Browsing by Author "Blomqvist, Anna"

Now showing 1 - 2 of 2

Bebyggelseutveckling i det vattennära stadsrummet Göteborg - En fallstudie om behovet av planering kring klimatrelaterade risker i låglänta områden
(2012-09-12) Jonasson, Amanda; Blomqvist, Anna; Göteborg University/Department of Human and Economic Geography; Göteborgs universitet/Kulturgeografiska institutionen
Göteborg har ett geografiskt läge nära vattnet, vilket gör att en stor del av mänskliga aktiviteter sker i anslutning till vattnet. Med tiden har marken nära vattnet blivit allt mer attraktiv för att anlägga bebyggelse för människor att bo och verka i. Det finns dock riskområden i de vattennära delarna av Göteborg som kan bli drabbade av till exempel översvämningar till följd av havsytans höjning och ökad nederbörd. Allteftersom att de ekonomiska motiven till utbyggnad av mänskliga verksamheter nära vattnet ökar, går den tekniska utvecklingen för att kunna fortsätta exploateringen i kustnära områden framåt, vilket gör att dilemmat kvarstår. Kanske är det inte lämpligt att uppföra bebyggelse vid älven som inte är säkrat mot översvämningar och vattennivåhöjningar. Vad händer med områden om detta skulle ske? I planeringen finns redan planeringsunderlag samt lagar och direktiv som ska följas då beslut om markanvändning ska tas. Länsstyrelsen har också publicerat en handbok för kommunerna som de kan använda sig av för att planera resilienta och hållbara stadsrum i låglänta urbana områden. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bebyggelseutveckling sker i låglänta områden utmed älven i centrala Göteborg. Vi vill undersöka vilka områden som kan riskera att bli översvämmade till följd av klimatförändringen samt undersöka vad som görs för att anpassa bebyggelsen, både bebyggelse som existerar och planeras. För att kunna besvara syftet har vi formulerat två frågeställningar som är följande: • Vilka områden i Göteborg har de senaste åren bebyggts för boende på mark nära vatten som kan klassas som riskområden på grund av översvämningsrisk? • Vidtas några skyddsåtgärder i planeringen idag, såsom vallar eller anpassad byggnation, inför ny bebyggelse i områden som kan riskera översvämningar? Som metod har vi delvis använt oss av en dokumentstudie där det material som samlats in skett genom granskning av rapporter och planer, generellt och områdesspecifikt. Vi har också gjort en kartframställning i ArcGIS där olika lager har valts ut för att tydligt visa på de förändringar som kan ske i området. Resultatet består av två delar. Den första delen består av de dokumentstudieresultat vi fick fram gällande vårt studieområde. Den andra delen består av resultatet vi fick fram med kartor över studieområdet som visualiserar översvämningsrisken med olika lager av bebyggelse och infrastruktur, befolkningsutveckling och höjningar av vattennivåerna till följd av klimatförändringen. Bland resultaten vi fick fram kan vi utläsa att det fortfarande saknas planeringsverktyg med ett helhetsperspektiv för att beräkna effekterna av extremt väder eller av klimatförändringen. Dock finns det planer på att ta fram fler planeringsverktyg framöver som ska underlätta arbetet för kommuner och landsting. Göteborg har en komplex översvämningsproblematik i och med sitt geografiska läge vid utmynningen av älven, precis vid havet och skulle därför behöva ett klimatverktyg. Med kartorna kunde vi tydligt se att en vattennivåhöjning eller översvämning skulle drabba områdena kring älven och generera negativa effekter på både befintliga byggnader och infrastruktur. I det undersökta området har befolkning bosatt sig på flera platser utmed älven mellan åren 1990 och 2008, och därefter har trenden hållit i sig och planer på att fortsätta bygga för boenden och verksamheter utmed vattnet fortskrider i skrivande stund.
"Inget annat alternativ" Kvinnors syn på kollektivtrafiken inför ett hållbart persontransportsystem i Bergsjön, Göteborg
(2012-02-02) Blomqvist, Anna; Lekman, Annika; University of Gothenburg. Human and Economic Geography; Göteborgs universitet. Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Sammanfattning Det här en studie vars syfte är att undersöka hur planerna för ett hållbart persontransportsystem utvecklas i en storstad med särskild uppmärksamhet på kvinnor i förorter. I en av våra två undersökningar redovisas med hjälp av en kvalitativ metod hur ett hållbart persontransportsystem i Göteborg kan utvecklas, med särskilt fokus på hur förutsättningarna ser ut i området Bergsjön. Vi undersöker även genom en kvantitativ metod ett urval av arbetsföra kvinnor i Bergsjöns resvanor, deras inställning till det befintliga persontransportsystemet samt vad de har för behov av förändringar inför ett hållbart transporsystem. Ett hållbart transportsystem tillåter individers och samhällens basbehov att fungera säkert, utan att försämra för människor och ekosystems hälsa och utan att försämra miljön för kommande generationer. Ett hållbart transportsystem uppnås genom flera initiativ. Dels behöver fossila bränslen ersättas med förnyelsebara alternativ, dels behöver städers bebyggelse och verksamheter förtätas så att en hög rörlighet inte är ett krav för att kunna delta i samhället, dels behöver kollektivtrafikens andel av resor öka. För att uppmuntra människor att övergå från bil till kollektiva färdmedel måste kollektivtrafiken kunna konkurrera med bilen som det mest effektiva och attraktiva färdmedlet. Människor måste känna att de vinner något på att välja att åka kollektivt och det kan ske dels genom att utveckla och förbättra kollektivtrafiken och dels genom tvingande styrmedel så som att höja bränslekostnader och införa trängselskatt. Göteborg är en geografiskt utspridd och funktionsuppdelad stad där det ofta går snabbare att färdas med bil än med kollektivtrafik. Genom kollektivtrafikprogrammet K2020 ska kollektivtrafikens andel av resorna i Göteborg fördubblas, men det är först efter en utbyggnad och effektivisering av kollektivtrafiken. Bergsjön är en förort som ligger åtta kilometer från Göteborgs centrum. Bergsjöns befolkning består av en stor andel låginkomsttagare och få har tillgång till bil. Kollektivtrafiken står för nästan hälften av bergsjöbornas resor, de har passerat målet som Göteborg satt upp för kollektivtrafiken. I Bergsjön finns få arbetsplatser och eftersom Göteborg är en funktionsuppdelad och geografiskt utspridd stad är rörlighet en grundläggande förutsättning för att bergsjöborna ska kunna arbeta eller studera. Kvinnor reser oftare kollektivt än män, men det beror inte nödvändigtvis på att kvinnor är mer miljömedvetna än män. Genom intervjuer med 31 kvinnor bosatta i Bergsjön visade det sig att nästan ingen av de tillfrågade hade möjlighet att ta sig fram på ett annat sätt än med kollektivtrafiken. Bergsjöborna är ett föredöme för resten av staden med sin höga kollektivtrafikandel och kvinnor kan generellt ses som ett föredöme med sin höga kollektivtrafikandel. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort att förhållandet kan ändras. Om det främsta skälet för kollektivtrafikresenärer att åka kollektivt är för att de inte har något alternativ så finns det en risk att de, vid möjlighet, övergår till bil. En ökad inkomst resulterar ofta i ett bilköp, och ökade inkomster samt en lägre arbetslöshet är eftersträvansvärt i Bergsjön. För att få människor att fortsätta åka kollektivt oavsett vilka andra möjliga färdsätt de har tillgång till och för att få bilister att välja bort bilen och istället åka kollektivt behövs en kollektivtrafik som kan tävla mot bilen i form av effektivitet, kostnad, bekvämlighet och trygghet. De 31 intervjuade kvinnorna hade många åsikter och förslag till förbättringar av kollektivtrafiken som till exempel bättre skyddade och upplysta hållplatser, tätare turer, bättre betal- och informationssystem och nyare vagnar. Det är viktigt att befolkningen har rätt att vara med och påverka i planeringen av samhällets kollektiva resurser – så att besluten blir demokratiska, speglar den breda allmänhetens behov och blir förankrade i verkligheten.