Browsing by Author "Carlsson, Sofia"

Now showing 1 - 4 of 4

Daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen- Ett nedslag i den svenska skolan hösten 2006
(2007) Carlsson, Sofia; Hansson, Eva; Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen
Inledning: I ett samhälle där människor i allt större utsträckning drabbas av vällevnadssjukdomar såsom fetma, diabetes typ II, hjärt-kärlsjukdomar och så vidare, känns det aktuellt att belysa vad skolan gör för att främja att barnen får en sund livvstil. Arbetet bygger på fyra intervjuer med olika rektorer, genomgång av olika projekt samt aktuell forskning som gjorts kring daglig fysisk aktivitet i skolan. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer på fyra skolor ser på vikten av fysisk aktivitet i skolan utifrån styrdokumentens mål och krav: "Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen." (Lpo94, sid 5) .Syftet är även att undersöka hur skolorna skulle vilja arbeta med detta tillägg. Metod: Vår studie bygger på fyra intervjuer med skolornas rektorer. Skolorna är bekvämlighetsmässigt utvalda. Vi grundar även arbetet på tidigare forskning och projekt som gjorts inom ämnet, samt belyser vad som hänt de senaste åren sedan tillägget implementerades i läroplanen. Resultat: Vi har kommit fram till att arbetet med daglig fysisk aktivitet ser olika ut på de fyra skolor vi besökt. Beroende på intresse, kunskap och resurser skiljer sig arbetet åt och även visionerna kring hur de skulle vilja arbeta med att utveckla elevernas möjligheter till fysisk aktivitet, kvalitativt och kvantitativt. Diskussion: Arbetet med att införa daglig fysisk aktivitet står och faller framförallt med skolledningens intresse. Olika miljöer och andra förutsättningar såsom resurser med mera skapar olika möjligheter att arbeta med detta tillägg som finns, vilket är av betydelse för yrkesverksamma lärare, föräldrar och elever.
Lärares uppfattning om specialpedagogens yrkesroll och funktion ”Något slags stort amöbaaktigt sådär…”
(2014) Carlsson, Sofia; Björkvik, Anna; Göteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
Sammanfattning Specialpedagogiken har uppkommit i och med en demokratisk utveckling som förespråkar alla människors lika värde. Istället för det senaste århundradets segregerande åtgärder uppkom under senare delen av 1900-talet nytänkande arbetssätt för att sträva mot att tillgodose alla elevers behov. Däribland specialpedagogutbildningen där framstående begrepp är inkludering och lärandeperspektiv som lyfter att människan lär i social gemenskap. Denna undersökning har syftat till att undersöka hur lärare ser på specialpedagogens yrkesroll och funktion. Detta har utretts genom intervjuer av fem verksamma lärare. De har återgett att de anser att specialpedagogen har en diffus yrkesroll, men som ibland gett tillfredställande stöd. Däremot framkommer det att de främst upplevt att stödet varit bristfälligt och otillräckligt. Denna uppfattning kan grunda sig i både det faktum att specialpedagogen har en mångsidig roll inom skolan, men även att organisationen av det specialpedagogiska stödet kan försvåra kontakten mellan lärare och specialpedagog. Lärarna önskar större kunskaper och konkreta råd från specialpedagogen men även en ökad tillgänglighet. Därtill poängterar de att dess personliga lämplighet och inställning till värdegrundsfrågor är avgörande för ett gott samarbete. Samarbetet är av största vikt för att kollegiet ska kunna verka gemensamt för alla elevers utveckling.
Lösning söker problem
(2007-06-12T09:56:35Z) Carlsson, Sofia; Uhrenfeldt, Cecilia; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund Intresset för verksamhetsstyrning har ökat de senaste åren och ständigt har det uppkommit nya verktyg för att förbättra den befintliga styrningen. Business Activity Monitoring (BAM) kom in på marknaden för tre till fyra år sedan för att möta de växande kraven. BAM tillhandahåller enkelt utryckt mätning av ett företags aktiviteter med syfte att förbättra styrningen av verksamhetens operationer samt ge stöd för beslutsfattande. BAM är en relativt ny företeelse inom systemstöd och i Sverige är det endast ett fåtal företag som har implementerat tekniken. Problem Då det ständigt uppkommer nya system för styrning på markanden kan det ibland vara svårt att förstå vad som skiljer dem åt. Leverantörer av BAM utger sig för att tillhandahålla en lösning till styrningsrelaterade problem, frågan är om företag i verkligheten har dessa problem och vill få dem lösta. Syfte Syftet är att beskriva hur styrningen ser ut i 10 tillverkningsföretag i Sverige, med syfte att identifiera medvetenhet, användning, intresse samt behov av BAM. Metod Då det finns begränsad forskning och teoribildning gällande BAM har uppsatsen en explorativ karaktär. Vi har antagit en deduktiv ansats då vi börjar med att presentera begreppet BAM och hitta kopplingar till referenser kring verksamhetsstyrning. Då vi under uppsatsens gång har stött på outforskade områden har uppsatsen övergått till att ta en ansats av mer induktiv karaktär. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod då vi tror att mer djupgående personliga intervjuer bättre kan utreda de frågeställningar uppsatsen syftar till att svara på. Vi har i uppsatsen gjort ett selektivt urval, målpopulationen har valts ut enligt följande kriterier: Företag verksamma inom den svenska tillverkningsindustrin. Företagen befinner sig i tillväxt1 och har en omsättning mellan 500 miljoner och 1 miljard per år samt drivs i aktiebolagsform. Slutsats Användningen av BAM-verktyg hos företagen som vi besökte var obefintlig. Ingen använde sig heller av motsvarande verktyg under en annan benämning. Medvetenheten om BAM var även den obefintlig hos alla företagen som vi besökte, ingen av intervjupersonerna vi träffat hade tidigare hört talas om BAM. Intresset som intervjupersonerna visade för BAM var varierande. För de flesta företagen tror vi att det krävs en högre IT-mognad för att kunna se möjligheterna i BAM-verktyget. Vi ser att vissa situationsfaktorer påverkar företagens informationsbehov samt deras behov av BAM. De slutsatser vi kan dra gällande BAM:s specifika påverkan i verksamhetens olika delar är begränsad. Förslag till vidare forskning Förslag på vidare forskning skulle i första hand vara att i en mer djupgående studie med en helt induktiv ansats studera de olika de situationsfaktorer vi i slutsatsen kommit fram till kan ha en koppling till ett behov av BAM.
Privat eller Landstingsdriven Vård, -En fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka
(2006) Ytterell, Maja; Uhrenfeldt, Cecilia; Carlsson, Sofia; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Allergimottagningen i Kungsbacka bedriver specialistvård för barn och ungdomar och drivs idag av tre anställda. De huvudsakliga behandlingsområdena är allergi, astma samt behandling av ADHD/DAMP-patienter. Mottagningen tillhör idag Närsjukvården i Kungsbacka och drivs under Landstinget Hallands regi. De anställda vid mottagningen anser sig arbeta effektivt och kan i dagsläget behandla fler patienter än vad landstinget ger ersättning för . Den starka drivkraften hos de anställda samt en känsla av bristande stöd och uppmuntran från landstingets sida har bidragit till att tankar om eventuell privat drift av mottagningen har uppkommit. Uppsatsens syfte är att sammanställa ett beslutsunderlag, med utgångspunkt från de juridiska, politiska och framförallt ekonomiska förutsättningarna, för att svara på frågan om privat drift är lämplig för mottagningen. I inledningen beskrivs utvecklingen inom vården, då allt fler mottagningar och kliniker idag drivs i alternativa former till den traditionella offentliga regin. Vi ska även introducera vår fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka lite djupare och diskutera deras problem och möjligheter för eventuell privatisering. Därefter presenteras frågeställningen för uppsatsen dess syfte, samt de avgränsningar vi har valt att göra. I metodavsnittet ska vi redogöra för vilken inriktning vår uppsats har och för vilken ansats vi antagit. Vi beskriver hur vi gått till väga för att samla in information i form av primär- och sekundärdata samt förklarar hur vi gjort vårt urval gällande undersökningsobjekt. Vi utvärderar även uppsatsens validitet och reliabilitet Den teoretiska referensramen redogör för de förutsättningar som idag finns inom den svenska hälso- och sjukvården gällande möjligheten till privata driftsformer. I teorin ges en beskrivning av möjliga driftsformer, de regler som gäller vid etablering av ett privat bolag samt vilka alternativa avtal man kan sluta som privat vårdgivare. Vidare beskrivs olika ersättningssystem som är allmänt förekommande inom svensk hälso- och sjukvård. I empirin fördjupar vi oss i uppsatsens frågeställning och kopplar samman teorin med de intervjuer vi gjort i vår fallstudie. I det inledande stycket kommer det klargöras att vissa privata driftsformer inte är tillämpbara för Allergimottagningen och därefter förklaras djupare de påverkningsfaktorer som är aktuella för de alternativ som kvarstår. Den ekonomiska analysen kommer med utgångspunkt från Allergimottagningens ekonomiska situation idag bestå av en verksamhetskalkyl, där förändringar av kostnader vid privatisering kommer att identifieras och förbättringsmöjligheter belysas. Verksamhetskalkylen kommer vidare kopplas samman med de ersättningsmodeller som blir aktuella i respektive fall och som introducerats i teorin. I en känslighetsanalys bedöms verksamhetskalkylens trovärdighet samt de risker och möjligheter som uppkommit vid beräkningarna, samt pålitligheten av de antaganden vi gjort. I slutsatsen svarar vi på den inledande frågeställningen och drar våra egna slutsatser om vilken driftsform som lämpar sig bäst för Allergimottagningen. Vi ger avslutningsvis Allergimottagningen några rekommendationer för hur de kan gå vidare i framtiden.