Browsing by Author "Bjelosevic, Milanka"

Now showing 1 - 2 of 2

Elektronisk handel inom offentlig sektor På gott och ont
(2005) Vo, Nghi; Bjelosevic, Milanka; Habib, Antonia; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Den offentliga sektorn kan uppnå stora besparingar genom att använda elektronisk handel i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Genom att hantera upphandlingar, inköp och fakturering elektroniskt, frigörs tid och ekonomiska medel som kan användas för att utveckla kärnverksamheten. Det hävdas i Toppledarforums utredning som utfördes år 1995 på begäran av Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Staten. Dessa organ kom överens om att initiera ett samarbete kring frågor som rörde elektronisk handel och Toppledarforum fick i uppdrag att driva igenom beslutet. Användningen av elektronisk handel har inte fått den spridning som eftersträvades och många kommuner har bestämt sig att avvakta och följa utvecklingen. Teorier och rapporter som behandlar ämnet påvisar till en övervägande del fördelar med elektronisk handel. Men frågan är vilka erfarenheter har den offentliga sektorn av? Syfte: Syftet med denna studie är att belysa fördelar respektive nackdelar med elektronisk handel inom den offentliga sektorn, genom att sammanställa litteratur inom ämnet och erfarenheter från de undersökta kommunerna. Avgränsningar: Vi har valt att undersöka Göteborgs Stad och tre närliggande kommuner, nämligen Alingsås, Borås och Mölndal. Metod: En kvalitativ studie baserad på personliga intervjuer med representanter för respektive kommun som aktivt arbetar med elektronisk handel, har genomförts. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån en teoretisk referensram som behandlar för- och nackdelar med elektronisk handel. Resultat och slutsatser: Elektronisk handel inom den offentliga sektorn är en komplex fråga och det råder delade uppfattningar om nyttan med den. Ledningen inom flera av de intervjuade kommunerna har insett möjligheterna till effektivisering av verksamheten genom att applicera elektronisk affärskommunikation i organisationen. För en del har det nya systemet resulterat i stora rationaliseringar i beställningsprocessen och fakturahanteringen och en reducering av manuella arbetsmoment. Det har medfört minskade administrativa kostnader samt en förbättrad och utökad service då den frigjorda tiden kan användas till kärnverksamheten. Vissa menar att elektronisk handel leder till bl.a. bättre styrning, ökad prismedvetenhet och ramavtalstrohet, medan andra har motsatta åsikter och menar att elektronisk handel inte åstadkommit goda resultat samt att kostnaderna överstiger nyttan. Förslag till fortsatta studier: Det finns studier som utreder utvecklingen av elektronisk handel inom den offentliga sektorn. Ett område som däremot inte är tillräckligt belyst är ett åtgärdsprogram som uppmuntrar användningen av elektronisk handel inom den offentliga sektorn i en högre grad. En intressant studie skulle vara att undersöka vilka åtgärder kan effektivt påvisa och övertyga den offentliga sektorn om den stora effektiviseringspotentialen som föreligger i elektronisk handel.
Varför väljer företag att sluta arbeta med Det Balanserade Styrkortet? - En fallstudie av ett fastighetsbolag i Västra Sverige
(2006) Persson, Linda; Bjelosevic, Milanka; Eriksson, Maria; Göteborg University/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problem: Kritik mot de traditionella styrverktygen har under årens lopp utmynnat i att nya styrsystem, däribland det balanserade styrkortet, utvecklats. Ett stort antal företag runtom i världen har valt att införa det balanserade styrkortet. Dock finns det växande bevis på att många företag som adopterat (infört) ett balanserat styrkort upplever stora svårigheter och följaktligen väljer att avveckla styrkortet. Mot denna bakgrund finner författarna av studien det intressant att undersöka några av orsakerna till varför ett fastighetsbolag som utarbetat och försökt implementera ett styrkort väljer att avveckla styrkortet. För att utreda varför fastighetsbolaget slutat arbeta med styrkortet har författarna av studien formulerat tre hypoteser. Hypoteserna avser att finna orsaker bakom företagets avveckling av det balanserade styrkortet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför fastighetsbolaget slutade arbeta med det balanserade styrkortet. Uppsatsförfattarna vill undersöka om någon eller några av hypoteserna kan ses som förklaringar till avvecklingen. Avgränsningar: Studien är begränsad till att omfatta endast ett urval av de orsaker som kan förklara avvecklingen av styrkortet. Metod: Studien bygger på en kvalitativ fallstudie där sex personliga intervjuer har genomförts. Det empiriska materialet har därefter analyserats utifrån en teoretisk referensram om varför fastighetsbolaget slutade arbeta det balanserade styrkortet. Slutsatser: Studiens resultat visar på att två av de tre hypoteserna kan förklara varför fastighetsbolaget avvecklade styrkortet. Hypotes nummer två visade att fastighetsbolaget inte hade potentialen till att implementera styrkortet. Den tredje hypotesen visade på att det fanns flera barriärer som hindrade implementeringen av styrkortet. Den första hypotesen kunde dock inte förklara varför fastighetsbolaget hade avvecklat styrkortet. Förslag till fortsatta studier: Ett förslag till fortsatta studier är att kartlägga vilka företag som avvecklat balanserade styrkort och sedan undersöka om avvecklingen kan förklaras bl a med ett VD skifte, att eldsjälar saknades som brann för styrkortet eller att eldsjälar lämnade företaget. Ett annat förslag är att undersöka ett företag som har potentialen för en lyckad implementering och se om det bidrar till ett minskat förändringsmotstånd mot styrkortet.