Browsing by Author "Bergman, Caroline"

Now showing 1 - 3 of 3

Den aseptiska miljön i samband med interventionell radiologi
(2013-06-14) Bergman, Caroline; Koniarska, Magdalena; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Bakgrund: Interventionell radiologi (IR) är en snabbt växande specialitet inom röntgen där utvecklingen av ingreppen har gått från att i huvudsak vara diagnostiska till att delvis ersättas av olika typer av behandlingar. De radiologiska interventionerna kan många gånger ersätta kirurgiska operationer, vilket för patienten innebär mindre risk, mindre smärta och kortare konvalescenstid. Men även om ingreppen har relativt små ingångssnitt jämfört med kirurgiska ingrepp ska de utföras under aseptiska former för att reducera risken att patienten drabbas av en vårdrelaterad infektion. Förutsättningarna för att kunna bevara de aseptiska förhållandena på en interventionell radiologisk avdelning ser dock annorlunda ut jämfört med operationsavdelningar. Både den fysiska miljön och arbetssättet skiljer sig åt. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa den aseptiska miljön i samband med interventionell radiologi (IR). Metod: Examensrapporten genomfördes som en litteraturöversikt där forskningsmaterialet analyserades och sammanställdes till en rapport. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två teman: aseptiska förhållanden och grunder för arbete inom IR. Temat aseptiska förhållanden beskriver miljöfaktorer som påverkar förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI), vanliga risker för kontaminering av det sterila fältet samt arbetssätt på IR. Det andra temat innehåller rekommendationer och följsamhet. Det beskrivs även behovet av uppdaterad professionell kunskap och samarbete mellan olika nivåer i vårdkedjan. Konklusion: Den snabba utvecklingen inom IR kräver både miljömässiga och organisatoriska förändringar inom sjukvårdsverksamheten för att kunna garantera patientsäkerheten. För röntgensjuksköterskor kan den interventionella radiologins snabba framväxt vara en utmaning då det ställer höga krav på att behärska fler arbetsuppgifter, samtidigt kan det ses som en möjlighet till utveckling av professionen och därmed en möjlighet att stärka sin yrkesidentitet.
Åtgärder som används mot passiv rökning inom hemtjänsten
(2009-07-01T08:37:50Z) Bergman, Caroline; Göteborg University/Department of Medicine; Göteborgs universitet/Institutionen för medicin
Introduktion: Inom hemtjänsten är vårdtagarens hem även en arbetsplats vilket innebär att det kan uppstå konflikter mellan olika lagstiftningar då åtgärder mot passiv rökning i vårdtagarens hem ska vidtas. Syfte: Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka åtgärder som vidtagits inom hemtjänsten för att personalen inte ska utsättas för passiv rökning i en stadsdel som infört rökfri arbetstid och i en som ännu inte har gjort det. Metod: Metoden som användes var av kvalitativ ansats. Data samlades in genom intervjuer med enhetschefer inom hemtjänsten. De transkriberades därefter och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet och då med betoning på det manifesta innehållet. Genom analysprocessen framkom domäner och kategorier som resultatet därefter baserades på. Resultat: På båda arbetsplatserna skedde diskussioner om hur mycket rökning som förekom och båda erbjöd avvänjningshjälp till personalen. Det uppstod inte några direkta konsekvenser för personalen som rökte på arbetstid. Åtgärder som chefen vidtog mot den passiv rökning i vårdtagarens hem genom samtal med vårdtagaren om att vårdtagaren ändrade sitt rökbeteende. Det var personalen som rökte som gick till de hemmen där det förekom passiv rökning. Diskussion: Det skiljde sig inte avsevärt mellan stadsdelarna hur de åtgärdade risken för att personalen utsatte varandra för passiv rökning. Det fanns inte heller stora skillnader i åtgärder som vidtogs mot den passiva rökningen i vårdtagarens hem. Enhetscheferna tillämpade inte åtgärder med en helhetssyn (MTO) och de åtgärder som vidtogs var kortsiktiga och användes endast för att lösa situationen tillfälligt.
Critical conditions for co-workership in healthcare organizations: A workplace health promotion perspective
(2018) Bergman, Caroline; Department of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine; Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
The workplace is well-established as one of the priority settings for promoting health in a large population. To achieve a good work environment, cooperation between managers and employees is essential. However, there is a large discrepancy between the amount of management and leadership research that has been performed and the amount of research investigating the impact of important factors of co-workership. Thus, the overall aim of this thesis was to increase knowledge about critical conditions for co-workership in healthcare organizations from the employee’s point of view. This thesis has also a practical aim of providing information that can be used and applied in establishing a holistic and sustainable health-promoting workplace. A qualitatively-driven mixed-methods approach was applied, combining different qualitative methods to gather and analyze data. Study I used data collected through observations, interviews, focus group interviews, and feedback seminars, analyzed with content analysis and descriptive statistics. Study II used data collected from twelve focus group interviews with 68 employees, analyzed with phenomenography. The results from Study I show that the communication flow and organization of the observed meetings varied in terms of physical setting, frequency, time allocated, and duration. The topics for the workplace meetings were mainly functional with a focus on clinical processes. Overall, the meetings were viewed not only as an opportunity to communicate information from the top downwards, but also as a means by which employees could influence decision-making and development at the workplace. The results from Study II show that the phenomenon of coworkership was experienced as a collective process, which included colleagues but not did explicitly include managers. Five categories emerged, representing different conceptions of co-workership: group coherence and striving toward a common goal, cooperation over professional and organizational boundaries, work experience and trusting each other’s competence, social climate and sense of community, and participation and influence. The conclusion of this thesis is that conditions such as participation and influence, social support, and communication were mostly related to the employees’ everyday work, especially the clinical work, and were not seen in relation to the overall organization. Workplace meetings seemed to be a well-functioning setting for conditions of importance for co-workership, although the outcomes of these meetings varied to a large extent. This knowledge provided in this thesis can be of importance for future strategies to develop health-promoting workplaces.