Browsing by Author "Bildt, Carina"

Now showing 1 - 3 of 3

Från matsal till matlåda : Ergonomiska belastningar vid distribution av portionsförpackad varm mat
(Arbetslivsinstitutet, 2001) Bildt, Carina; Dahlberg, Raymond; Karlqvist, Lena
From dining room to lunch box: Ergonomic loads in distribution of individually portioned warm food During the last years in Sweden, distribution of warm food have been a service more commonly offered, then other forms of help, by the society to old people living at home who can't prepare their own food anymore. Organisations for this type of distribution have been built up in several Swedish municipalities. In the municipality where the present study took place, the food distributors were working under conditions that their employer thought was very demanding. The research and development program Gender and work, at the National Institute for Working Life, performed a case-study where the main aim was to describe the food distributors psychosocial and physical working conditions, to compare those to other categories of employees, and to suggest solutions to the problems identified. Structured interviews focusing on the psychosocial working conditions and of the employees own suggestions of solutions were performed with five food distributors, three cooks and two cleaners. The physical working conditions were measured through observations, by measuring pulse and walking distance per working day, and by rated perceived excertion. The overall impression from our study is that the food distributors indeed have a very demanding working condition, and that there are several aspects that need to be improved, both in the short and in the long run. The psychosocial working conditions were characterised by high mental demands and low decision latitude, time pressure and dissatisfaction with the fact that they can't live up to the expectations. The measurements of the physical demands showed that the food distributors scored very high on both mean pulse and %HRR, which is a known risk factor for reduced health. The combination of demanding psychosocial and physical working conditions is a cause of worry, at least in the long run. In the performed interviews, there was nothing that indicated that distribution of warm food will decrease further on, rather the opposite. It is therefore important that the working conditions for the food distributors are organised so they can work during a number a years and still remain healthy. A short-run solution to the problem is to employ two more food distributors and lease a third car. Then the total workload would decrease and be more evenly distributed during the day. It is also possible to extend the excepted delivery time from two hours to three hours, which would decrease the time pressure. A long-run solution to the problem is to design combination-positions, where both food distribution and work in the hospital kitchen, and maybe also cleaning, are included. Such combination-positions would make it possible to increase the number of working hours to full-time, which is necessary to be able to live on the salary. The variation over the week will be much greater with such a solution, and the demands more evenly distributed.
Könsskillnader i ersättning vid arbetsskador?
(2009-04-06T09:45:58Z) Weiner, Jan; Bildt, Carina; Ochterlony, Helena; Marklund, Staffan; Svanholm, Monica; Göteborgs universitet
Weiner J, Bildt C, Ouchterlony H, Marklund S & Svanholm M (2008) Könsskillnader i ersättning vid arbetsskador? – en 10- årsuppföljning av arbetsskador 1994 Arbete och Hälsa 2009;43(2) Studien utgör en uppföljning av arbetsskador som anmälts till Informationssystemet om arbetsskador (ISA) för år 1994. En begränsning gjordes primärt till de fall som anmälts av personer som inte anmält någon ytterligare skada till ISA. Skälet till denna begränsning var att det inte finns möjlighet att koppla utbetald arbetsskadelivränta för en viss person till ett viss anmält fall. De individer som kvarstod efter denna begränsning följdes med avseende på förekomst av utbetald livränta fram till år 2004. Huvudfrågeställningen gällde om det fanns skillnader mellan män och kvinnor i sannolikheten att få en livränta som följd av den anmälda arbetsskadan. I analysen delades materialet i två delar, dels arbetssjukdomar och dels arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Informationen från två datakällor kopplades ihop. Den primära källan var Informationssystemet om arbetsskador hos Arbetsmiljöverket. I denna källa finns uppgift om individen som anmält en arbetsskada; hans/hennes yrke, yrkesställning, ålder, arbetsplats, misstänkt orsak till skadan m m. Den andra källan utgjordes av LISA-registret vid SCB. Därifrån hämtades uppgift om utbetalda livräntor under perioden 1994-2004. Från samma källa hämtades också uppgift om inkomst, födelseland och socio-ekonomisk grupp. Det totala antalet fall som uppfyllde inklusionskriteriet var knappt 13 000 arbetsolyckor och cirka 7 000 arbetssjukdomar. En något högre andel av olyckor (56%) gällde män, medan en något högre andel av arbetssjukdomarna gällde kvinnor (62%). För arbetssjukdomar är stor skillnad mellan män och kvinnor i andelen som erhållit livränta. Det finns också stora skillnader i fördelningen i variablerna ålder, yrkesområde, orsak, diagnos och arbetsställets län. Flera av dessa variabler har också stor betydelse för sannolikheten att erhålla en utbetalning av livränta. Samma variabler uppvisar liknande skillnader mellan män och kvinnor också när det gäller arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Skillnaden mellan män och kvinnor i andelen som erhållit livränta är dock avsevärt mindre än för arbetssjukdomarna. De skillnader som finns mellan män och kvinnor gäller således både andelen med livränta och ett antal faktorer som kan påverka sannolikheten att få en livränta, exempelvis yrkesområde. För att analysera om skillnaderna mellan män och kvinnor kvarstår även efter kontroll för andra faktorer användes multipel regressionanalys. Eftersom de primära skillnaderna var betydligt större för arbetssjukdomar gjordes en mer omfattande analys för dessa än för arbetsolyckorna med sjukfrånvaro. Analyserna visade att könskillnaderna helt försvann vid kontroll för andra faktorer som påverkade sannolikheten för livränta. Den mest betydelsefulla faktorn i detta sammanhang var yrke, men även ålder, orsak, län och inkomst påverkade effekten av kön. 44 Dessa resultat visar att de skillnader som finns mellan män och kvinnor i andelen som erhållit livränta inte systematiskt är kopplade till könet i sig utan hänger samman med andra faktorer som varierar mellan könen. När man kontrollerar för sådana framkommer inga statistiskt signifikanta skillnader mellan könen. Detta kan tolkas på olika sätt. En tolkning är att könskillnaderna i utfallet av arbetsskadeförsäkringen är beroende på det faktum att kvinnor och män har olika position i arbetslivet i Sverige. Både män och kvinnor har en högre sannolikhet att erhålla livränta i mansdominerade yrken och vice versa i kvinnodominerade yrken. En annan tolkning är att sannolikheten för män respektive kvinnor att erhålla livränta som följd av en arbetsskada är beroende av en komplex samverkan mellan ett flertal faktorer som inkluderar även, diagnos/orsak, ålder och inkomst m m. Eftersom dessa faktorer, liksom yrkesrelaterade faktorer har en signifikant effekt på sannolikheten att erhålla livränta är resultaten också förenliga med denna hypotes. Slutligen skall det noteras att denna studie har ett antal begränsningar. Den mest betydelsefulla är att vi inte har haft någon information om hur de individuella fallen har bedömts. Beslutet om att tilldela livränta är baseras på ett flertal faktorer, hur permanent den uppkomna skadan är, inkomstförlust, liksom en bedömning av sambandet mellan skadan och arbetsrelaterade faktorer. Denna studie har inte detaljerad information om dessa faktorer. Det kan också finnas skillnader mellan män och kvinnor i hur ofta man ansöker om livränta. Det finns ingen information om detta i studien. Vidare är yrkesgrupperna som använts i analysen relativt breda. Det kan finnas skillnader mellan män och kvinnor i samma “yrke”. Skillnader som inte inte avslöjas av de använda yrkeskategorierna.
Women s conditions in working life
(Arbetslivsinstitutet, 2001) Bildt, Carina; Karlqvist, Lena
This volume of Arbete och Hälsa (Work and Health) is a result of a workshop held in Brussels in September 2000. The workshop was one out of about 70 workshops that preceded the European Union Presidency Conference Work Life 2000 , that took place in Malmö in southern Sweden 22-25 January 2001. The about 70 workshops covered virtually every aspect of modern working life within the following categories: labour market, working environment, work organisation, information society, diversity in working life, small and medium-sized enterprises, as well as gender. The present workshop Women s Conditions in Working Life covered women s situation in terms of labour market conditions, work organisation, working environment, as well as health effects. The aim to present the state of the art about science and practice within these areas, as well as to point out possible areas for interventions, was explicit in the invitation to participate in the workshop. Content: Introduction Carina Bildt and Lena Karlqvist The new economy and the work life balance: opportunities and constraints for women and men Dianne Perrons Women and labour market regulation Pamela Meadows Gendered health consequences of unemployment among young people Anne Hammarström Gender and working conditions in the European Union Kaisa Kauppinen The importance of gender sensitive studies of work-related neck and upper limb disorders Lena Karlqvist Working conditions and mental health among women Carina Bildt Gender approaches in the EU Network Workplace Health Promotion Elisabeth Lagerlöf and Ewa Menckel Listening to women: Action-oriented research in ergonomics Karen Messing and Ana Maria Seifert