställs för att kunna ta beslut trots mer sofistikerade system. Detta kan bero på att begreppet controller de senaste åren blivit mycket populärt vilket resulterat i att ingen idag egentligen har någon klar uppfattning av innebörden av begreppet. Det har de senaste åren inte publicerats något nytt inom ämnet controllern och controllerns specifika roll. En del uppsatser berör ämnet men i övrigt har det inte varit aktuellt sedan slutet av 80-talet och början av 90-talet. Studenter får idag ta del av vad en controller enligt vissa forskare bör göra och vi ville därför undersöka om verkligheten och teorierna stämmer överens. Studien har som utgångspunkt att beskriva en controllers roll och arbetsuppgifter, var i organisationen controllern befinner sig och om detta påverkar controllerns roll. Vi vill ta reda på om företagets storlek påverkar controllerns arbetsuppgifter och ansvarsområden. Vidare vill vi undersöka hur utvecklingen av controllern kommer att se ut. Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av fyra intervjuer utförda på företag tillhörande två olika storlekskategorier; medelstora och stora företag. Förhoppningsvis kan vi efter denna studie medverka i dagens debatt gällande vad det är en controller arbetar med i företag samtidigt som studenter kanske kan få en annan bild av det som återges i dagens kurslitteratur. Den metod vi använt oss utav är främst kvalitativ då vi gör en fallstudie av fyra företag. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på de frågor vi funnit relevanta för att kunna svara på uppsatsens syfte. Vi utgår från en hermeneutisk kunskapssyn då vi beskriver subjektiva sanningar och söker skapa en helhetsbild av controllerns roll. Den teoretiska referensram vi använt oss utav berör controllerns roll och plats i organisation samt utveckling. Den teoretiska referensramen är i huvudsak erhållen ifrån litteratur, tidsskrift- och tidningsartiklar. Ett framträdande resultat från denna studie är att controllerns roll är vad controllern själv gör den till samt att rollen påverkas av individens intressen och tidigare erfarenhet. Vi tror att rollen i princip finns i lika många former som det finns företag vilket i sin tur har medfört att begreppet fått sin diffusa struktur och betydelse. Frågan är om detta är en positiv egenskap i form av flexibilitet eller om det är negativt för controllern. Arbetsuppgifterna skiljer sig mest i det avseende av att controller i de medelstora företagen även får ta sig an administrativa arbetsuppgifter och uppgifter av enklare slag som inte ingår i controllerns roll. Samtliga controllers saknade tid för analys och reflektion men även gehör från företaget utanför den ekonomiska enheten. En annan viktig slutsats är att controllern påverkas väldigt mycket beroende på var i organisationen hon befinner sig. Gehör, informationsspridning samt förmåga att påverka är endast några exempel på uppgifter som påverkas av platsen i organisationen. Vad gäller controllerns utveckling tror vi att rollen kommer att delas upp i två delar för att delvis skapa mer struktur. Den ena rollen kommer att arbeta med analys och framtid medan den andra skapar underlag samt rapporterar upp och ner i organisationen. Detta för att öka förståelsen för ekonomins betydelse i ett företag
Ett fritidshem för alla? - äldre elevers upplevelse av sin fritid.
(2023-12-07) Ahlström, Per; Bengtsson, Cecilia; Nilsson, Daniel; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande; Univerty of Gothemburg/Department of education, communication and learning; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande
Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur elever i årskurs 3-4 upplever fritidshemmets verksamhet jämfört med att gå hem eller göra annat efter skoldagens slut. För att uppnå detta syfte har vi arbetat utefter följande frågeställningar: ● Hur beskriver elever sin fritid på fritidshemmet? ● Hur beskriver elever sin fritid utanför fritidshemmet? ● Vilka faktorer avgör huruvida elever vill fortsätta på fritidshemmet? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört sex gruppintervjuer med sammanlagt arton elever i de aktuella årskurserna. Med föresatsen att närma oss elevernas egna upplevelser och uppfattningar har vi anammat en fenomenografisk ansats samtidigt som vi utgått från barndomssociologin. I studien har vi kommit fram till fem huvudsakliga teman som binder samman elevernas beskrivningar av sin fritid på och utanför fritidshemmet: 1. Strukturerade aktiviteter. 2. Valmöjligheter. 3. Sociala relationer. 4. Digital tid och 5. Miljöombyte. I dessa fem kategorier har vi funnit vad eleverna upplever som viktigt avseende fritiden på och utanför fritidshemmet, vilka strukturerade fritidsaktiviteter som upptar elevernas tid, vilka valmöjligheter de har för att påverka vad de vill göra, i vilken utsträckning de kan umgås med sina kompisar, möjligheten att använda sig av digitala verktyg samt möjligheten att i större utsträckning kunna bestämma över var man vill förlägga sin fritid. Utifrån dessa fem kategorier synliggörs i vilka avseenden som fritidshemmets verksamhet brister i att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och därför också vilka förutsättningar som behöver finnas för en eventuell fortsättning på fritidshemmet.