Browsing by Author "Charif, Josef"

Now showing 1 - 2 of 2

Företags kommunikativa tonläge och kapital behov - En lingvistisk analys
(2019-08-13) Olsson, Simon; Charif, Josef; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
I vissa företag kan det av olika anledningar finnas ett behov av ett extra kapitaltillskott. Negativa resultat, låg soliditet eller förvärvs- och investeringsplaner är några av dessa anledningar. Anskaffandet av kapital kan ske genom olika metoder. Företaget kan uppta lån, avyttra tillgångar, göra egna insättningar eller tillämpa nyemissioner. Valet mellan dessa metoder motiveras av olika faktorer, men främst på hur företaget väljer att organisera sin kapitalstruktur. Denna studie riktas mot de företag som valt att tillämpa finansieringsmetoden som kallas nyemission. En nyemission sker när företag emitterar nya aktier, för att sedan ge ut dessa till försäljning till befintliga eller nya ägare. Vid försäljningen av de nyemitterade aktierna erhåller företaget det nya efterfrågade kapitalet. När företag tar beslutet om att tillämpa en nyemission måste de också kommunicera beslutet via pressmeddelanden till de nuvarande och potentiella nya ägarna. De externa parter som skulle kunna tänka sig att ta del av nyemissionen och investera i företaget tar ställning till teckningserbjudandet via de signaler som företaget sänder ut. Denna studie har därför fokuserat på att ta reda på om det föreligger någon skillnad i tonläge på texten i de pressmeddelanden företag lämnar, beroende på om de har tillämpat nyemissioner eller inte. Resultatet visade att det inte förelåg några större skillnader i tonläget på pressmeddelanden mellan de företag som tillämpat nyemissioner och de företag som inte gjort det. Vad som däremot framgick var att företag som ämnat att göra nyemissioner, tenderar att låta positivare i deras pressmeddelanden om de verkligen behövde göra en lyckad nyemission. Man kan alltså säga att desto mer kapitalbehov det föreligger i ett företag som ämnar att göra nyemissioner, desto positivare bild försöker företaget skapa av sig själva i deras kommunikation med kapitalmarknaden.
IFRS 16 – Den nya leasingstandarden - En studie av börsföretags incitament att manipulera redovisningen av leasingavtal
(2020-09-08) Charif, Josef; Liesén, Jenny; University of Gothenburg/Department of Business Administration; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen
Bakgrund och problemformulering: I standarden IFRS 16 fastställs de nya reglerna för redovisning av leasingavtal som gäller från och med 1:a januari 2019. Reglerna kräver att samtliga leasingavtal ska redovisas som nyttjanderätter och leasingskulder i leasetagarens balansräkning. Aktiveringen av leasingavtal i balansräkningen orsakar en negativ påverkan på flera viktiga finansiella nyckeltal som används av intressenter vid exempelvis kreditbedömningar och investeringar. Som ett led av detta kan företag ha incitament att manipulera redovisningen på olika sätt för att minska denna påverkan. Syfte: Att undersöka om incitament påverkar företagen att manipulera redovisningen i samband med implementeringen av IFRS 16. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på data som inhämtas från databasen Capital IQ samt granskning av årsredovisningar. Studiens urval består av europeiska börsföretag som redovisar enligt IFRS-regelverket och som redovisade kostnader för operationell leasing 2018. Genom att fastställa hur olika nyckeltal har förändrats mellan åren 2018-2019 och sätta förändringen i relation till företagets skuldsättningsgrad kunde vi med hjälp av regression se om det fanns ett samband som indikera att förändringen var ett resultat av incitamentsdriven redovisning eller ej. Genom att utföra ett t-test kunde vi undersöka om företag inom mer leasingintensiva branscher i genomsnitt använde en högre diskonteringsränta än andra företag vid nuvärdesberäkningen av leasingskulden. Resultat och slutsatser: Studiens resultat antyder på att leasingintensiteten snarare än skuldsättningsgraden har skapat incitament hos företagen att manipulera redovisningen av leasingavtal. Istället för att helt och hållet dölja leasingavtal från balansräkningen verkar en högre diskonteringsränta användas för att minska negativ påverkan på viktiga finansiella nyckeltal. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning av diskonteringsräntan anses vara intressant för att undersöka om den räntesats som används av företagen har beräknats korrekt.