Browsing by Author "Claesson, Martin"

Now showing 1 - 3 of 3

Nedskrivning av tillgångar - Revisorns roll vid bedömningar
(2005) Wahlund Miraftab, David; Claesson, Martin; Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen; Göteborg University/Department of Business Administration
Bakgrund och problem: Nedskrivningar och Redovisningsrådets rekommendation nummer 17 ställer stora och delvis helt nya krav på värderingar, vilka innebär nya utmaningar för företag och revisorer. Tillämpning av RR 17 bygger på företagets prognoser och andra bedömningar. Här spelar revisorn en viktig roll genom att granska tillförlitligheten i de värderingsbedömningar som företaget lämnar i sin externa redovisning. Syfte: Att bidra till en ökad förståelse och kunskap kring de svårigheter som ligger till grund för en nedskrivning av en tillgång, samt de bedömningar som en nedskrivning medför. Syftet är också att undersöka vilken roll revisorn innehar när det gäller nedskrivningar, och vilka konsekvenserna kan bli om han/hon är av en annan uppfattning än företagsledningen. Avgränsningar: Att endast undersöka problematiken kring prognoser vid nedskrivningar. Detta görs utifrån revisorns perspektiv och inte utifrån företagsledningens, dels pga. eget intresse och dels då tiden för detta arbete är begränsad. Metod: Det empiriska materialet har insamlats genom fem djupintervjuer med revisorer i Göteborg. Materialet har sedan analyserats utifrån den teoretiska referensramen, vilket ledde fram till våra slutsatser. Resultat och slutsatser: Våra slutsatser är att problematiken kring nedskrivningar av tillgångar och revisorns roll vid prognoser omfattas av bedömningar om framtiden. Bedömningar bygger på människans egen förståelse för verkligheten, såsom erfarenhet, kunskap och sunt förnuft. Problematiken får olika lösningar beroende på situationen och människans egna preferenser. Vår undersökning har visat att det främst handlar om att känna företaget och dess verksamhet, för att kunna bedöma tillförlitligheten i företagens prognoser. Företagens optimism avspeglar sig ofta i prognoserna vilket påverkar tillförlitligheten. För att öka tillförlitligheten i företagens prognoser begär revisorn in mer material från företaget eller får information från externa parter. Om revisorn ändå inte känner tillförlitlighet i bedömningarna, och ledningen inte ändrar sina optimistiska prognoser, är sista utvägen att skriva en oren revisionsberättelse. Förslag till fortsatt forskning: Vi anser det finnas en rad olika ämnen som skulle kunna vara intressant att studera vidare. En frågeställning vore hur revisorn går tillväga för att identifiera och avgränsa en kassagenererande enhet, samt om det föreligger några skillnader hos revisionsbyråer. En kvantitativ studie om hur RR 17 har påverkat tillgångsvärderingen skulle kunna göras. Slutligen skulle en undersökning av företagens rutiner vid nedskrivning av tillgångar vara intressant att göra.
Stereotypt eller subversivt? Klichébilder av homosexualitet i några samtidsromaner
(2008-12-04T12:09:34Z) Claesson, Martin; Göteborg University/Department of Comparative Literature; Göteborgs universitet/Institutionen för litteraturvetenskap
Stigmatisering av depression och dess inverkan på vårdsökandeprocessen – En litteraturstudie
(2015-04-16) Claesson, Martin; Koncz, Kristoffer; University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences; Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Introduction: The relationship between depression and stigma is known to cause suffering among the depressed population. Depression is also one of the most common diagnoses in the world. Stigma caused by society leads to people being divided into groups which in term results in a general loss of status and discrimination. Aim: To identify the stigma of depression and its impact on help-seeking behaviour and to identify the underlying attitudes. Method: We chose to make a literature review to explore and compile the current research on the subject. Depression, help-seeking behaviour and stigma are some of the keyword used in this study. Results: A recurring theme was that people with depression were considered dangerous, unpredictable and that they lacked character or spine. There is a belief among both the people affected by mental illness and the public that people with mental illness will be stigmatized and discriminated by society. This perceived stigma may result in people refraining from seeking help or associating themselves with the concept of mental illness. Of all health professionals the general practitioner was expected to be the most condescending regarding the patients mental illness. Conclusion: Stigmatizing attitudes towards depression exist in contemporary society and might be a hindrance in the help-seeking behaviour. However stigma is a complex term and can be present in many scientific fields making it a large area for research. Various instances in society should focus on breaking the categorization of mental illness and promote specific anti-stigma campaigns.