Browsing by Author "Brax, David"

Now showing 1 - 3 of 3

Delrapport: Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2022-07-04) Brax, David; SULF; SUHF
Hot och trakasserier riktade mot forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor har förekommit under en längre tid. Rapporter om utsatthet för olika former av hot, hat, våld och trakasserier har oftast handlat om enskilda fall, samtidigt som diskussioner förts om problemets omfattning och konsekvenser. Internationellt märks en växande debatt om hur kvalitet i forskning och utbildning riskerar att undermineras av såväl externa som interna hot och trakasserier. Olika aspekter av arbetsmiljö, trygghet i anställning och inte minst akademiska friheter tycks stå på spel. Undersökningar om hur omfattande utsattheten är, hur den är fördelad i populationen, och varifrån hoten kommer har dock saknats. Dessa uppgifter är avgörande för att få en bättre förståelse för utsattheten och för att stärka det preventiva arbetet. Det var också skälet till att Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, i samverkan med SULF (Sveriges universitetslärare och forskare) och SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), initierade en undersökning för att kartlägga hur utsattheten ser ut. En enkät med riktade frågor till verksamma forskare och lärare gick ut till SULF:s medlemmar (N=17 459) i februari 2022. Totalt besvarades denna av 2 995 personer. Undersökningen utgick från fyra huvudsakliga frågeställningar: 1. I vilken utsträckning utsätts forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor för hot, våld och trakasserier? 2. Hur är denna utsatthet fördelad? 3. Vad utsätts de för, varför, och av vem/vilka? 4. Vilka konsekvenser har utsattheten och vilken risk/oro finns för utsatthet? Detta är en första delrapport som redovisar de huvudsakliga resultaten från enkätundersökningen. En slutrapport med utförligare analyser, tabeller och bakgrund färdigställs i ett senare skede. Kort sammanfattning av resultaten: • Erfarenheter av hot och trakasserier är vanliga bland forskande och undervisande personal • Erfarenheter av våld förekommer i begränsad utsträckning • Kvinnor är mer utsatta för hot och trakasserier än män • De vanligaste förövarna är studenter och kollegor vid samma lärosäte • Hotfull epost är den form hot och trakasserier uttrycks genom främst • Konsekvenserna både av utsatthet och av risk eller oro för utsatthet består av olika former självcensur • Utsattheten är som störst inom samhällsvetenskap och humaniora, men förekommer inom alla ämnesområden Analyser i delrapporten fokuserar främst på utsatthet för hot och trakasserier. Utsatthet för olika former av våld förekommer i viss utsträckning, men underlaget i studien är begränsat och gör det svårt att dra slutsatser. Delrapporten är författad av David Brax, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Anna-Carin Fagerlindh Ståhl, Arbetsmiljöforskare, FD medicinsk vetenskap har bistått med statistikbearbetning. Lotta Kamm vid SULF har kodat enkäten och Anna Lundgren vid SULF har gjort en bortfallsanalys. Resultaten i delrapporten är granskade av Anna Gavell Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), med särskilt ansvar för Politikernas Trygghetsundersökning (PTU).
Utsatthet vid svenska universitet och högskolor: en undersökning om trakasserier, hot och våld mot forskare och lärare
(Nationella sekretariatet för genusforskning, 2024) Brax, David; SULF; SUHF
Denna slutrapport beskriver förekomst av trakasserier, hot och våld riktat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor. Rapporten är baserad på en undersökning som initierades av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs Universitet och genomfördes i samverkan med Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, och Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF. En delrapport med övergripande resultat publicerades i juli 2022. Föreliggande slutrapport kompletterar delrapportens resultat med mer detaljerade uppgifter om fördelning av utsatthet och konsekvenser. Syftet med att kartlägga forskares och lärares utsatthet för trakasserier, hot och våld är att få en uppfattning om hur utbrett problemet är, men också att visa hur utsattheten är fördelad och vilka konsekvenser såväl utsatthet som risk eller oro för utsatthet får. Datainsamlingen genomfördes under januari månad 2022 genom en enkät som skickades till SULF:s medlemmar. Enkätfrågorna behandlade dels utsatthet över hela karriären, dels utsatthet under föregående år. Rapporten innehåller ett bakgrundskapitel som placerar resultat och analyser i ett kunskapssammanhang när det kommer till medierapportering och policies i Sverige och jämförbara länder. Rapporten är författad av David Brax, utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Anna-Carin Fagerlindh Ståhl, Arbetsmiljöforskare, FD medicinsk vetenskap och Erik Berglund, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, har bistått med statistikbearbetning. Lotta Kamm vid SULF har kodat enkäten och Anna Lundgren vid SULF har gjort en bortfallsanalys. Rapporten är granskad av Anna Gavell Frenzel, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), med särskilt ansvar för Politikernas Trygghetsundersökning (PTU). Sammanfattning av undersökningens huvudsakliga resultat: Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse i egenskap av forskare eller lärare förekommer, men är relativt ovanligt i materialet. Sex procent av de svarande i enkäten har någon gång blivit utsatta för någon händelse av dessa slag. Erfarenheter av utsatthet för någon form av hot eller trakasserier är betydligt vanligare. 39 procent av de svarande uppger att de utsatts för någon form av hot eller trakasserier. Utsatthet förekommer inom samtliga ämnesområden, över 30 procent av de svarande inom varje ämnesområde rapporterar erfarenheter av utsatthet i någon form. Sådana erfarenheter är dock vanligast inom ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap, där närmare 50 procent rapporterar erfarenheter av hot eller trakasserier. Kvinnor är mer utsatta än män för de flesta typer av incidenter, och rapporterar också oro för att bli utsatta i högre utsträckning. Detta gäller framför allt utsatthet som sker i samband med undervisning och handledning. Utsattheten är högre bland de som är mer aktiva inom sociala och traditionella medier, men det rör sig om en relativt liten grupp personer. Något högre utsatthet rapporteras också av de som anger att de arbetar inom ämnesområden som förekommit i tidigare rapportering om incidenter, och som varit föremål för debatt och kan uppfattas som politiskt laddade frågor. Överrepresentationen av dessa ämnen är högre när det gäller utsatthet som knyts till utomstående förövare. Studenter är den vanligaste gruppen bland förövare för de flesta kategorierna av utsatthet och de flesta rapporterade fall sker i anknytning till undervisning eller handledning. Kollegor till den utsatta är den näst största kategorin av förövare och är vanligare i situationer som knyts till pågående forskning eller publicering av forskningsresultat. Utomstående personer är vanligare som förövare i anknytning till förekomst i sociala och traditionella medier och debattinlägg. Konsekvenserna både av faktisk utsatthet och uppfattad risk eller oro för utsatthet består av olika former av självcensur. Åtta procent av de utsatta anger att de har ändrat sina rutiner eller sitt beteende på grund av utsatthet. Nästan dubbelt så många kvinnor som män rapporterar sådana konsekvenser. En tredjedel av de svarande vet inte vart de ska vända sig ifall de blir utsatta och två tredjedelar känner inte till om det finns någon handlingsplan vid deras institution eller lärosäte om hur utsatthet och risk för utsatthet ska hanteras, eller anger att det inte existerar någon sådan handlingsplan.
Victimisation in Swedish higher education institutions: a study of harassment, threats and violence against researchers and teachers
(Swedish Secretariat of Gender Research, 2024) Brax, David; SUHF; SULF
This report describes the occurrence of harassment, threats and violence directed at researchers and teachers in the Swedish higher education sector. The report is based on a survey initiated by the Swedish Secretariat for Gender Research at the University of Gothenburg and conducted in collaboration with the Swedish Association of University Teachers and Researchers (SULF) and the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF). An interim report with the overall findings was published in July 2022. This final report is a supplement to the findings presented in the interim report. The purpose of mapping researchers’ and teachers’ exposure to harassment, threats and violence is to provide a picture of how widespread the problem is, and to show how exposure is distributed and the consequences of both exposure and the risk or concern about exposure. The data collection was carried out in January 2022 through a survey sent to SULF members. The survey questions related to respondents’ exposure over their entire careers as well as the previous year. The report contains a background chapter that places the results and analyses in the context of knowledge about media reporting and policies in Sweden and comparable countries. The report was written by David Brax, an investigator at the Swedish Secretariat for Gender Research at the University of Gothenburg. Anna-Carin Fagerlindh Ståhl, Work Environment Researcher, PhD Medical Science, and Erik Berglund, researcher at the Department of Public Health and Health Care Sciences, Uppsala University, assisted with statistical processing. Lotta Kamm, at SULF, coded the questionnaire and Anna Lundgren, at SULF, conducted a non-response analysis. The report has been reviewed by Anna Gavell Frenzel, an investigator at the Swedish National Council for Crime Prevention (Brå), with special responsibility for the Politicians’ Safety Survey (PTU). Summary of the main survey results: While incidents of exposure to violence, theft and vandalism in the capacity of researcher or teacher were reported, they were relatively uncommon in the data. Six per cent of respondents in the survey reported ever being exposed to any such types of incidents. Experiences of exposure to some form of threat or harassment were considerably more common. Among all respondents, 39 per cent stated that they had been exposed to some form of threat or harassment. These incidents were reported across all subject areas, with over 30 per cent of respondents in each subject area reporting experiencing victimisation in some form. However, such experiences were most common in the humanities and social sciences, within which almost 50 per cent reported experiences of being threatened or harassed. Women were found to be more exposed than men to most types of incidents and reported concerns about being exposed to a greater extent. This is particularly true for victimisation that occurs in the context of teaching and supervision. Victimisation was higher among those who were more active both on social media and in traditional media, although this was a relatively small group. Slightly higher levels of exposure was also reported by those who said they worked in subject areas that had featured in previous incident reports and which had been subject to debate and could be perceived as politically charged. The over-representation of these subjects is higher when it comes to victimisation linked to external perpetrators. Students were the most common group of perpetrators for most categories of victimisation and most reported cases were related to teaching or tutoring. Colleagues of the victim were the second largest category of perpetrators and the most common perpetrators in situations related to ongoing research or publication of research findings. Incidents associated with appearances in social and traditional media and opinion pieces were most commonly perpetrated by outside parties. The consequences of actual victimisation and perceived risk or fear of victimisation included various forms of self-censorship. Eight per cent of those victimised said they had changed their routines or behaviour due to being victimised. Almost twice as many women as men reported such consequences. One third of respondents stated that they did not know where to turn if they experienced victimisation. Two thirds stated that they did not know if there was an action plan in place at their institution or institute of higher education (HEI) on how to deal with victimisation and the risk of victimisation or stated that there was no such action plan.