Browsing by Author "Bohlin, Gisela"

Now showing 1 - 3 of 3

Interpreting Autobiographies in English Class - Analyzing How Self is Constructed from Fragmenst of Memories
(2012-06-25) Bohlin, Gisela; University of Gothenburg/Department of Languages and Literatures; Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer
This essay gives an introduction to the autobiographical genre and provides a set of analyzing questions which can be used as a guideline when interpreting autobiographies with students. Since autobiographies are considered to be non-fictional and are marketed with the sales argument that an exclusive true life-story will be disclosed, the critical approach will focus on the concepts of self and truth discussed by modern and postmodern critics. The aim is to help students adjust their expectations of the truth and to give them a diversified picture of the author. This will be done by studying the autobiographical “I’s” and by examining devices used to “create” authenticity. Moreover, to study how memories are told and to reflect on the remembering process will raise the awareness of the fact that the genre is very close to fiction. Like a good story teller, the author needs to bring the story alive to catch the interest of the reader; meanwhile, he also needs to insert facts which give credibility to the story. Further, to show how the set of analyzing questions can be applied on an autobiography, Scar Tissue by Anthony Kiedis is analyzed in this essay. The example is followed up by a pedagogical discussion which concludes that the method used will be suitable for interpreting autobiography in English Class in Upper Secondary School.
”Om man inte kan ämnet blir man bara översättare, inte studiehandledare.” En studie om hur studiehandledare förklarar ord.
(2019-10-08) Bohlin, Gisela; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I skolan är studiehandledare en extra resurs som stöttar nyanlända elevers kunskapsutveckling på deras modersmål. I denna studie undersöks vilka förutsättningar studiehandledare har att förklara och översätta ord, vilka metoder de använder och huruvida det finns en problematik kring översättning och ordförklaring. En teoretisk utgångspunkt i studien är ordkunskap och begrepp inom ordförrådsforskning. Genom en kombination av metoder; enkät, ordtest och intervjuer belyser studien studiehandledares olika förutsättningar och rapporterade upplevelser. Av enkäten framkommer det att i stort sett samtliga respondenter studiehandleder i både NO- och SO-ämnen och att 70% av respondenterna studiehandleder på flera stadier. Det innebär att de behöver vara insatta i fler ämnen och årskurser än utbildade lärare. De flesta respondenter har en akademisk utbildning. 16 av 35 har lärarbakgrund från hemlandet och en majoritet tycker inte att det är så svårt att förklara ord för elever. 50% uppger emellertid att om de får problem beror det på att de inte förstår det svenska ordet och att det är svårt att finna motsvarande ord på modersmålet. Inom respondentgruppen finns en stor variation mellan ordtestresultaten som även indikerar en samvariation mellan ordförrådets bredd och djup. Detta visar att studiehandledare är en heterogen grupp med olika förutsättningar att översätta och förklara ord. I intervjuerna beskrivs vikten av att ha språkliga kompetenser i både modersmål och svenska samt goda ämneskunskaper för att kunna förklara ord och begrepp för elever, vilket varierar inom gruppen. NO är det ämne som upplevs som svårast att översätta och förklara ord i eftersom faktatexterna innehåller många ämnesspecifika och abstrakta begrepp. Även kulturspecifika ord i NO och SO anses vara problematiska. I både enkät och intervjuer framkommer det att den största utmaningen är att förklara ord för elever med dåliga förkunskaper som inte kan begreppen på modersmålet. Det räcker då inte med en kort översättning utan krävs längre förklaringar av ämnesinnehållet. Studiehandledarna uppger att de använder en stor variation av olika metoder och lyfter fram bildmediet som den överlägset bästa metoden för att göra en snabb ordförklaring.
”Varför lyste hans öron röda?” Appraisal i noveller och textsamtal i svenska som andraspråk
(2021-08-16) Bohlin, Gisela; University of Gothenburg/Department of Swedish; Göteborgs universitet/Institutionen för svenska språket
I studien analyseras känslor och värderingar i noveller ur en antologi för andraspråksundervisning i syfte att belysa komplexiteten i det språk som andraspråksinlärare möter i narrativa texter. Utifrån begrepp inom appraisal-teorins ramverk har evalueringar i narrativa texter kunnat identifieras, kategoriseras och analyseras. Appraisal-teorin belyser evaluerande språk utifrån ett system som beskriver hur och av vem värderingar och känslor etableras, förstärks och till vem de riktas (Martin & White 2005:9). Analyser av två noveller visar att evaluerande semantiska resurser genomsyrar narrativa texter och att dessa resurser kan realiseras och samverka på olika sätt i en berättelses dramaturgi, persongalleri och sensmoral. Skillnaderna mellan novellerna är i detta avseende relativt stor. I studien undersöks även hur andraspråksinlärare uppfattar evalueringar och hur de går tillväga för att tolka dessa i novellerna. Det framgår genom textsamtal att evaluerande semantiska resurser kan bära på viktig information som är central för förståelse av en narrativ text och att andraspråksinlärares läsförståelse påverkas av hur dessa resurser realiseras och samverkar i texterna. Även om deltagarna i studien har god läsvana visar sig tolkning av behaviorala processer, kroppsliga uttryck, adjektiv, metaforer och graderingar (exempelvis förstärkningsord) vara stora utmaningar. Det visar sig emellertid att evalueringar kan samspela och förstärka genretypiska drag vilket kan ge deltagarna textuella ledtrådar som underlättar läsförståelsen. En implikation för andraspråksundervisning är således att det är betydelsefullt att särskilt uppmärksamma evaluerande semantiska resurser vid litteraturläsning och att appraisal-analys kan vara ett stöd i lärares planering av ett litteraturmoment.