Browsing by Author "Carlsson, Simon"

Now showing 1 - 4 of 4

”Det är aldrig roligt att se ett mästarlag i spillror” – En kvantitativ studie om artikelvinkling i Aftonbladets allsvenska rapportering 2005 – 2014
(2015-08-28) Carlsson, Simon; Bergsten, Adam; Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation; Göteborg University/Department of Journalism Media and Communication
Swedish sports journalism are often criticized of giving too much attention to teams from big cities in general, and particularly to teams from Stockholm. It´s also a given in sports journalism that a good performance, like a victory in an import game, should result in some media attention. But what happens when these two criteria is opposed against each other? What is most important according to Swedish sports writers; the team from the big city or the winning team? We made a quantitative content analysis on the last ten seasons, 2005 – 2014, of the top Swedish football league, Allsvenskan. But our interest was not to examine every match; our analysis is based on every match where the big city team has lost to a smaller team. During these ten seasons 241 games were played where a smaller team wins against a big city team. We have studied Aftonbladets main article from all these games and, with help from certain theoretical tools, been deciding which team has got the main role in the article. We have been studying the headlines of the articles and which team that it is mainly referring to. Adding to this we’ve also been studying who is quoted in the entrance of the article. We have been analyzing the article picture to decide which team has the main role in it. We have also decided if the article is about one specific person or about the team. By comparing our results with older studies we can say that Aftonbladet gives losing big city teams much more attention than other losing teams. Almost more than half of the headlines focuses on the losing big city team. That number should be put in comparison to older studies saying that Aftonbladet focuses on the winning team in 79 per cent of the main articles. It seems that Aftonbladet thinks it´s at least as important to be a big city club as it is to win the game. We can also show that it´s more common that an article has a one-person-angle when it´s focused on the winning smaller team. It seems that a smaller team depends more on having big name players in their squad to get attention than big city teams have. Being located close to Aftonbladets office in Stockholm is a factor that seems to be important if you are a smaller team and wants attention. The teams that have the toughest time to get attention are located far from Stockholm. They have quite the same results during the last ten seasons as many teams closer to Stockholm but doesn´t get close to the same amount of attention. We can also show that a team that has been successful over a certain amount of time has a better chance of getting media attention, regardless where in Sweden they are located. It seems though that the smaller team has to have been successful in the later years. It doesn´t seem to be enough to have won the league two times in the last 20 years to get attention.
Bolagsledningens lojalitetsplikt, vad omfattar den och vem skyddar den?
(2011-05-18) Carlsson, Simon; Göteborg University/Department of Law; Göteborgs universitet/Juridiska institutionen
Bolagsledningen har ofta bättre insikt i bolaget än någon annan, de kontrollerar verksamheten och har kontroll över villkoren för de transaktioner bolaget vidtar. Samtidigt riskeras att de sätter sina egna intressen framför bolagets. Det har därför länge antagits att bolagsföreträdarna omfattas av ett sysslomannaliknande ansvar som medför en plikt att vara lojal mot bolaget och att sätta bolagets intresse framför sitt eget. Flera aktörer har ett intresse i att bolagsledningen även agerar i enlighet med denna lojalitetsplikt. Frågan är dock vilka lojalitetsplikten avser att skydda och vilka som kan göra sin rätt gällande då bolagsföreträdarna brutit mot lojalitetsplikten. I uppsatsen görs först en grundlig genomgång av de olika lojalitetsplikterna inom och utom ABL: jäv, generalklausulen, tystnadsplikt, konkurrensförbud och corporate opportunities. Därefter studeras bolagets intresse och bolagets intressenters möjlighet att göra gällande sanktioner vid brott mot lojalitetsplikten.
De som räddar sporten En kvantitativ studie över fotbollsdomarna i Varbergs kommun
(2016-08-19) Carlsson, Simon; University of Gothenburg/JMG - Journalism and Mass Communication; Göteborgs universitet/JMG - Inst f journalistik och masskomm
Runt en tiondel av alla Sveriges invånare är på ett eller annat sätt engagerade i en fotbollsförening. Det handlar om allt ifrån spelare och ledare till den äldre herre som säljer lotter i entrén med syftet att föreningen ska få in några extra kronor till verksamheten. Den stora majoriteten av dessa personer lägger ner tid och pengar för att deras verksamhet ska gå runt. De flesta av landets fotbollsspelare betalar för att få vara med i ett lag i form av medlemsavgifter, långt ifrån den stjärnglans och de miljoner som byggs upp i media. Men även i den lägsta av serier finns det en aktör som får betalt för sin tid och för sitt arbete. Domaren kommer ofta som en ovälkommen gäst, ett nödvändigt ont för att matchen ska kunna genomföras, dessutom får han betalt. Till och med ganska så bra betalt, vilket gör att vissa krav bör kunna sättas på den som håller i visselpipan. Men om man stannar upp och tänker till lite finns en helt annan aspekt. Ett lag har mellan 20-25 seriematcher på en säsong, lägg till några försäsongsmatcher och vi kan med god säkerhet säga att ett snitt på 30 matcher/lag om året är ganska nära sanningen. I ett ultimat seriesystem hade det funnits domare som också dömer runt 30 matcher på ett år, men hur ser det egentligen ut? Vissa dömer lika ofta som en spelare har match, det vill säga ungefär en gång i veckan under säsong. Sen finns det de domare som dömer mer, mycket mer. Den domare i Varbergs kommun som dömde allra mest under 2015 dömde över 90 matcher. Tre gånger så ofta som en spelare och ibland mer än en match om dagen. Kan vi då sätta samma krav på kvalitet på denne domare som vi gör på spelarna? Är det rimligt att en domare som är inne på sin fjärde timme på plan ska kunna hålla samma koncentrationsnivå som en spelare som är inne på sin andra? Spelaren har dessutom oftast förtjänat sin plats genom att prestera bra inför matchen, domaren är ofta där för att det inte finns någon annan som kan göra jobbet. Vad ska fotbollen göra för att få fler domare? Ja, kanske kan en god ekonomi locka en del. Den domare i Varberg som drog in mest på sin hobby 2015 tjänade över 56,000 kronor på att döma fotboll. Framsteg på planen kan leda till pengar även för en fotbollsdomare.
Variationer i fertilitet
(2021-07-09) Carlsson, Simon; Fritjofsson, Hugo; University of Gothenburg/Department of Economics; Göteborgs universitet/Institutionen för nationalekonomi med statistik
En åldrande befolkning och lågt barnafödande innebär, allt annat lika, att färre ska försörja fler. Denna uppsats handlar om huruvida föräldrapolitiken påverkar barnafödandet; mer specifikt ställs frågan påverkar föräldraförsäkringen och barnbidraget fruktsamheten, antalet födda barn per kvinna. Uppsatsen använder regressionsanalys och försöker, genom att kontrollera för arbetslöshet, trender och maxtaxa, påvisa samband mellan ökat barnafödande och utvidgad föräldraförsäkring och barnbidrag. Resultaten visar inget signifikant samband mellan ökat barnafödande och utvidgat barnbidrag och föräldraförsäkring. Utfallet stämmer inte överens med tidigare studier och dessvärre finns det betydande risk för confounding variables.