Browsing by Author "Bengtsson, Marianne"

Filter results by typing the first few letters
Now showing 1 - 2 of 2
  • No Thumbnail Available
    Item
    Fyraåringars röster om hälsa utifrån pusslet i Bamses Må bra-tidning - Vi Kan!
    (2019-08-21) Bengtsson, Marianne; Jansson, Ann; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
    Bakgrund: Sverige har sedan 2003 ett nationellt övergripande folkhälsomål som lyder, Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Barnhälsovården har en central roll i folkhälsoarbetet då de i stort sett når alla barn i åldern 0-6 år. En del av barnhälsovårdens arbete är att genom hälsosamtal motivera familjen till en hälsosam livsstil. Barn deltar i mindre omfattning aktivt i samtalet då det material som används inte alltid är anpassat för barn. Hösten 2014 tog Västra Götalandsregionen i samarbete med kommuner i Västra Götaland fram en specialutgåva av Bamsetidningen, Bamses Må bra-tidning och tillhörande pussel. Syftet med materialet var att göra barn mer delaktiga i hälsosamtalet vid fyra-års besöket på BVC. Syfte: Syftet med studien var att identifiera barns tankar om hälsa utifrån hälsoteman: kost, fysisk aktivitet, stress, avkoppling och tandhälsa illustrerade med hjälp av Bamses Må bra pussel, som verktyg. Metod: Datainsamlingen bestod av tjugo semistrukturerade intervjuer med barn i fyraårsåldern. Analysen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ ansats med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys. World Health Organization (WHO):s biopsykosociala modell International Classification of Functioning, Disability and Health: Children & Youth Version (ICF-CY) användes för att tolka barnens uppfattningar om hälsa. Resultat: Utifrån ICF-CY handlade majoriteten av barnens svar om vardagliga aktiviteter och delaktighet, men även kroppsfunktion och omgivningsfaktorer fanns representerade bland svaren. Barn uppfattar hälsa ur ett flerdimensionellt perspektiv. Barnen gav uttryck för att de hade god kunskap om varför de skulle sköta sin hälsa. Barnen uttryckte även att de förstod konsekvenserna av att inte sköta sin hälsa. Fyraåringar förknippade kost, fysisk aktivitet, sömn, lek och att vara tillsammans med att må bra och leva. Slutsats: Resultat i föreliggande studie visade att Bamses Må bra pussel fungerade som samtalsstöd vid hälsosamtal med fyraåringar. Pusslet kan genom lek och delaktighet, skapa möjlighet till ett strukturerat och jämlikt samtal om hälsa inom barnhälsovården. Bamses Må bra pussel bedöms vara ett välfungerande verktyg som kan passa många barn för att göra dem delaktiga i hälsosamtalet. Barnen kan lätt relatera och känna igen sig i bilderna.
  • No Thumbnail Available
    Item
    Sjuksköterska i förskolan - finns det ett behov?
    (2010-11-26) Bengtsson, Marianne; Jansson, Ann; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
    Introduktion: Förskolan är en plats där infektionssjukdomar sprids. Skärpt hygien och ökad kunskap om de vanligaste infektionssjukdomarna och deras smittvägar har visat sig minska sjukfrånvaron och öka följsamheten till hygienrutinerna i förskolan. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskans kompetens kan öka medvetenheten kring hygienrutiner och smitta och smittspridning hos förskolepersonalen och därmed minska barnens infektionssjukdomar i förskolan. Metod: Artikelsökningen genomfördes via databaserna CINAHL, PubMed, PsycInfo och manuell sökning på författarnamn. Resultaten baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Flera studier visade att hygienprogram som omfattade utbildning i smitta och smittspridning och handhygien minskade barnens sjukfrånvaro i gastroenteriter och övre luftvägsinfektioner hos barn i åldern 0-3 år. Utbildning av barn och förskolepersonal visade sig ha effekt på följsamheten till hygienrutinerna. Utbildning där fokus låg på att lära barnen när, hur och varför man skulle tvätta händerna förbättrade barnens vanor kring handtvätt, ju fler utbildningstillfällen desto bättre följsamhet. Ökade kunskaper i handtvätt och hygienrutiner medförde även att förskolepersonalen hade en positiv attityd och inställning till det förebyggande hygienarbetet på förskolan. Förskolemiljöns anpassning till att kunna utföra en god handhygien för både barn och vuxna visade sig ha betydelse för följsamheten. Förskolepersonalen upplevde ett behov av stöd av utbildade sjuksköterskor inom områdena hygien och handtvätt, sanering och desinfektion. Föräldrar, förskolechefer och vårdpersonal ansåg att information angående förebyggande hälsovård skulle förbättra kunskapen kring hälsa och beteende hos förskolebarnen. Bästa sättet att sprida hälsoinformation var via möte med föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal. Något samband mellan ökad utevistelse och minskad sjukfrånvaro kunde inte påvisas. Diskussion: Ur resultatet framkom det att det finns ett behov av sjuksköterskor som är inriktade mot förebyggande hälsovård i förskolan. Sjuksköterskans roll bör vara att stödja förskolepersonalen i hygienarbetet och att utbilda barn, personal och föräldrar angående barns infektionssjukdomar och hygien.