Browsing by Author "Bergsten, Anna"

Now showing 1 - 3 of 3

Haute Couture åt folket! En fallstudie i att finna en balans mellan användarvänlighet och unikum på webben
(2009-06-30T06:36:38Z) Maxe, Sofia; Bergsten, Anna; IT-universitetet i Göteborg/Tillämpad informationsteknologi; IT University of Gothenburg /Applied Information Technology
Med utgångspunkt i att e-handeln ökat markant de senaste åren, samt att vi tror att en webbutiks framgång ligger i webbsidans användarvänlighet och unikum, avser vi studera hur en nischad modebutik kan nyttja dagens teknik för att bli mer framgångsrik. Studien finner grund i ett antal semistrukturerade intervjuer samt en fallstudie av befintliga webbutiker. Med vår teoretiska referensram har vi noga analyserat det insamlade material vilket vi erhållit under intervjuerna och fallstudien. Den teoretiska referensramen baseras på teorier vilka behandlar webbdesign och användarvänlighet. Studien bygger på teorierna Universal Design, Social Actor, designprinciper/designmönster samt det mänskliga systemet. Teorierna, gemensamt med resultatet av intervjuerna och fallstudien, ligger till grund för de slutsatser vi kommit fram till. En bearbetning av insamlad data har lett till att fyra framgångsfaktorer har identifierats. Att kunderna känner sig trygga med vad som kommer att levereras har visat sig vara en bidragande faktor till varför många kunder väljer att handla i en webbutik. Ytterligare en framgångsfaktor ligger i en bred målgrupp, där fler kunder upplever sig tillhöra kundsegmentet. Att bjuda kunderna på kunskap är en betydelsefull framgångsfaktor som visat att det är möjligt att attrahera människor till att bli trogna användare. För en nischad modebutik med exklusivitet och unikum som grundstenar är det av största vikt att ha en användarvänlig webbutik, vilken är tillgänglig för alla. Anpassning till Web 2.0 är nödvändig, men att släppa in användaren i form av okontrollerad interaktivitet skulle i uppdragsgivarens fall påverka företagets image negativt. Baserat på studiens resultat kan vi konstatera att tesen, att en av de tyngsta framgångsfaktorerna för en webbutik nischad mot exklusivt mode, bygger på balansen mellan användarvänlighet och unikum, var ett korrekt antagande.
Nordiska språkens plats i svenskämnet: En intervjustudie med svensklärare på gymnasiet
(2017) Bergsten, Anna; Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Sammandrag Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida nordiska språken har stärkts i svenskämnet för gymnasiet i och med Lgy11, läroplanen som infördes 2011. Detta görs genom en kvalitativ studie där fyra yrkesverksamma svensklärare på gymnasiet intervjuas för att ta reda på om de undervisar mer eller mindre i nordiska språk i och med Lgy11 kontra den förra läroplanen Lpf94, om de anser att det blivit tydligare vad undervisning i nordiska språk innebär i och med Lgy11 och hur viktigt de anser att nordiska språk är gentemot övrigt centralt innehåll i kursen Svenska 2 för gymnasiet. Tidigare studier visar att majoriteten av svensklärare anser att de fått tillräckligt med nordiska språk i sin egen lärarutbildning och de anser sig kompetenta att undervisa i nordiska språk. Dock visar dessa studier också att flertalet lärare ägnar relativt lite undervisningstid till nordiska språk alternativt prioriterar bort det till förmån för andra kunskaper och förmågor inom svenskämnet. Resultaten i min undersökning visar att två av fyra lärare berättar att de undervisa mer och två undervisar mindre i nordiska språk. Två av lärarna menar på att det inte blivit tydligare vad undervisning i nordiska språk innebär och två stycken menar på att det blivit tydligare. Resultaten visar också att alla fyra intervjuade lärare anser att nordiska språk är det minst viktiga centrala innehållet i Svenska 2 för gymnasiet eftersom det enligt lärarna finns andra förmågor som att kunna tala, skriva och argumentera som är viktigare att eleverna har med sig snarare än fördjupade kunskaper inom nordiska språk. Slutsatsen blir därför lite oklar men tendenser finns att nordiska språken inte stärkts i svenskämnet på gymnasiet i och med Lgy11.
Stor klass eller liten grupp? Elevers erfarenheter av olika undervisningsformer
(2011-03-31) Bergsten, Anna; University of Gothenburg/Department of Education; Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik
Då elever har olika förutsättningar att lyckas i skolan kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. I en del kommuner har man inom grundskolan valt att ha även små undervisnings-grupper för elever som av någon anledning inte kunnat tillgodogöra sig undervisningen i den stora klassen. I denna studie har jag intagit ett elevperspektiv där jag försökt utröna vilka för-delar och nackdelar elever upplever med att ha undervisning i stor klass respektive liten un-dervisningsgrupp. Det är viktigt att klarlägga hur elever som varit föremål för olika specialpe-dagogiska insatser själva upplever sin skolgång. Små undervisningsgrupper har kritiserats bl.a. inom den specialpedagogiska forskningen då man sett risker med att elever exkluderats från den ordinarie verksamheten. Begreppet inklu-dering har kommit att bana väg för en demokratisk idé om att undervisningen bör utformas utifrån den naturliga variationen som finns bland elever. Ett dilemma är att det kan vara pro-blematiskt hur man inom skolan ser på elevers olikheter. I den här kvalitativa studien har jag utgått från en fenomenologisk livsvärldsansats. Utifrån denna forskningsansats har jag försökt förstå elevernas skolerfarenheter, så som de själva uppfattar den. Halvstrukturerade livsvärldsintervjuer har genomförts med åtta elever från oli-ka skolor, i åk 6-9. Avsikten har varit att presentera hur elever upplever de olika undervis-ningsformerna och vad detta innebär för dem, både kunskapsmässigt och socialt. Övergången till den lilla undervisningsgruppen har föregåtts av någon form av skolsvårighe-ter. Verksamheten i den stora klassen är i många fall inte anpassad för alla elever, framgår av undersökningen. Elever med koncentrationssvårigheter tycks vara särskilt utsatta i splittrade och stökiga klasser. Vuxna i skolan tycks heller inte alltid ta problem med mobbning och ut-stötning på allvar. I en trygg och lugn miljö ökar däremot förutsättningen för att skapa en in-kluderande verksamhet där alla elever kan lyckas i skolan. I en del fall har det visat sig att den lilla undervisningsgruppen är ett bättre alternativ för elever som behöver en lugnare miljö än man kan åstadkomma i den stora klassen.